Vad molnet innebär för eboksmarknaden

Musik och video blev tidigt ett innehåll som köptes, piratkopierades, spreds och konsumerades i digitala kanaler. Det är först nu boken också konsumeras digitalt i något som närmar sig samma magnitud som de två förstnämnda. En viktig skillnad är dock att musik- och video började konsumeras och delas via filer, av rent tekniska begränsningar främst i avsaknaden av snabba uppkopplingar – vilket gjorde det enkelt att sprida, remixa och piratkopiera dessa filer. Generellt var de rätt statiska, pga att de var färdiga filer á la mp3 och mpeg. Remixbara men per default statiska.

Nu när eboken kommer på bred front ser marknaden helt annorlunda ut. Molnet är här. Allt är uppkopplat, alltid, och filer är en användarupplevelse vi inte förknippar med vare sig musik, video eller textdokument. Istället för filer har vi länkar som ofta hänvisar till specifika låtar, klipp eller filmer på tjänster som Spotify, Soundcloud, Youtube och Hulu. Molnet, länkekonomin och streaming har blivit mainstream på grund av en mycket smidigare användarupplevelse. Därför är det helt naturligt att eböckerna nu lanserats in i molnet direkt.

Att eböcker distribueras via molnet har inneburit att branschen slipper de stora problemen med piratkopiering, fildelning och ostandardiserad distributionsmodell som både musik- och filmbranschen upplevt de senaste 15 åren. Precis som de tre senaste åren visat att det är enklare att ta betalt  för tillgänglighet i molnet istället för att sälja filer (som är en distributionsmodell som är lika enkel mellan personer som mellan företag och person, tillskillnad från molnbaserad distribution á la t.ex. streaming som i sin form är svårare att hantera som enskild person) så visar nu eböckernas molnbaserade intåg att bokbranschen inte har något att frukta affärsmässigt. Det går att ta betalt, betalningsviljan är hög.

Eböcker i molnet innebär dock långt mycket mer än de rent affärsmässiga aspekterna. Den mest spännande kanske att böcker inte längre behöver vara statiska. Böcker har länge varit en av de mest statiska medieformer vi har, det kan måhända finnas ändringar från upplaga till upplaga men egentligen är samma bok alltid samma bok. Detta statiska default-förhållande försvinner  i och med eböckerna och molnet. En ebok kan förändras över tid, till och med i realtid.

När eböcker läses via molnet kan de få samma förutsättningar som allt annat på internet och bli förändringsbara, dynamiska, interaktiva. Datakällor kan vara ihopkopplade med API:er så de alltid är aktuella i realtid (kanske med jämförande data från när författaren skrev, så kontext och poäng inte försvinner), rena felaktigheter samt språkfel kan ändras vartefter de hittas och statistikinhämtning blir möjlig så det går att göra A/B-testing på läsarbeteendet. Det går att optimera böcker interativt vartefter läsarbeteendet läses av både manuellt och med algoritmer. När det visar sig vilket kapitel det är som läsarna sviker boken på är det kanske dags att göra det lite mer spännande i just det kapitlet.

Hittills har eboksmarknden inte skapat den våg av remixkultur som musik- och video fick i och med digitaliseringen, vilket kan bero på molnet. En av filernas få fördelar är att de är enkla att remixa. I molnet är det inte helt naturligt att remixa, vi konsumenter hamnar mycket lättare i konsumtionssätet än i produktionssätet när tjänsterna fokuserar på tillgänglighet snarare än kreativitet.

Text är dock betydligt lättare att remixa än såväl musik som video, det krävs inga avancerade program för att göra det, och det kommer säkerligen uppstå en remixkultur även kring eböcker så småningom. Jag ser fram emot att se kreativa människor göra bokremixar innehållandes visualiseringar av böckernas innehåll i kombination med texterna, bakgrundsmusik och många alternativa slut. Med molnbaserade tjänster som Soundcloud har remixkulturen lyckats övergå från filer till länkar i musikvärlden, med liknande tjänst för eböcker skulle remixar kunna bli lika populärt även för böcker.

Smartphones, läs- och surfplattorna har varit en rejäl språngbräda för molnet eftersom vi får alltfler prylar som alltid är uppkopplade (och som vi vill ha syncade mellan sig). Samma prylar som även blivit en språngbräda för att digitalisera bokläsandet. Böckerna har i och med sitt sena digitala intåg fått helt andra förutsättningar än de medieformer som introducerades före molnet. Varken affärsmodell eller format har hunnit gå sönder. Så nej, att jämföra med musikindustrin som man trodde 2006 är inte relevant. Bokbranschen har alla möjligheter att växa rejält i och med eböckernas intåg.

Annons

Därför har eböcker blivit stort i USA men inte i Sverige

Foto: Bethan

Amazon, USA:s största ehandel för böcker, säljer sedan i början av året fler eböcker än vanliga pappersböcker i USA. Ett skifte som gått enormt snabbt, Amazon lanserade Kindle i slutet av 2007 och Apple lanserade iBooks så sent som i början av 2010. Varför har eböcker blivit så populärt i USA? Onekligen en komplex fråga att svara på men jag är rätt övertygad om att det framförallt handlar om dessa två anledningar.

1. De gjorde det enklare att köpa eböcker än vanliga böcker. Att handla eböcker med instant delivery är instant satisfaction at its best. No hassle, no waiting. Till och med smidigare än att ha bokaffären bakom hörnet, eller pokethyllan framför kassan på Ica. Det är ingen slump att det är Amazon som har patent på ”one-click buying” och att en av de som har köpt licens för att få använda samma modell är Apple. Som konsument har det aldrig varit kortare från idé till leverans någonsin. En eller ett par klick och man har både sökt sig fram till en bok man är intresserad av, fått tillräcklig kontext och rekommendation för att kunna ta ett köpbeslut, klickat ”Buy” och fått boken i princip två sekunder senare. 25 sekunder från det att jag började leta efter boken till det att jag började läsa den, räknade jag ut när jag testade nyss.

2. De gjorde det enklare att konsumera eböcker än vanliga böcker. Många vill framhäva vikten av att lansera läsplattor för att eboksläsandet ska ta fart i Sverige men jag vill påstå att de är bara en liten del av lösningen. Det som på riktigt öppnat marknaden för eböcker är smartphoneanvändandet. Alla har smartphone i fickan, alltid, vilket är minst ett steg mindre än att ta upp boken ur väskan (eller läsplattan) – vilket gör böckerna enklare att läsa och mer tillgängliga. Det är för att vi alltid har tillgång till all världens böcker när vi sitter på bussen, tåget, väntar på biltvätten eller äter matlådan med ett klick bort i våra smartphones som eböcker på riktigt tagit fart. Läs- och surfplattor har också varit viktiga för eboksmarknaden, särskilt eftersom de lanserats med 3g-uppkoppling (med andra ord tillgänglighet till ebokshandlande varsomhelst) och för att eboksapparna så hårt pushats vid lanseringarna. Skärmarnas allt högre kvalitet har också varit en förutsättning (om inte annat som argument) men inte det som i första hand triggat det snabba skiftet mellan fysiska pappersböcker och eböcker. Vi läser inte eböcker för att det är bättre läskvalitet att läsa på skärm än på papper, utan för att de övriga bitarna runtomkring bokläsandet (tillgänglighet både för köp- och läsning, syncning mellan olika devices, sökbarhet, den fysiska storleken osv) gör det så pass mycket lättare att läsa eböcker än vanliga fysiska pappersböcker.

När något blir enklare än tidigare är vi alltid snabba på att anpassa oss. Idag tragglar vi med olika sorters standarder för eböcker i Sverige, olika appar för varje eboksaffär (CDON, Adlibris, Bokus mfl) och köptillgängligheten är inte ihopkopplad med läsupplevelsen på samma sätt som till exempel Amazons Kindle-app är ihopkopplad med Kindle Store. Satsningar på läsplattor är jättebra, särskilt om de kan lösa dessa problem, men det är bara en liten anledning av många till att eböckerna blivit så populära i USA.

Först när det blir enklare att köpa och konsumera eböcker än vanliga fysiska pappersböcker kommer eboksläsandet att explodera i Sverige.

Läs även: Adam Erlandsson, Daniel Kederstedt.

När ordet upplaga försvinner


Foto: Aubry Aragon

I digitaliseringen av böcker och konsumenternas nyvunna kärlek för eböcker förändras mycket. Tekniken skapar nya sätt att läsa på, nya sätt att köpa på och nya sätt att ge ut på. En sådan omdanande förändring är affärspotentialen när upplagor inte längre enbart görs i tryck.

Upplagor är en teknikalitet som redan i och med print on demand delvis hamnat på lut. Med eböckernas intåg blir ordet inte ens relevant när revisioner av innehållet sker. Realtidsändringar för ‘mjuka och tänjbara’ böcker kommer alldeles säkert bli vanligare. När data, fakta och research inte längre är tryckta är de ändringsbara – potentiellt även ute hos konsumenterna, och ‘upplaga’ blir orelevant med småändringarnas snabbhet och smidighet.

Affärsaspekten av denna förändring är också viktig. The long tail-teorin bygger delvis på den logik och strategi Amazon haft där lagerkostnaderna är närapå noll och därför kan ha ett bredare och djupare sortiment som säljs 24/7 utan hänsyn till om en bok säljs en gång per år eller är en blockbuster med miljontals ordrar. Sök- och rekommendationer gör att kunderna ändå hittar de ovanligare titlarna, en möjlighet som ej finns i den fysiska handeln på samma sätt. Detta har visat sig vara en extremt viktig aspekt av näthandel generellt och på Amazon i synnerhet – de nischade produkterna må sälja dåligt enskilt, men tillsammans står de för en hiskeligt stor del av försäljningen. Problemet, tills nu, har dock varit att många upplagor tar slut. Eftersom ytterst få böcker säljs med print on demand har många av de nischade böckerna i den långa svansen ej kunnat säljas eftersom efterfrågan är för liten för nya upplagor.

Tills nu, då eböckerna gör att alla böcker kan säljas alltid. En enormt lång svans av böcker som inte får nya upplagor tryckta kan helt plötsligt säljas som eböcker, till konsumenternas belåtenhet. En affärsmöjlighet i miljardklassen.

Nya möjligheter i datat som blir tillgängligt från eböcker

Foto: hashmil

I våras lanserade Amazon ett socialt nätverk för Kindle som ser mycket lovande ut. Nyligen började Henrik Berggrens och David Kjelkeruds nya Berlin-baserade startup Readmill rulla ut en betaversion av deras sociala bokläsartjänst. Det börjar bli ett gäng aktörer som försöker sig på att göra något av eböckernas nya möjligheter, oftast med det sociala som utgångspunkt, och de gör det bra.

Anders Thoresson beskriver utvecklingen i ett blogginlägg på DN.se med ”Det nya är att bokcirkeln flyttar in i böckerna. Varje bok blir sitt eget, hårt nischade sociala nätverk”. Det handlar inte enbart om att böckerna i sig själva blir sociala objekt (som de varit i alla tider), utan även specifika delar eller citat. I Readmill blir citat sociala objekt på ett väldigt snyggt och naturligt sätt.

Bokläsandet blir en kollektiv upplevelse i flera dimensioner. Dels kan man följa personers bokläsande vartefter de delar citat, tankar och kommentarer på Twitter och Facebook via t.ex. Readmill. Dels kan man ta del av andra personers citat, tankar och kommentarer när man själv läser boken. Ett eller flera lager av kommentarer, understrykningar och utrivna sidor inte helt olikt gamla kursböcker på universitetet.

Redan idag ger Readmill nästan större frihet till att utnyttja datat som tillgängliggörs i och med  sitt digitala eboksläsande än vad Lastfm-scrobblandet ger möjligheter till att utnyttja datat som tillgängliggörs i och med sitt digitala musiklyssnande. En liten indikation på att utvecklingen för digitala eböcker kommer gå fortare än för annan digital kultur. Mycket tack vare att affärs- och köpbeteendet har fått en så naturlig övergång från offline till digital för böcker, medan det för t.ex. film- och musik varit svårt.

För de nya högskolestudenter som nu närmsta veckorna börjar sina utbildningar behöver grupparbete inte bara handla om att skriva analysen ihop, utan att läsa kurslitteraturen ihop. Med kommentarer, diskussioner och markeringar under läsandets gång. Som blir sökbara. Delbara. Och användbara.