Arkiv | trender RSS feed for this section

Facebook som framtidens globala betalningssystem

6 Feb

I veckan blev det klart att Facebook ska börsintroduceras, vilket innebar att många siffror från företaget blev officiella. Bland annat framkom att “betalningar” inbringar $557 miljoner till företaget varje år.

Within Facebook’s S-1, the social network revealed that its Payments business is bringing in $557 million in revenue per year. As the company explains, it currently requires Payments integration in games on Facebook. But according to the filing, Facebook is considering what could be very big moves in the payments space.

From the filing, Facebook writes that “we may seek to extend the use of Payments to other types of apps in the future.” It’s not specific about what these other apps are, but they could include anything that somehow uses Facebook. Dating apps, social shopping apps, news-reading apps — who knows? The filing is meant to paint a broad picture of where Facebook is headed, and the line could just be a simple aside for potential investors. But still, any developer running payments in a way that connects to Facebook should keep it in mind.

Currently, via its payments product, Facebook is taking a 30 percent cut of all payments of virtual goods transacted within games on the network. Zynga accounted for approximately 12% of Facebook’s revenue, much of which was comprised of revenue derived from these payments processing fees. Payments are a huge revenue generator for Facebook.

(…) There is certainly no guarantee that Facebook is going to become the next PayPal, but considering the amount of times the payments business was mentioned in the filing, as well as statement of the potential plans for expansion, it could be a significant business in Facebook’s future as a public company.

En av de infrastrukturinstallationerna som går att göra mest pengar på är den som handlar om betalningar. Den som blir plattformen för betalningar, kan med hjälp av procentuellt små summor på varje transaktion skapa enorma intäktsflöden om de lyckas skapa en tillräckligt stor användarbas. Paypal, Square och Apple App Store är några bra exempel på det.

Mycket tyder på att den gamla infrastrukturen för betalningar på nätet kommer att få allt större konkurrens från aktörer som Facebook, Amazon, Google, Apple och här i Europa även Klarna.

Facebook Connect innebär att vi redan är inloggade på en stor del av webben via Facebook. Genom att erbjuda one click buy-liknande format som betalningssystem, skulle göra att de tar bort barriären av att uppge kort- eller fakturauppgifter vid köp. Apple App Store och Amazon.com fungerar i mångt och mycket redan så men Facebook Connect finns på miljontals andra sajter, vilket gör potentialen så mycket större. Med en hyfsat validerad identitet, förifylld leveransadress, förifyllda kortuppgifter och kvitto via epost kan Facebook bli en fantastiskt smidig användarupplevelse för handlande konsumenter på nätet. Inget företag har samma möjligheter att förändra hur vi betalar på nätet som Facebook i dagsläget och med tanke på potentialen vore det oerhört dumdristigt om de inte gav sig in på betalningsspåret.

“The always logged in-experience” är så mycket mer än att slippa registrera sig på alla tjänster försig med samma uppgifter varje gång, det är en av Facebooks potentiellt största intäktsströmmar i framtiden. Vilket det även kan bli för både Google och Apple nu när de kontrollerar betalningarna via smartphoneappar och snart också offlinebetalningar via mobilen. En potentiellt ännu större möjlighet än Facebooks.

När vår (kultur)konsumtion blir digital, skapas även ett hårdvaruskifte som påverkar (e)handeln

23 Jan

Det är oftast skivbolagen och upphovsmännen som utmålas som de stora förlorarna på fildelningen av musik. Även hårdvarutillverkarna förlorar dock stort på detta men tillskillnad från rättighetsinnehavarna finns ingen lösning i sikte. De blir orelevanta. När vårt beteendemönster förändras från exempelvis att lyssna på musik via CD-skivor till streaming, blir det även ett skifte för den tekniska infrastrukturen bakom. Fildelning eller streaming spelar ingen roll.

Fasta och portabla CD-spelare, högtalarsystem och förstärkare ersätts av en smartphone med ett par hörlurar.

När allt större del av vår konsumtion är via mobiltelefonen, ökar behovet av till exempel hörlurar och mobilabonnemang. Hörlurar och uppkoppling blir den nya digitala kulturens infrastruktur – inte skivor, dvd-spelare, tv-apparater och surroundsystem. Playknappen försvinner inte, den dyker bara upp på en annan plats.

Det är samma sak för skiftet från böcker till eböcker (bokhyllor), dvd-skivor och kabel-tv till film- och tv-streaming (dvd-skivor, dvd-spelare, bluray-spelare, tv-apparater, surroundsystem, tv-tidningar och fjärrkontroller). När vi läser böcker på vår tablet, ser film på vår dator och lyssnar på musik via vår mobil försvinner många av de behov av hårdvara vi haft tidigare. Även om de stora hårdvaruaktörerna lär hitta nya tekniska prylar vi behöver, så är det med stor sannolikhet många av de inte kommer finnas kvar i ett teknikskifte där tv:n är detsamma som en datorskärm. Eller för den delen, en smartphone detsamma som en kamera.

Ett av de tydligaste exemplen på hur hårdvara blir orelevant infrastruktur snabbare än någonsin är 3g-dongeln. För bara 2-3 år sedan hade 3g-dongeln sin storhetstid, medan de idag i allt större utsträckning är inbyggda i datorerna, våra tablets och smartphones. Är de inte redan inbyggda, använder vi vår smartphone som dongel. På bara några år har 3g-dongeln gått från att vara en av de mest sålda (och mest lukrativa) hårdvaruprylarna till att i princip redan vara uttagerad av ny teknik.

Detta skifte, som är som tydligast för tv, film och musik där streaming på mycket kort tid blivit de facto standard för vår konsumtion, påverkar i hög grad de gamla aktörerna. Sony må vara en stor spelare på mobilmarknaden men de är ingen teleoperatör.

Likaså är det lätt att tänka att Ginza och Cdon (två imperium byggda på försäljningen av  CD- och DVD-skivor) är de stora förlorarna inom ehandeln på det nya digitala skiftet för kultur. Och de tragglar säkert med verkligheten att Bluray- och dvd redan hann bli old-school innan de slagit stort. Skiftet från skivor till ett bredare sortiment med böcker och allt möjligt (från kosttillskott till skor) pågår för fullt. Ändå är det inte omöjligt att det är Inwarehouse, Netonnet, Siba och Webhallen som kommer bli de största förlorarna, liksom de varumärken som säljs där (Sony, Panasonic, Samsung, LG). Den nedåtgående försäljningstrenden för cd- skivor är troligt mycket starkare än den för dvd-spelare idag men det kan också skapa en segrörlighet. Ett exempel på en aktör som redan reagerat är Cyberphoto som börjat sälja hushållsmaskiner efter vikande försäljningssiffror av kameror.

Det finns en anledning till att mobiltillverkare köper hörlursmärken, mobiloperatörer säljer mobiltelefonerna i sina egna butiker istället för via partners och att datortillverkare även vill sälja tv-boxar. De sitter på framtidens infrastruktur.

I skiftet till digital konsumtion skapas även ett hårdvaruskifte. Streaming och fildelning dödar inte några rättighetsinnehavare. De dödar de som tillverkar skivorna, de som tillverkar cd-spelarna och de som säljer dessa. Vi fortsätter lyssna på musiken men vi fortsätter inte köpa lika många prylar.

Foto (CC): Mikey G Ottawa

Android vs iOS

15 Jan

“More than two-thirds of iOS users had upgraded to iOS 5 a mere three months after its release. Anyone out there think that Ice Cream Sandwich will crack the 20% mark on Google’s platform pie chart by March? How about 10%? Anyone? Anyone? Bueller?” – Techcrunch

Jag har någon slags sarkastisk teori om att anledningen till att det fortfarande är så krångligt att uppdatera iOS (sätta i sladden, öppna iTunes, helst på samma dator som man installerade telefonen på, ej syncat med backups från andra datorer etc) är för att Steve Jobs alltid fick nyuppdaterade iPhones i sin hand, så han slapp krånglet och därmed aldrig la energi på att göra det enklare. Det är krångligt att uppdatera sin iPhone till senaste versionen av iOS, även om det förbättras kraftigt i och med iOS5 (nu går det t.ex. att uppdatera via wifi).

Android har dock ett helt annat problem – tillverkarna uppdaterar inte de gamla telefonmodellerna så de stödjer nya versioner. Har du Android 2.2, lär du få fortsätta ha det ett tag till. Vilket gör att det är få Androidlurar som klarar av apps som är anpassade för (och utnyttjar möjligheterna i) de senaste Androidversionerna. Med Android går det helt enkelt inte ens att uppdatera sin device i många fall.

“OS fragmentation is the single greatest problem Android faces, and it’s only going to get worse. Android’s massive success over the last year mean that there are now tens if not hundreds of millions of users whose handset manufacturers and carriers may or may not allow them to upgrade their OS someday; and the larger that number grows, the more loath app developers will become to turn their back on them.”

Det är kanske inte så konstigt om det slutar med bara en stark vinnande aktör tillslut, om det gör saker och ting så pass mycket enklare för alla parter.

Details matter

8 Jan

“Path shows that apps do get second chances, but only if they come out completely rethought. The initial reaction still makes or breaks the product because it is carried so far by social media. It is getting harder and harder for products to hide in obscurity until their founders figure out what consumers really want. Reputations are made, or broken, in realtime. The details matter.”

Jag tycker mig se en tydlig trend den senaste tiden att det är de startups med en ganska så förfinad produkt redan vid lansering som även får traction. En slags motreaktion till “minimum viable product“-tänket, där även de mest obskyra betaversionerna kunde bli hypade in i oändlighet för ett par år sedan. Det krävs mer än en bra idé och en enkel betaversion för att få någon att reagera, vare sig det är branschpress eller användare. Desto bättre produkt från början, desto bättre möjlighet att lyckas. Details matter.

Instagram, Square, Izettle, Wrapp, Spotify, Dropbox, Quora, Soundcloud och Toca Boca är bara några exempel på fantastiska startups som lanserats de senaste åren med en slick finish och nästintill färdig produkt från start. Och lyckats ofantligt väl.

Oink, Amen, 6wunderkinder, Readmill och ovan nämnda Path är några andra exempel. Startups med produkter som kanske inte har haft de mest välutvecklade koncepten från dag ett men där deras grymma finish från densamma gjort att de ändå blivit hyllade. Med resultatet flygande start.

Alla nämnda har med en approach inte helt olik Apples ett produktfokus.

“Usually, business are profit-first, not product-first.  They’re usually run by people who want to build their bank accounts, not amazing products.  Usually, the head of design isn’t a damn knight.”

Det är kanske vad som krävs för att lyckas i dagens realtidsdömande startupvärld. En snabbväxande trend bland lyckosamma startups verkar det vara hur man än vrider och vänder på det.

En mognande bloggosfär

13 Nov

Det har pratats en del om bloggvärlden de senaste veckorna. Är bloggen på dekis? Har bloggandet börjat avta? Hur har bloggvärlden förändrats och hur ser framtiden ut?

När jag började blogga 2004-2005 var sociala medier helt nytt. Bloggvärlden hade precis börjat växa sig till ett stort fenomen. Bloggen var det nya, spännande, sociala mediet på allas läppar. Lunarstorm, Wikipedia, MSN, Myspace och ett par andra sajter var fortfarande de dominerande “nya” medierna. Bloggen som koncept blev snabbt både större än Lunarstorm, Myspace och andra nya medier.

2011 är situationen en annan. 2004 startade Facebook, 2005 lanserades Youtube, 2006 grundades Twitter. Tre tjänster som tillsammans med bloggfenomenet totalt dominerat det vi idag så självklart kallar sociala medier.

Det som jag och många andra berättade i våra bloggar 2005 har idag hittat nya, mer anpassade, forum. Då publicerades och diskuterades det mesta i bloggform, idag delas de upp bland de olika sociala medierna. På Twitter frågar vi saker, delar länkar och berättar det som händer just nu. Youtube är plattformen för alla typer av videomedier. Och Facebook har ersatt både MSN (IM-chatt), Lunarstorm (hålla koll på vännerna) och tusen andra saker. Av alla tjänster är naturligt Facebook den som förändrat mest, som ersatt mest, som blivit plattformen för så mycket.

En viktig sak att påpeka är dock att Facebook, Twitter och de andra sociala medierna inte ersatt bloggen, utan blivit ett komplement. Det är inte konstigt att bloggen kom före Twitter, Facebook och de flesta andra sociala medier vi använder idag. Det är den form av media som liknar traditionella medier mest, längre texter i artikelform. Många olika publiceringsverktyg, svårt att få överblick, alla är sina egna utgivare. Med Twitter och Facebook har vi helt tänkt om, valt att göra helt nya medier som vi inte sett tidigare.

Tittar man på bloggen som koncept så passar det för en viss typ av innehåll. Video, längre texter, strukturerat innehåll, att blanda typer av medieinnehåll. Det är också den typen av innehåll som vi idag publicerar i våra bloggar. Blogganpassat innehåll. Precis som vi bara publicerar en del saker på Twitter pga dess begränsningar och styrkor, publicerar vi vissa saker i våra bloggar pga formatets begränsningar och styrkor. Som Matti säger: “Det finns inget bättre att twittra om än sitt senaste blogginlägg!”.

Tillskillnad från både Twitter, Youtube och Facebook har bloggen en spretig infrastruktur. Dessa tre tjänster kontrollerar sitt API, sin plattform och sin tjänst. Ett Tweet ser alltid likadant ut, en Youtubelänk går alltid till Youtube.com. Så fungerar inte bloggvärlden.

Det är både en styrka och en svaghet i bloggarnas spretiga infrastruktur. Eftersom det är ett helt öppet koncept utan någon totalt dominerande spelare, blir det svårare under t.ex. Arabiska våren att blockera kritiska röster. Det är inte svårt att stänga ned Twitter.com, Facebook.com eller Bambuser.com – men det är nästan omöjligt att blockera bloggvärlden utan att stänga av hela internet. En styrka som dock blir en svaghet i användbarhet. Spretigheten gör det svårt att ta till sig bloggvärlden, att följa den och att hitta i den – vilket skapat en marknad för spelare som Twingly (sök), Bloglovin (följ) och Bloggportalen (topplistor).

Bloggen som koncept har också utvecklats enormt mycket de senaste åren. Det är lätt att glömma bort Tumblr och Posterous när vi diskuterar bloggar. Tjänster som gjort det enklare än någonsin att blogga och som dessutom tillskillnad från den tidigare spretiga bloggosfären byggt in funktioner för att följa och söka direkt i tjänsten. Tumblr fungerar mycket mer som Twitter än som traditionella bloggplattformar som Blogger.com, WordPress och Blogg.se – vilket gjort bloggvärlden mycket större. Tumblr är idag en av världens största sajter och har över 30 miljoner bloggar, fler än WordPress.

Bloggandet är alltså inte på dekis, mediet har bara börjat hitta formen. Hittat sin plats i de sociala medierna, hur det kompletterar såväl Twitter som Facebook.

Har kvalitén i bloggvärlden sjunkit? Tvärtom, tror jag. Bloggen passar bättre till kvalitativt innehåll än såväl Facebook som Twitter, särskilt i samhällsdebatten. Tumblr-bloggarna och Dagens outfit-inlägg till trots – mer och mer initierat medieinnehåll publiceras i bloggform. Välskrivna analyser, debattinlägg och berättelser som är enklare att förmedla i ett blogginlägg än i tre tweets kommer helt enkelt fortsätta publiceras i bloggform även framöver. Precis som dagens outfit-inläggen i modebloggarna, ända tills det kommer ett smartare socialt medie att ta hand om de också (eller är Tumblr kanske lösningen men få svenska modebloggar har hittat dit än?).

Bloggen som koncept stärks för var dag som går, infrastrukturen för bloggvärlden har börjat sätta sig och vi börjar äntligen använda bloggmediet till det innehållet som det passar bäst till.

Jag tror vi just nu ser ett fenomen bli en etablerad medieform, om än i förändring. En mognande bloggosfär.

Skiftet från distribution till konsumtion

23 Okt


Foto: chrishimself

Thomas Baekdal, en av de mest initerade trendsparna för digitala skiften just nu om du frågar mig, listade i början av året några makrotrender för 2011. En av dessa, “The shift from distribution to consumption”, finner jag extra intressant. Tyvärr har jag inte hittat någon text där han utvecklar ett längre resonemang kring detta, så jag tänkte försöka själv istället.

Jag tänker såhär. Att första steget i digitalisering handlade om att digitalisera det faktiska innehållet, må det vara text, musik eller vadsomhelst, till digitala format. Det blev pdf, mp3 och mpeg. Medan det andra steget, det skiftet vi är inne i nu, handlar om att molnifiera dessa pdf:er, mp3:or och mpeg-filer till playknappar. Fokus har skiftats från att distribuera till att tillgängliggöra.

Rent krasst hade vi alltså en distributionsfokuserad handel och digitalisering tidigare, där de flesta aktörer endast hanterat produktion och distributionen. Konsumtionens kontext och användarupplevelse hade slutanvändaren makt över. När boken eller CD-skivan blivit såld försvann förlag och butiker ur värdekedjan.

Idag går utvecklingen mot att aktörerna även tar hand om konsumtionen, användarupplevelsen. Spotify distribuerar inte bara musiken, de kontrollerar hur vi konsumerar den. När Amazon lanserade Kindle var det inte bara ett stort skifte från böcker till eböcker, det var att ta ett helhetsgrepp om hela kedjan: produktion, distribution, konsumtion. Tidigare låg fokus på de två förstnämnda men i takt med att det blir allt billigare att producera och distribuera ligger framtidens mest lukrativa del i konsumtionsledet. Det är när man kontrollerar konsumtionen man kan ta betalt.

Ett annat exempel där distributionen blir alltmer sekundär är spelvärlden. Det finns inte längre någon anledning att gå till en butik, ehandels eller fysisk, för att köpa ett spel. Med Steam och Xbox Marketplace kan man betala direkt för att få tillgång till ett spel, så man kan börja spela. Inte få spelet hemskickat till brevlådan, eller en skiva i handen. Den traditionella distributionsidén om att skicka något från Punkt A till punkt B är borta. Distributionen sker i bakgrunden när vi konsumerar den, i samma sekund. När jag trycker på playknappen så börjar musiken i Spotify spelas, hela användarupplevelsen av att först få den distribuerad till mig innan jag kan trycka på play försvinner.

I ett större perspektiv handlar det här inte bara om musik, böcker och spel. Dagens handel (inklusive ehandeln) handlar om att distribuera varor. De som producerar och de som distribuerar är de stora vinnarna. Vad vi nu ser är en trend mot att det är de som producerar och de som skapar bästa användarupplevelsen, konsumtionen, som blir de stora vinnarna. Desto enklare det blir att distribuera, desto mindre del av värdekedjan innehar den. När all musik, alltid, är tillgänglig gratis är det inte längre själva streamingen man betalar för – utan tillgången och användarupplevelsen.

Jag tror det här bara är början. Det lär bli färre “ladda ned” och fler “click here to play”.

Vad molnet innebär för eboksmarknaden

10 Okt

Musik och video blev tidigt ett innehåll som köptes, piratkopierades, spreds och konsumerades i digitala kanaler. Det är först nu boken också konsumeras digitalt i något som närmar sig samma magnitud som de två förstnämnda. En viktig skillnad är dock att musik- och video började konsumeras och delas via filer, av rent tekniska begränsningar främst i avsaknaden av snabba uppkopplingar – vilket gjorde det enkelt att sprida, remixa och piratkopiera dessa filer. Generellt var de rätt statiska, pga att de var färdiga filer á la mp3 och mpeg. Remixbara men per default statiska.

Nu när eboken kommer på bred front ser marknaden helt annorlunda ut. Molnet är här. Allt är uppkopplat, alltid, och filer är en användarupplevelse vi inte förknippar med vare sig musik, video eller textdokument. Istället för filer har vi länkar som ofta hänvisar till specifika låtar, klipp eller filmer på tjänster som Spotify, Soundcloud, Youtube och Hulu. Molnet, länkekonomin och streaming har blivit mainstream på grund av en mycket smidigare användarupplevelse. Därför är det helt naturligt att eböckerna nu lanserats in i molnet direkt.

Att eböcker distribueras via molnet har inneburit att branschen slipper de stora problemen med piratkopiering, fildelning och ostandardiserad distributionsmodell som både musik- och filmbranschen upplevt de senaste 15 åren. Precis som de tre senaste åren visat att det är enklare att ta betalt  för tillgänglighet i molnet istället för att sälja filer (som är en distributionsmodell som är lika enkel mellan personer som mellan företag och person, tillskillnad från molnbaserad distribution á la t.ex. streaming som i sin form är svårare att hantera som enskild person) så visar nu eböckernas molnbaserade intåg att bokbranschen inte har något att frukta affärsmässigt. Det går att ta betalt, betalningsviljan är hög.

Eböcker i molnet innebär dock långt mycket mer än de rent affärsmässiga aspekterna. Den mest spännande kanske att böcker inte längre behöver vara statiska. Böcker har länge varit en av de mest statiska medieformer vi har, det kan måhända finnas ändringar från upplaga till upplaga men egentligen är samma bok alltid samma bok. Detta statiska default-förhållande försvinner  i och med eböckerna och molnet. En ebok kan förändras över tid, till och med i realtid.

När eböcker läses via molnet kan de få samma förutsättningar som allt annat på internet och bli förändringsbara, dynamiska, interaktiva. Datakällor kan vara ihopkopplade med API:er så de alltid är aktuella i realtid (kanske med jämförande data från när författaren skrev, så kontext och poäng inte försvinner), rena felaktigheter samt språkfel kan ändras vartefter de hittas och statistikinhämtning blir möjlig så det går att göra A/B-testing på läsarbeteendet. Det går att optimera böcker interativt vartefter läsarbeteendet läses av både manuellt och med algoritmer. När det visar sig vilket kapitel det är som läsarna sviker boken på är det kanske dags att göra det lite mer spännande i just det kapitlet.

Hittills har eboksmarknden inte skapat den våg av remixkultur som musik- och video fick i och med digitaliseringen, vilket kan bero på molnet. En av filernas få fördelar är att de är enkla att remixa. I molnet är det inte helt naturligt att remixa, vi konsumenter hamnar mycket lättare i konsumtionssätet än i produktionssätet när tjänsterna fokuserar på tillgänglighet snarare än kreativitet.

Text är dock betydligt lättare att remixa än såväl musik som video, det krävs inga avancerade program för att göra det, och det kommer säkerligen uppstå en remixkultur även kring eböcker så småningom. Jag ser fram emot att se kreativa människor göra bokremixar innehållandes visualiseringar av böckernas innehåll i kombination med texterna, bakgrundsmusik och många alternativa slut. Med molnbaserade tjänster som Soundcloud har remixkulturen lyckats övergå från filer till länkar i musikvärlden, med liknande tjänst för eböcker skulle remixar kunna bli lika populärt även för böcker.

Smartphones, läs- och surfplattorna har varit en rejäl språngbräda för molnet eftersom vi får alltfler prylar som alltid är uppkopplade (och som vi vill ha syncade mellan sig). Samma prylar som även blivit en språngbräda för att digitalisera bokläsandet. Böckerna har i och med sitt sena digitala intåg fått helt andra förutsättningar än de medieformer som introducerades före molnet. Varken affärsmodell eller format har hunnit gå sönder. Så nej, att jämföra med musikindustrin som man trodde 2006 är inte relevant. Bokbranschen har alla möjligheter att växa rejält i och med eböckernas intåg.

Därför har eböcker blivit stort i USA men inte i Sverige

21 Sep

Foto: Bethan

Amazon, USA:s största ehandel för böcker, säljer sedan i början av året fler eböcker än vanliga pappersböcker i USA. Ett skifte som gått enormt snabbt, Amazon lanserade Kindle i slutet av 2007 och Apple lanserade iBooks så sent som i början av 2010. Varför har eböcker blivit så populärt i USA? Onekligen en komplex fråga att svara på men jag är rätt övertygad om att det framförallt handlar om dessa två anledningar.

1. De gjorde det enklare att köpa eböcker än vanliga böcker. Att handla eböcker med instant delivery är instant satisfaction at its best. No hassle, no waiting. Till och med smidigare än att ha bokaffären bakom hörnet, eller pokethyllan framför kassan på Ica. Det är ingen slump att det är Amazon som har patent på “one-click buying” och att en av de som har köpt licens för att få använda samma modell är Apple. Som konsument har det aldrig varit kortare från idé till leverans någonsin. En eller ett par klick och man har både sökt sig fram till en bok man är intresserad av, fått tillräcklig kontext och rekommendation för att kunna ta ett köpbeslut, klickat “Buy” och fått boken i princip två sekunder senare. 25 sekunder från det att jag började leta efter boken till det att jag började läsa den, räknade jag ut när jag testade nyss.

2. De gjorde det enklare att konsumera eböcker än vanliga böcker. Många vill framhäva vikten av att lansera läsplattor för att eboksläsandet ska ta fart i Sverige men jag vill påstå att de är bara en liten del av lösningen. Det som på riktigt öppnat marknaden för eböcker är smartphoneanvändandet. Alla har smartphone i fickan, alltid, vilket är minst ett steg mindre än att ta upp boken ur väskan (eller läsplattan) – vilket gör böckerna enklare att läsa och mer tillgängliga. Det är för att vi alltid har tillgång till all världens böcker när vi sitter på bussen, tåget, väntar på biltvätten eller äter matlådan med ett klick bort i våra smartphones som eböcker på riktigt tagit fart. Läs- och surfplattor har också varit viktiga för eboksmarknaden, särskilt eftersom de lanserats med 3g-uppkoppling (med andra ord tillgänglighet till ebokshandlande varsomhelst) och för att eboksapparna så hårt pushats vid lanseringarna. Skärmarnas allt högre kvalitet har också varit en förutsättning (om inte annat som argument) men inte det som i första hand triggat det snabba skiftet mellan fysiska pappersböcker och eböcker. Vi läser inte eböcker för att det är bättre läskvalitet att läsa på skärm än på papper, utan för att de övriga bitarna runtomkring bokläsandet (tillgänglighet både för köp- och läsning, syncning mellan olika devices, sökbarhet, den fysiska storleken osv) gör det så pass mycket lättare att läsa eböcker än vanliga fysiska pappersböcker.

När något blir enklare än tidigare är vi alltid snabba på att anpassa oss. Idag tragglar vi med olika sorters standarder för eböcker i Sverige, olika appar för varje eboksaffär (CDON, Adlibris, Bokus mfl) och köptillgängligheten är inte ihopkopplad med läsupplevelsen på samma sätt som till exempel Amazons Kindle-app är ihopkopplad med Kindle Store. Satsningar på läsplattor är jättebra, särskilt om de kan lösa dessa problem, men det är bara en liten anledning av många till att eböckerna blivit så populära i USA.

Först när det blir enklare att köpa och konsumera eböcker än vanliga fysiska pappersböcker kommer eboksläsandet att explodera i Sverige.

Läs även: Adam Erlandsson, Daniel Kederstedt.

Facebook vill att vi har många vänner

15 Sep

Igår lanserades en ny funktion på Facebook – subscribers. Istället för att kräva en vänrelation som båda parterna accepterat har de nu gjort det möjligt att följa personers uppdateringar även utan att bli vänner. Dock med förbehåll att uppdateringarna är inställda som öppna och användaren ifråga har slagit på funktionen “subscribers”.

Subscribers är inte något som alla kommer att börja använda, inte som producenter. De flesta kommer låta sina vänner se ens statusuppdateringar, eller möjligtvis acceptera en halvöppen profil till vänners vänner. För offentliga personer och kändisar (eller semi-offentliga som jag själv) innebär detta dock stora förändringar. Istället för att begränsas av att använda Facebook Pages som ett komplement till sin egen profil, eller det maximala taket på 5000 vänner, så går det nu att låta alla som vill följa sina uppdateringar. Samtidigt som uppdateringarna går att rikta noggrannare, precis som i Google Plus.

Detta är något helt nytt på Facebook, en rejält stor förändring mot tidigare, som säkerligen kommer tweakas många gånger framöver. Vad det dock handlar om är att tillåta fler typer av relationer. Är jag intresserad av vad Kevin Rose postar, ska jag kunna följa honom utan att han å sin sida måste följa mig. Läser du min blogg men har aldrig träffat mig är det inte naturligt att vi blir “vänner” på Facebook, däremot är det (eventuellt) naturligt att du vill följa det jag postar även i andra forum. Facebook vill inte att vi bara har våra närmaste relationer på Facebook, eller att vi följer Pages, de vill att vi följer alla typer av personer som vi är intresserade av. En av många features för att stödja och utvidga den sociala grafen i Facebook till många olika typer av relationer.

Som jag varit inne på tidigare både här, här, här och här kommer de sociala nätverken göra allt de kan för att vi ska behålla våra relationer i deras nätverk. De vill att vi sorterar och grupperar snarare än att rensa eller radera. Av den enkla anledningen att de tjänar på det.

  • Desto fler kontakter vi har i ett socialt nätverk, desto svårare blir det att byta.
  • Desto fler kontakter vi har i ett socialt nätverk, desto mer kommer vi kommunicera i  det.
  • Desto mer vi gör i ett socialt nätverk, desto mer värdefull data, kontext och demografi  lämnar vi ifrån oss.
  • Desto mer tid vi spenderar i ett socialt nätverk, desto mer möjlighet att exponera annonser (aka fler sidvisningar).
  • Desto fler relationer i ett socialt näverk, desto bättre möjligheter att rekommendera snarare än promota annonsörerna till användarna.
En annan sak som bevisar detta är Facebooks också helt nylanserade “Smart Friend Lists“, som alltså gör det lättare att sortera sina vänner och framförallt får oss att börja göra det även i Facebook. Om “Subscribers” är ett sätt att konkurrera med Twitter är “Smart Friend Lists”  rätt uppenbart ett sätt att konkurrera med Google+.

När ordet upplaga försvinner

12 Sep


Foto: Aubry Aragon

I digitaliseringen av böcker och konsumenternas nyvunna kärlek för eböcker förändras mycket. Tekniken skapar nya sätt att läsa på, nya sätt att köpa på och nya sätt att ge ut på. En sådan omdanande förändring är affärspotentialen när upplagor inte längre enbart görs i tryck.

Upplagor är en teknikalitet som redan i och med print on demand delvis hamnat på lut. Med eböckernas intåg blir ordet inte ens relevant när revisioner av innehållet sker. Realtidsändringar för ‘mjuka och tänjbara’ böcker kommer alldeles säkert bli vanligare. När data, fakta och research inte längre är tryckta är de ändringsbara – potentiellt även ute hos konsumenterna, och ‘upplaga’ blir orelevant med småändringarnas snabbhet och smidighet.

Affärsaspekten av denna förändring är också viktig. The long tail-teorin bygger delvis på den logik och strategi Amazon haft där lagerkostnaderna är närapå noll och därför kan ha ett bredare och djupare sortiment som säljs 24/7 utan hänsyn till om en bok säljs en gång per år eller är en blockbuster med miljontals ordrar. Sök- och rekommendationer gör att kunderna ändå hittar de ovanligare titlarna, en möjlighet som ej finns i den fysiska handeln på samma sätt. Detta har visat sig vara en extremt viktig aspekt av näthandel generellt och på Amazon i synnerhet – de nischade produkterna må sälja dåligt enskilt, men tillsammans står de för en hiskeligt stor del av försäljningen. Problemet, tills nu, har dock varit att många upplagor tar slut. Eftersom ytterst få böcker säljs med print on demand har många av de nischade böckerna i den långa svansen ej kunnat säljas eftersom efterfrågan är för liten för nya upplagor.

Tills nu, då eböckerna gör att alla böcker kan säljas alltid. En enormt lång svans av böcker som inte får nya upplagor tryckta kan helt plötsligt säljas som eböcker, till konsumenternas belåtenhet. En affärsmöjlighet i miljardklassen.

← Äldre inlägg

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.

Join 3 855 other followers