annonsering, Sociala nätverk

Mobile messaging & FB mobile ads

Det är inte bara det att de yngre användarna flyr Facebook för Snapchat, WhatsApp, Kik, Viber, Line och alla de andra populära messaging-apparna. Snart kommer de även kunna äta upp en stor kaka av Facebooks annonsintäkter.

Facebook har lyckats fantastiskt väl med monetization på mobilen, senaste kvartalet stod de mobila intäkterna för knappt hälften av intäkterna – och med stark tillväxt. Ska bli intressant att följa hur Instagram kan påverka dessa siffror under 2014, nu när de börjat testa annonser där också.

Så varför ville Facebook köpa Snapchat för $3B? Mobile ads. Vad många missat med Facebooks annonsmodell på mobilen är att den i hög grad går ut på att driva downloads till andra appar. Innan Facebook fanns inget riktigt bra sätt att köpa downloads till mobilappar, något Facebooks annonser har visat sig vara enormt bra på (du kanske har sett annonser där det står ”Install now”? Det är just detta annonsformat som alla appar använder sig av för att driva betalda downloads med). Facebook har blivit annonssystemet för att marknadsföra appar, vilket har en sjukt stor potential framåt. Det ligger ganska nära tillhands för Kik, Snapchat och många av de andra messagingapparna att testa ett liknande annonsformat. 

Och då låter $3B för Snapchat som ett fair price för en av de potentiellt största konkurrenterna om appmarknadens annonskaka.

Standard
Sociala nätverk, trender

Facebook som framtidens globala betalningssystem

I veckan blev det klart att Facebook ska börsintroduceras, vilket innebar att många siffror från företaget blev officiella. Bland annat framkom att ”betalningar” inbringar $557 miljoner till företaget varje år.

Within Facebook’s S-1, the social network revealed that its Payments business is bringing in $557 million in revenue per year. As the company explains, it currently requires Payments integration in games on Facebook. But according to the filing, Facebook is considering what could be very big moves in the payments space.

From the filing, Facebook writes that “we may seek to extend the use of Payments to other types of apps in the future.” It’s not specific about what these other apps are, but they could include anything that somehow uses Facebook. Dating apps, social shopping apps, news-reading apps — who knows? The filing is meant to paint a broad picture of where Facebook is headed, and the line could just be a simple aside for potential investors. But still, any developer running payments in a way that connects to Facebook should keep it in mind.

Currently, via its payments product, Facebook is taking a 30 percent cut of all payments of virtual goods transacted within games on the network. Zynga accounted for approximately 12% of Facebook’s revenue, much of which was comprised of revenue derived from these payments processing fees. Payments are a huge revenue generator for Facebook.

(…) There is certainly no guarantee that Facebook is going to become the next PayPal, but considering the amount of times the payments business was mentioned in the filing, as well as statement of the potential plans for expansion, it could be a significant business in Facebook’s future as a public company.

En av de infrastrukturinstallationerna som går att göra mest pengar på är den som handlar om betalningar. Den som blir plattformen för betalningar, kan med hjälp av procentuellt små summor på varje transaktion skapa enorma intäktsflöden om de lyckas skapa en tillräckligt stor användarbas. Paypal, Square och Apple App Store är några bra exempel på det.

Mycket tyder på att den gamla infrastrukturen för betalningar på nätet kommer att få allt större konkurrens från aktörer som Facebook, Amazon, Google, Apple och här i Europa även Klarna.

Facebook Connect innebär att vi redan är inloggade på en stor del av webben via Facebook. Genom att erbjuda one click buy-liknande format som betalningssystem, skulle göra att de tar bort barriären av att uppge kort- eller fakturauppgifter vid köp. Apple App Store och Amazon.com fungerar i mångt och mycket redan så men Facebook Connect finns på miljontals andra sajter, vilket gör potentialen så mycket större. Med en hyfsat validerad identitet, förifylld leveransadress, förifyllda kortuppgifter och kvitto via epost kan Facebook bli en fantastiskt smidig användarupplevelse för handlande konsumenter på nätet. Inget företag har samma möjligheter att förändra hur vi betalar på nätet som Facebook i dagsläget och med tanke på potentialen vore det oerhört dumdristigt om de inte gav sig in på betalningsspåret.

”The always logged in-experience” är så mycket mer än att slippa registrera sig på alla tjänster försig med samma uppgifter varje gång, det är en av Facebooks potentiellt största intäktsströmmar i framtiden. Vilket det även kan bli för både Google och Apple nu när de kontrollerar betalningarna via smartphoneappar och snart också offlinebetalningar via mobilen. En potentiellt ännu större möjlighet än Facebooks.

Standard
Sociala nätverk

Facebook och tålamod

När vi började använda Facebook var det en ganska enkel tjänst. Vi höll koll på våra vänner och berättade om våra liv. Hur ser Facebook ut idag? En betydligt mer komplex tjänst. ”Nya Facebook” med Timeline, Messages och Groups i spetsen är långtifrån att ha en vänlista och ett flöde med deras uppdateringar.

Den senaste tiden har de flesta diskussioner jag deltagit i om Facebook handlat om just komplexitet. ”Jag har inget tålamod, orkar inte med Facebook längre. Krångligt!” är ett citat från en vän under julhelgen. Vi upplever Facebook inte bara krångligare för att vi har alltfler vänner där, utan för att tjänsten blir allt svårare att manövrera. Vem har inte fabblat med privacy settings och inte alls förstått vad resultatet blev? Eller famlat i news feed och inte alls förstått hur den visar vissa vänners statusuppdateringars men inte andras?

Men. Det spelar ingen roll hur lite tålamod vi har, vi kommer fortsätta använda Facebook minst lika mycket ändå.

Facebook behövde vara en enkel tjänst i början. De hade bara några futtiga sekunder för att fånga vårt engagemang, intresse och få oss som aktiva användare. Då kan de inte ha en komplex användarupplevelse. Medan idag, när vi redan är engagerade användare av Facebooks många tjänster kan ha en inlärningsperiod på kanske inte ens minuter utan timmar.

Om de hade 10 sekunder på sig att lära oss en ny funktion för fem år sedan, så har de kanske 1h på sig idag. Det är stor skillnad. Vi behöver inte förstå allting på en gång, för vi kommer använda Facebook så mycket att vi tillslut lärt oss hantera de nya funktionerna ändå. Och även om vi slutar besöka profilsidan när den byts ut till timeline för att den känns svårmanövrerad, så använder vi Facebook för chatt, messages, födelsedagsgratulationer och grupper. Och tillslut har vi lärt oss både manövrera och gilla nya timeline. Facebook har blivit en så viktig plattform för så många olika behov i våra liv att de kan kosta på sig att inte alltid ha låg inlärningströskel.

Tålamod eller ej, vi har så många anledningar att fortsätta använda Facebook idag att det inte spelar någon roll. Med tiden lär vi oss gilla det ändå.

Standard
Sociala nätverk

Det nya Facebook i TV4 Nyhetsmorgon

I söndags var jag (återigen) med i TV4 Nyhetsmorgon och diskuterade ”nya” Facebook. Det där med att kalla det ”Nya Facebook” är i första hand en mediebild, Facebook rullar ut förändringar hela tiden men denna gång var det tillräckligt mycket nytt efter f8 för att det ska kunna kallas omvälvande nyhet även journalistiskt. Väldigt bra att diskutera det dock, det märks (både baserat på reaktioner online och folk som kommit fram på stan efteråt) att det är något som folk funderar över.

Inslagen tar upp både nya Timeline, open graph (i enklare termer) och mer reflekterande tankar om hur mycket Facebook egentligen vet om oss. I första inslaget diskuterar jag och Kristin Kaspersen, i andra klippet är även Henrik Torehammar och Mårten Andersson med.

Man hinner tyvärr inte gå så djupt in i sina resonemang i tv pga främst tidsbrist men eftersom att Emanuel så fint hade berättat om många av nyheterna redan i torsdags kunde jag resonera lite friare utan att att behöva vara superpedagogisk. Tycker vi fick fram ganska många bra saker men känner ändå att det kan behövas en liten fördjupning såhär i efterhand om det vi pratade om:

Frictionless sharing och open graph
Den förändring som de flesta verkar känna störst engagemang kring är det jag bloggade om i lördags, frictionless sharing. Vilket också är en av de största förändringarna som Facebook introducerat senaste året – från att vi haft bra koll på vad som delas och vart så delas mer och mer automatiskt. Spotify-integrationen är det som diskuterats mest men intressantast och det vi tar upp i Nyhetsmorgon handlar främst om tidningsintegrationen. När mina Facebookvänner ser vilka artiklar jag läst är det väldigt lätt att dra slutsatser. Ska bli spännande att se hur detta utvecklar sig, onekligen är det en naturlig och bra utveckling att vi delar med oss mer och mer automatiskt (inte bara sånt vi ”Gillar”) men desto komplexare att göra det naturligt att ändå få oss att känna kontroll.

Facebook som vår digitala identitet och Facebook Connect
Någonting jag bara snuddar vid i Nyhetsmorgon-inslaget men som kanske är den viktigaste frågan att diskutera är det om att vi lägger alltmer ansvar i händerna på Facebook. Mer och mer av vår digitala identitet bygger på vår Facebookprofil, våra Facebookkontakter och vår Facebookhistorik. Även utanför Facebook i och med Facebook Connect, såklart. Spotify, Izettle och Aftonbladet är bara några tydliga exempel som kräver Facebookinloggning i närtid, Facebook Connect används mer eller mindre överallt nuförtiden. Även om det ofta finns alternativ som sajternas egna system, OpenID eller Twitter Connect så är det Facebook som blivit de facto standard som identitetsbärare (vilket inte är så konstigt med tanke på att de varit pionjärer i att ta bort användarnamnshetsen och föranlett att vi använder vår riktiga identet).

Och rent användarmässigt är det helt fantastiskt att man slipper registrera sig överallt, att man slipper hålla koll på massa lösenord, att de sociala kopplingarna följer med även till andra tjänster. De negativa sidorna av det handlar om specifika saker som vad händer om Facebook ligger nere? Vad händer om någon kommer åt ens uppgifter och byter lösenord? Vad händer om jag råkar bryta mot Facebooks användaravtal och blir avstängd? Blir man blockerad från en stor del av internet och mer eller mindre sitt digitala (och sociala!) liv då?

Facebook Timeline
Facebook Timeline, som ersätter profilsidorna, är väl kanske den mest ”synliga” förändringen. Generellt tycker jag det här är en av de coolaste förbättringarna på länge, historik har varit en av Facebooks svagheter och med det här är det tydligt att inget försvinner – bara inte hittas. Med Timeline hittar man tillbaka till guldkornen, låter oss bli nostalgiska och gör att vi lär känna oss själva (och andra) på ett härligt sätt. Mycket blir förstås transparent som man kanske inte tänkt skulle bli det i längden, uppdateringar från 2007 känns lite halvmysko (speciellt eftersom internhumor sällan håller i längden) och frågan är om jag verkligen vill att mina barn ska se vad jag gjorde i detalj långt bak i tiden i den här detaljnivån. Överlag dock: oerhört bra förändring. Timeline har gjort Facebooks profilsidor intressanta igen. Vi får se vad folk tycker när den rullats ut till fler (vill du aktivera den direkt, gör såhär) men jag tycker den är väldigt spännande.

Standard
Sociala nätverk

Friktionsfritt men inte problemfritt

Att gilla är ett ganska starkt uttryck. Facebook vill med open graph göra att allt vi gör på nätet – läser, lyssnar, köper, skriver – delas. Genom att automatiskt tagga upp vad vi gör just i detta nu (eller precis gjort), skapas det Facebook kallar ‘frictionless sharing’. Desto mer som vi gör som delas, desto mer finns att prata om.

Egentligen är det inget konstigt. Fb är plattformen för att prata och så fungerar ju livet – de vi vet mest om pratar vi mest med och om. Facebook gör med dessa initiativ att detta skalas upp. Fler vet mer, fler kan, fler ser. Genom att vi vet mer om varandra har vi helt enkelt mer att prata om, samtidigt som Facebook gör det lättare att prata mycket med många – bingo.

Självklart finns också ett affärsperspektiv. Fb gör med detta att vi hänger mer på fb. Desto större del av vår konsumtion som sker på fb, desto fler minuter kommer vi hänga där. Desto fler annonsvisningar i fb:s system.

Men detta gör också, vilket kanske är viktigare i detta sammanhang, att fb får reda på mer om oss. De vet inte bara att vi gillar att läsa – de vet när, var, hur, med vem och kan följa vårt konsumtionsmönster in i minsta detalj. Vilket ökar värdet på deras annonser, desto bättre demografi – desto dyrare annonser. Med open graph vet de inte bara att vi gör något, utan vad.

Men pga att de vet att jag läser den här artikeln kan de ju även rekommendera mina vänner, som brukar gilla samma saker som jag, att läsa den. Och det är i den lilla detaljen som fb:s annonssystem är väldigt fokuserat kring – gillar dina vänner? Då borde ju du gilla, eller hur? Desto mer de vet vad vi gör och gillar- desto mer kan de rekommendera för våra vänner. Och få betalt för det.

Frictionless sharing har många positiva sidor för både användare, applikationsutvecklare och Facebook i längden. Baksidor finns dock och redan nu börjar det diskuteras om det känsliga i att t.ex. automatiskt dela att en person läst flera artiklar om cancer, eller om cv-tips. Det är lätt att dra slutatser när mer och mer av ens surfande blir publikt för andra. Samtidigt som det blir alltmet komplext att veta vad man delar och vart.

Friktionsfritt men inte problemfritt, för tillfället.

Skrivet på min iPad, därav den något obearbetade texten

Standard
Sociala media, Sociala nätverk, trender

Facebook vill att vi har många vänner

Igår lanserades en ny funktion på Facebook – subscribers. Istället för att kräva en vänrelation som båda parterna accepterat har de nu gjort det möjligt att följa personers uppdateringar även utan att bli vänner. Dock med förbehåll att uppdateringarna är inställda som öppna och användaren ifråga har slagit på funktionen ”subscribers”.

Subscribers är inte något som alla kommer att börja använda, inte som producenter. De flesta kommer låta sina vänner se ens statusuppdateringar, eller möjligtvis acceptera en halvöppen profil till vänners vänner. För offentliga personer och kändisar (eller semi-offentliga som jag själv) innebär detta dock stora förändringar. Istället för att begränsas av att använda Facebook Pages som ett komplement till sin egen profil, eller det maximala taket på 5000 vänner, så går det nu att låta alla som vill följa sina uppdateringar. Samtidigt som uppdateringarna går att rikta noggrannare, precis som i Google Plus.

Detta är något helt nytt på Facebook, en rejält stor förändring mot tidigare, som säkerligen kommer tweakas många gånger framöver. Vad det dock handlar om är att tillåta fler typer av relationer. Är jag intresserad av vad Kevin Rose postar, ska jag kunna följa honom utan att han å sin sida måste följa mig. Läser du min blogg men har aldrig träffat mig är det inte naturligt att vi blir ”vänner” på Facebook, däremot är det (eventuellt) naturligt att du vill följa det jag postar även i andra forum. Facebook vill inte att vi bara har våra närmaste relationer på Facebook, eller att vi följer Pages, de vill att vi följer alla typer av personer som vi är intresserade av. En av många features för att stödja och utvidga den sociala grafen i Facebook till många olika typer av relationer.

Som jag varit inne på tidigare både här, här, här och här kommer de sociala nätverken göra allt de kan för att vi ska behålla våra relationer i deras nätverk. De vill att vi sorterar och grupperar snarare än att rensa eller radera. Av den enkla anledningen att de tjänar på det.

  • Desto fler kontakter vi har i ett socialt nätverk, desto svårare blir det att byta.
  • Desto fler kontakter vi har i ett socialt nätverk, desto mer kommer vi kommunicera i  det.
  • Desto mer vi gör i ett socialt nätverk, desto mer värdefull data, kontext och demografi  lämnar vi ifrån oss.
  • Desto mer tid vi spenderar i ett socialt nätverk, desto mer möjlighet att exponera annonser (aka fler sidvisningar).
  • Desto fler relationer i ett socialt näverk, desto bättre möjligheter att rekommendera snarare än promota annonsörerna till användarna.
En annan sak som bevisar detta är Facebooks också helt nylanserade ”Smart Friend Lists”, som alltså gör det lättare att sortera sina vänner och framförallt får oss att börja göra det även i Facebook. Om ”Subscribers” är ett sätt att konkurrera med Twitter är ”Smart Friend Lists”  rätt uppenbart ett sätt att konkurrera med Google+.
Standard
Sociala media, Sociala nätverk

”Varför har Facebook blivit så jävla populärt?”

En vän tillika student frågade mig i veckan ”Varför har Facebook blivit så jävla populärt?” till en uppsats han håller på att skriva. Aningens mer nyanserat än rubriken tack och lov, ”Har du någon tes? Om du har en enkel liten top tre på viktiga features? till exempel, vad är det som skiljer Facebook från alla andra communities som finns på nätet (bortsett från antalet medlemmar)?”. Det här är någonting jag analyserat en del, om än inte särskilt vetenskapligt, så jag skrev ihop fyra anledningar jag tror skapat Facebooks unika särställning bland de sociala nätverken.

* Riktig identitet. Facebook var först med att låta riktiga vänner umgås med riktiga vänner. Man var tvungen att uppge sitt riktiga namn. Myspace, Friendster och andra sociala nätverk lät användarna ha användarnamn och inriktade sig inte lika hårt på att bli ett socialt nätverk för ens befintliga vänner som för att träffa nya.

* Den öppna plattformen och API:et. Det var först när Facebook lät andra utvecklare och företag börja bygga applikationer till plattformen som det på allvar tog fart. Farmville, Quiz-applikationer och en mängd andra applikationer gjorde att det Facebook inte själva hann bygga, kunde andra företag som ville profitera på Facebooks växande användarbas istället bygga. Idag är dessa applikationer inte lika viktig del av Facebook men i 2007 (då det började så smått ta fart internationellt inkl Sverige) var det en av anledningarna till att Facebook så snabbt kunde konkurrera ut Myspace, Lunarstorm, Bilddagboken et al.

* Notifications. Det svåraste är inte att få någon att testa en tjänst, det svåra är att få någon att komma tillbaka gång pågång så det tillslut blir en av de första destinationerna så fort webbläsaren öppnas. Facebook var superduktiga på att skicka ut emails så fort någon lagt till en som vän, kommenterat, taggat en i en bild eller skickat facebook message. Kallas ”retention” och är utan tvekan en av de saker som Facebook sen dag 1 varit världsbäst på.

* Sociala objekt. Det finns en hel uppsjö forskning om sånt här men kortfattat så lyckades Facebook göra varje del av sajten till ett ”socialt objekt”. Man hänger så att säga inte på Facebook för att prata med vänner, man hänger på Facebook för att prata med vänner om bilden x eller statusupdaten y.

Väldigt förenklat självfallet men ändå en inblick i hur Facebooks lyckats med sin timing på olika sätt. Har ni tips på vetenskapliga studier eller bra analyser, tipsa gärna.

Standard
Eböcker, framtiden, Innovativt, Kultur, Sociala media, Sociala nätverk, Startups, trender

Nya möjligheter i datat som blir tillgängligt från eböcker

Foto: hashmil

I våras lanserade Amazon ett socialt nätverk för Kindle som ser mycket lovande ut. Nyligen började Henrik Berggrens och David Kjelkeruds nya Berlin-baserade startup Readmill rulla ut en betaversion av deras sociala bokläsartjänst. Det börjar bli ett gäng aktörer som försöker sig på att göra något av eböckernas nya möjligheter, oftast med det sociala som utgångspunkt, och de gör det bra.

Anders Thoresson beskriver utvecklingen i ett blogginlägg på DN.se med ”Det nya är att bokcirkeln flyttar in i böckerna. Varje bok blir sitt eget, hårt nischade sociala nätverk”. Det handlar inte enbart om att böckerna i sig själva blir sociala objekt (som de varit i alla tider), utan även specifika delar eller citat. I Readmill blir citat sociala objekt på ett väldigt snyggt och naturligt sätt.

Bokläsandet blir en kollektiv upplevelse i flera dimensioner. Dels kan man följa personers bokläsande vartefter de delar citat, tankar och kommentarer på Twitter och Facebook via t.ex. Readmill. Dels kan man ta del av andra personers citat, tankar och kommentarer när man själv läser boken. Ett eller flera lager av kommentarer, understrykningar och utrivna sidor inte helt olikt gamla kursböcker på universitetet.

Redan idag ger Readmill nästan större frihet till att utnyttja datat som tillgängliggörs i och med  sitt digitala eboksläsande än vad Lastfm-scrobblandet ger möjligheter till att utnyttja datat som tillgängliggörs i och med sitt digitala musiklyssnande. En liten indikation på att utvecklingen för digitala eböcker kommer gå fortare än för annan digital kultur. Mycket tack vare att affärs- och köpbeteendet har fått en så naturlig övergång från offline till digital för böcker, medan det för t.ex. film- och musik varit svårt.

För de nya högskolestudenter som nu närmsta veckorna börjar sina utbildningar behöver grupparbete inte bara handla om att skriva analysen ihop, utan att läsa kurslitteraturen ihop. Med kommentarer, diskussioner och markeringar under läsandets gång. Som blir sökbara. Delbara. Och användbara.

Standard
Sociala nätverk, trender

Pluspoäng för Circles

Igår lanserades Google+, Googles nya sociala nätverk. En imponerande skapelse,  särskilt ur ett användar- och designperspektiv. Google+ är väldigt, väldigt intuitivt. Mer hos Björn, Jennifer och Brit.

Det jag är mest imponerad av är dock deras fokus på grupperingar. I Google+ måste man sortera in alla kontakter i ”Circles” vilket gör att det enda man gör den första tiden i nätverket är att använda deras snygga drag-n-drop-gränsnitt för att sortera i olika Circles. Circles är, kort och gott, en blandning mellan Facebook Groups, Twitter Lists och Facebook Friend Lists. Den markanta och viktigaste skillnaden är att grupperna endast syns för dig, inte för dina kontakter. Det är helt enkelt personligt hur du grupperar dina kontakter (som i t.ex. Tweetdeck och Facebook Friend Lists), tillskillnad från Facebook Groups och Twitter Lists. Även chatt/videochattfunktionen Hangouts är väldigt gruppcentrerad i Google+.

Gruppera, sortera och umgås i grupper är något jag har förutspått och funderat över vid flertalet tillfällen här på bloggen. Det har verkligen hänt mycket sedan min första bloggpost – Twitter Lists, Facebook Groups och så nu – Circles i Google+. Mitt beteende följer dessutom trenden, idag använder jag Facebook Groups nästan mer än resten av Facebook, liksom jag följer och interagerar mer med de personer jag lagt till i grupper i Tweetdeck. More to come inom det här området, skulle jag tro. Även om det på Twitter inte verkar vara ett lika prioriterat område längre.

Standard
E-handel, Kommunikation, sök, Sociala media, Sociala nätverk, Webb 2.0

Att sälja med sociala medier

En möjlighet som ofta glöms bort eller undermineras i evangelisternas prat om sociala medier är försäljning. Det finns få företag som börjat utnyttja möjligheterna som sociala medier ger som försäljningskanal. Och nej, det handlar inte om att twittra ut ett produkterbjudande lite då och då – det handlar om att reagera på människors behovsskrik.

Aldrig tidigare har vi haft tillgång till vad folk tycker, tänker eller har ett behov av helt öppet som idag. Detta är något jag varit inne på tidigare, att fikarastsnacket flyttat ut på nätet. Detta innebär dock inte bara att företag kan dra nytta av att se hur mycket det pratas om en produkt, de kan även konkret sälja in den.

Skalbar försäljning har blivit extremt mycket effektivare senaste decennierna. Från att ha gått från postorder och telemarketing till ehandel och nu även ”one click shop” som i t.ex. Apple Store. Det har både blivit enklare att sälja in och att ta beslutet att köpa. Prisjakt och Google har även en viktig del i detta genom att skapa en tydligare öppenhet för jämförelse, desto mer och bättre data som blir tillgänglig desto enklare att ta köpbeslut baserat på fakta. Dessutom har Facebook Pages mfl inneburit ökade möjligheter till kontinuerlig införsäljning och merförsäljning, vilket skapat ett bra klimat för retention.

En av de absolut mest användbara fördelarna med internet är dock timing. Anledningen till att Googleannonser är så effektiva är inte för att de är textbaserade eller automatiserade, utan för att de når den potentiella kunden i exakt samma ögonblick som den letar efter precis det du försöker sälja. Att med annonser komma närmare en potentiell köpare  så långt in i köpbeslutsprocessen är nästan omöjligt.

Denna typ av timing går dock även att utnyttja i sociala medier. För även om man inte kan nå potentiella kunderna i exakt samma sekund de söker efter det i sociala medier genom annonsering, så gör öppenheten att det går att agera. När människor helt öppet berättar om sina behov, sina val och sina frågor är det självfallet helt ok att hjälpa till även som företag. Har man en lösning på ett specifikt behov, är konkurrenskraftig enligt internets alla jämförelsemöjligheter och dessutom ödmjuk finns det inget som säger att det skulle vara fel att som företag erbjuda den lösningen via en kommentarstråd i en blogg, som ett svar på Twitter eller som ett epost till den potentiella kunden.

Konkret innebär det att man som företag kan med hjälp av framförallt realtidssök se om någon berättar om ett behov och om man har en bra lösning för behovet, svara. Agera, sälja in.

I mitt nya ehandelsprojekt Headler bevakar vi kontinuerligt bloggar och Twitter efter potentiella köpare som skriver att de ”ska köpa hörlurar” eller ”behöver nya hörlurar!”, som vi sedan svarar med förslag. Konverteringen har varit uppemot 25% hög.

Tittar man på det i ett större perspektiv, finns stora möjligheter att skala upp den här typen av införsäljning. 140 tecken på Twitter och inte så många fler i bloggkommentarer eller på Facebook ger stora möjligheter till betydligt effektivare kommunikation vid införsäljning än med t.ex. telemarketing. Bättre sökfiltrering och fler verktyg á la Cotweet gör det möjligt att med ganska enkla metoder skala upp säljandet mot många. Kostnaden för kommunikation går mot noll, precis som teknik och data. De omvärldsbevakningsföretag som förstår att framtidens affär inte ligger i att sammanfatta datat till kunden, utan att ge bäst verktyg för att agera effektivt på datat, kommer att vinna i längden.

På mina föreläsningar brukar jag ibland prata om att webb 1.0 handlade om att göra information och kommunikation tillgänglig, medan webb 2.0 handlar om att agera på all den information och kommunikation som finns tillgänglig. Nu när informationen finns tillgänglig, kommunikationssätten är tillräckligt etablerade för att kunna skala upp så är det enklare än någonsin att sälja till rätt personer vid rätt tillfällen. Och det vore väldans dumdristigt att inte nyttja dessa nya möjligheter till försäljning likväl som kundtjänst.

Standard