En av mina favoritbloggare, Fred Wilson, publicerade en intressant post i veckan om ”Negative gross margins”.

We have seen a tremendous number of high growth companies raising money this year with negative gross margins. Which means they sell something for less than it costs them to make it.

Det här är en ständigt återkommande fråga inom e-handels och startupvärlden. Hur ska man värdera tillväxt versus lönsamhet? Bloggpostens poäng är att det här fungerar så länge det går att ta in riskvilligt kapital men att när kapitalmarknaden värderar tillväxt med negativ bruttomarginal annorlunda, kommer det visa sig svårare för många bolag att svänga om än vad de idag tror.

Jag själv tror även det skulle visa vilka affärsmodeller som är skalbara på riktigt och inte. För det är lätt att jämföra äpplen och päron. Självklart behöver i princip alla snabbväxande bolag ta risk och dra på sig kostnader som de kanske inte riktigt kan bära just nu. Mer personal, större kontor, mer servrar, mer lager osv.

Men det finns något som skiljer. Och det är om modellen i sig själv har en stor kostnadsbas.

Man kan t.ex. jämföra Uber och Facebook. Uber har en kostnad för förare och bränsle för varenda körning, förutom hela backoffice-delen med tjänstemännapersonal och serverparken. Medan Facebook endast har det senare, de har ingen kostnad för förare och bränsle. Dessutom behöver inte Facebook köpa in sina användare eftersom de har en naturlig nätverkseffekt, något som Uber saknar och därmed behöver ha en mycket dyrare marknadsföringsapparat. Lock-in effekten är därutöver mycket större på Facebook än i Uber, jag är ganska säker på att jag inte är ensam om att ha flera taxiappar på min smartphone. Gissa vem av dessa som kommer få problem om marknaden förändras och det inte längre är populärt av kapitalmarknaden att ha negativa bruttomarginaler?

Ur den aspekten är även Spotify t.ex. mer i farozonen än Avito, eftersom den senare inte betalar något för sitt inventory. Spotify måste betala en liten summa för varje spelad låt till rättighetsinnehavare. Airbnb är med samma resonemang även lite mer på det säkra än Dropbox, eftersom den sista har serverkostnader som stiger i takt med användandet medan Airbnb endast är en marknadsplats. Däremot har Dropbox och Spotify högre inlåsningseffekt (delvis pga prenumerationsmodellen) än Uber.

När det väl kommer blåsa tror jag Facebook, Google, Airbnb, Avito mfl kommer värderas upp medan andra kommer värderas ned. Det är okej att ha negativa bruttomarginaler men då bör skalbarheten finnas utan utökad kostnadsbas. De få som även har god inlåsning i kombination med stark nätverkseffekt kommer då att bli ännu mer premierade.