Kategori: framtiden

Nej, alla kommer inte behöva kunna programmera

Publicerat den av Anton Johansson1 kommentar

Det är en ständig diskussion om hur vi ska få fler att kunna programmera. Oerhört relevant. När ”software is eating the world” kommer det behövas en allt större andel människor som är duktiga på programmering och annan teknikutveckling. Ingenjörsprogrammen behöver tokfyllas på universiteten nu och för lång tid framöver.

Ska alla lära sig programmera? Låta programmering bli ett grundämne bredvid svenska, engelska och matematik? Nej. Alla ska inte behöva lära sig programmera. Jag tycker förvisso det vore dumdristigt att inte låta alla åtminstone lära sig, eller testa på, lite enklare html-kodning. Datorkunskap på grund- och gymnasienivå som idag handlar om att förstå hur en dator är uppbyggd, hur man redigerar i Word och gör en uträkning i Excel borde högst troligt förnyas till att innehålla HTML, Javascript och lite Photoshop.

Fast för att återknyta till rubriken, programmering är inget alla kommer behöva kunna. Av olika anledningar. Främst för att programmering som verktyg är ganska osmidigt. Det är hög inlärningskurva, det tar lång tid och det kräver ett människor för att skriva den. Självklart kommer programmering bli disrupted av nya verktyg. För att vara en bransch som är så ivrig på att ”reinventing” verktyg i andra branscher är programmering ganska outvecklat. Software eats software development.

För 20 år sedan var du tvungen att koda minsta lilla sajt från grunden. I början av 2000-talet krävdes det ett klick för att starta en sådan sajt, fast då kallades den blogg. Under första åren av 2010-talet har vi gjort samma utveckling inom många fler typer av applikationer – videoredigering, ehandelsplattformar, betalningssystem, hosting. Om ett par år är det lika enkelt att skapa mobilappar.

Och koden i sig själv, kommer äntligen bli så intuitiv att en gymnasieelev förstår hur den ska ändra i den för att göra nästa generations tillämpningar. Utan att behöva bli ingenjör först.

Annons

Window of opportunities – the 2014 edition

Publicerat den av Anton Johansson4 kommentarer

För ett år sedan skrev jag om att hitta ett ”window of opportunity”, att tjänster ofta lyckas för att de hittar ett tidsfönster av särskilda möjligheter. Då nämnde jag App Store och Facebook Social Graph som två fönster som fortfarande var öppna men som började stängas, medan t.ex. fönstret för de största ehandelsvertikalerna i mångt och mycket hade stängts.

Här har jag sammanställt några intressanta ”window of opportunities” för 2014 and beyond:

Hemkörning & hemleverans
Onlinepizza och Linas Matkasse var bara början. Nu kommer ZooZoo, Osom Laundry med många fler. I USA är detta inget nytt men i Sverige (och många andra länder) är det fortfarande inte alls vanligt. Ett bevis i tiden på att fönstret just öppnats är att Bring precis utannonserade att de utökar sin kvällsleveranstjänst med 25 nya orter och att Postens nya tjänst hempaket lanseras 1 februari.

Bitcoin & kryptovalutor
Det är kanske lite för förutsägbart att säga detta och många tycks tro att det är försent. Ur ett startupperspektiv har fönstret precis öppnats på vid gavel. Om 2013 var året då många kom igång, är 2014 året då investeringarna flödar in i bitcoin-startups med allt högre värderingar. Det är bara valutan som har tagit fart än, bolagen runtomkring är bara i sin linda. Det är mycket kvar att göra.

Energieffektivisering
Vi har bara skrapat på ytan när det kommer till energieffektivisering, inte minst bland var och en av oss. Precis som vi lärde oss källsortera, kommer vi lära oss hantera energiförbrukningen både hemma och i bilen. Tror ni mig inte? Varför köpte då Google företaget Nest för $3.2B som bygger smarta produkter för att bland annat hantera sitt hems energiförbrukning?  I Sverige är det bara sedan oktober 2012 du har rätt att få timmätning på din elförbrukning (dock att elnätsägarna fortfarande inte behöver ge ut den i realtid dessvärre). Parallellt med detta växer elbilsmarknaden snabbt tack vare företag som Tesla. En inte alltför stark gissning är att det nu kommer byggas  tusentals tjänster i ekosystemet runtomkring elbilsanvändandet när marknaden äntligen tagit fart. It’s early days, but watch this space.

Lifelogging beyond health tracking
Lifelogging, quantified self och health tracking har verkligen tagit fart under 2013. Jag tror att health och ”du själv” som mätobjekt bara är början, även om det är konstigt att så få förutom Narrative tagit fasta på andra logging-opportunities än hälsorelaterade. Varför inte mäta allt i ditt hem? Ditt bilåkande? Ditt tv-tittande? Nu när det finns bra möjligheter att använda smartphones för den här typen av beteendemätande, liksom det går att producera bra hårdvara, kommer vi se många fler användningsområden än de vi hittills fått se. ”The connected home” (eller car) borde kanske rebrandas till ”quantified home”. När en teknik och betendeförändring fungerat inom ett område, är det inte sällan det även fungerar för många andra. Närmast verkar ekonomi vara hetast, där företag som t.ex. Tink fått en del traction.

Applesnygg hårdvara för hemmet, båten & bilen
Relaterat till förra, fast med fokus på de som tillverkar hårdvara. Förra året var det väldigt mycket snack om wearables och hårdvara, särskilt ”smartwatches”. Vad många missade var då att de som byggde coolast hårdvara var de som gjorde något helt annat, nämligen Nest och Square. Det är möjligt att smartwatches tar fart, om inte annat har definitivt health trackers gjort det, men det finns enorma möjligheter att göra riktigt väldesignade produkter inom många andra områden. För hemmet, bilen, båten, cykeln eller kontoret. Lockitron ett fantastiskt exempel.

Branschspecifika & mobile first SaaS
SaaS (software as a service) har länge varit på tapeten med Zendesk, Salesforce med många fler. Vad jag tycker mig se nu, och jag är inte ensam, är branschspecifika SaaS växa fram – ofta med en mobile-first approach. Två bra exempel är Roombler (ipad-first hotel management SaaS) och Clio (law firm management SaaS). Detta fönster är nu vidöppet i de flesta branscher skulle jag vilja påstå, även om det som synes finns starka initiativ i vissa.

Några andra window of opportunities som är väl värda att nämna är rut/rot-avdragen (fortfarande), Obamacare (som t.ex. Oscar utnyttjar i New York), nya investeraravdraget i Sverige (FundedbyMe, Angellist), Pinterest nya API och mobile ads (billigare trafik på Adwords+FB:s mobila annonser än de på webben).

Det kontantlösa samhällets nya möjligheter

Publicerat den av Anton Johansson2 kommentarer

I USA har Square nått stor framgång med sin kortläsare och betalningsapp, i Sverige betatestas svenska motsvarigheten Izettle för fullt inför en bredare lansering de kommande veckorna. I kölvattnet har Payson med flera lanserat mobila appar för att smidigt föra över pengar samtidigt som bankernas internetbanker bli alltmer tllgängliga, snabba och mobila. Det är många aktörer som vill få slutanvändare och småföretag att lämna kontanterna till förmån för digitala transaktioner, där det är möjligt att få ta del av procentuellt små pengar men flödesmässigt enorma summor.

Och de gör det bra. I sann Spotify-anda vill Izettle inte vinna marknaden genom att konkurrera med befintliga banktjänster utan med en användarvänlig app och kortläsare som gör att kontanter känns betydligt krångligare. Med genomtänkt och riktigt bra interaktionsdesign gör Izettle det enklare att föra över pengar med kort än att göra det med kontanter. Squares approach är likadan och båda aktörernas design överglappar i mångt och mycket. Precis som Spotify profiterar på bättre användarvänlighet, smidighet och snabbhet gentemot andra sätt att konsumera musik kommer Izettle och Square profitera på detsamma fast för betalningar.

Det intressanta är vilka möjligheter som skapas i de beteendeförändringar som dessa nya tjänster innebär. I övergången från kontanter till digitala betalningar frigörs data och affärsmöjligheter att bli en del av pengaflöden som ej varit tillgängliga förut. Square och Izettle vill bli plattformen för transaktioner mellan personer och företag, precis som kontanter och dyra kortläsare varit det tills idag. Lyckas de är det enorma summor som kommer flöda genom deras plattform. Ett flöde de hela tiden får procent av.

Frågetecken som återstår att överbevisas handlar om förtroende, säkerhet och betalningsvilja att göra. Förtroendemässigt får det inte finnas en osäkerhet i att betala med kort hos frukthandlaren på torget via en Izettle-kortläsare gentemot att betala med kontanter, liksom 10 kr ej heller alltid ska upplevas och i realiteten bli 9 kr genom dessa system. Användarvänligheten och realtidsaspekten måste alltid väga upp för de potentiellt säkerhetsmässiga riskerna varje användare tar genom att använda plattformen.

I slutändan handlar det om en rejäl beteendeförändring för vanliga människor, småföretagare och leverantörer. Lyckas de med den, är det definitivt en oändligt stor affärspotential att bli plattformen för totalt sett många av samhällets största pengaflöden.

Nya möjligheter i datat som blir tillgängligt från eböcker

Publicerat den av Anton Johansson2 kommentarer

Foto: hashmil

I våras lanserade Amazon ett socialt nätverk för Kindle som ser mycket lovande ut. Nyligen började Henrik Berggrens och David Kjelkeruds nya Berlin-baserade startup Readmill rulla ut en betaversion av deras sociala bokläsartjänst. Det börjar bli ett gäng aktörer som försöker sig på att göra något av eböckernas nya möjligheter, oftast med det sociala som utgångspunkt, och de gör det bra.

Anders Thoresson beskriver utvecklingen i ett blogginlägg på DN.se med ”Det nya är att bokcirkeln flyttar in i böckerna. Varje bok blir sitt eget, hårt nischade sociala nätverk”. Det handlar inte enbart om att böckerna i sig själva blir sociala objekt (som de varit i alla tider), utan även specifika delar eller citat. I Readmill blir citat sociala objekt på ett väldigt snyggt och naturligt sätt.

Bokläsandet blir en kollektiv upplevelse i flera dimensioner. Dels kan man följa personers bokläsande vartefter de delar citat, tankar och kommentarer på Twitter och Facebook via t.ex. Readmill. Dels kan man ta del av andra personers citat, tankar och kommentarer när man själv läser boken. Ett eller flera lager av kommentarer, understrykningar och utrivna sidor inte helt olikt gamla kursböcker på universitetet.

Redan idag ger Readmill nästan större frihet till att utnyttja datat som tillgängliggörs i och med  sitt digitala eboksläsande än vad Lastfm-scrobblandet ger möjligheter till att utnyttja datat som tillgängliggörs i och med sitt digitala musiklyssnande. En liten indikation på att utvecklingen för digitala eböcker kommer gå fortare än för annan digital kultur. Mycket tack vare att affärs- och köpbeteendet har fått en så naturlig övergång från offline till digital för böcker, medan det för t.ex. film- och musik varit svårt.

För de nya högskolestudenter som nu närmsta veckorna börjar sina utbildningar behöver grupparbete inte bara handla om att skriva analysen ihop, utan att läsa kurslitteraturen ihop. Med kommentarer, diskussioner och markeringar under läsandets gång. Som blir sökbara. Delbara. Och användbara.

Förändring, i all sin enkelhet

Publicerat den av Anton Johansson3 kommentarer

Det händer saker. Världen förändras. Vi måste tänka om. På många olika sätt, vilket Johan Ronnestam liksom många andra tänkare som Sir Ken Robinson och Fredrik Härén redogör för på ett ypperligt sätt. Att sluta anpassa oss till en ordning och verklighet som fanns för 50 år sedan, som knappt finns idag och som sannerligen inte kommer finnas imorgon.

Nästan all förändring och framförallt teknisk utveckling handlar om att göra saker enklare. Facebook gör det enklare att kommunicera med fler människor, Google gör det enklare att hitta saker, bilar gör det enklare att transportera sig, videoinspelade lektioner gör det enklare att koncentrera sig på lektionen eftersom inga anteckningar behöver skrivas, Spotify gör det enklare att lyssna på musik.

En sak som verkligen borde förenklas är dock hur förändringar kan förverkligas enklare. Hur besluten kan tas fortare, hur förändringen kan ske snabbare.

När man designar köpprocesser på nätet är målet att få så få steg från det att besökaren beslutar sig för att köpa (dvs klickar på ”Buy”) till att köpet är genomfört och varan överlämnad. De som kommit längst och optimerat detta bäst är antagligen Apple, som i deras App Store för iPhone och iPad har 2 klick (ett klick på ”7 kr” och ett på ”Buy now”) från beslut till färdigt genomfört köp då varan levereras (oftast krävs också att man fyller i sitt lösenord, om man inte laddat ned något annat från App Store senaste 15 min).

Den här extremt optimerade köpprocessen kan man lära sig mycket av när det gäller förändringsarbete. Skulle det vara lika enkelt att förändra något som det är att köpa något i App Store, skulle det utan tvekan bli fler förändringar genomförda. Hierarkier, byråkrati och tydligt definierade processer har skapats av en anledning. Man vill att idén man lägger in i tunneln valideras och beslutas av alla berörda parter innan den kommer ut som en äkta genomförd förändring när den kommer ut ur tunneln. Eftersom den validerats, diskuterats och röstats igenom av alla beslutsfattare blir förändringen kraftfull och officiell. Den blir väldokumenterad (byråkratins favoritord) och demokratiskt beslutad, ingen kan säga att den är orättvis.

Denna tunnel av hiearkier, beslut och byråkrati har dock sina nackdelar. Varav den största är att förändringar sker långsamt. Idéer hinner bli inaktuella innan de ens testats. Det är processen av att förändra, som gör att vi förändras för långsamt. Ironiskt nog oftast processen för att göra en förändring så något blir enklare. Vi behöver helt enkelt enklare sätt att förändra saker på. Utan hiearkier, byråkrati och veckor, månader, år av förstudier, undersökningar, beslutsprocesser och röstningsförfarande.

Vad skulle hända om det istället för tre år tog tre månader att göra en ny läroplan för grundskolan, där man istället för att göra tusen analyser och miljontals timmar i att precisera hur undervisningen ska gå till endast skrev med det viktigaste – och lät lärarna tillsammans iterera läroplanen var tredje månad baserat på riktiga erfarenheter?

Entreprenörer måste ta beslut snabbt, våga testa sig fram, iterera, göra pivots när det behövs och att förändra utan massa tunga analyser eller beslutskedjor. Självklart får entreprenörer goda råd, liksom de diskuterar flitigt, funderar och läser på först innan en förändring. Idag finns dock teknik och möjlighet till att få dessa råd när som helst, var som helst, hur som helst. Man behöver inte ha ett utskottsmöte i månaden då man diskuterar, för att ett halvår senare ha kommit fram till något. Diskussionen kan pågå under en helg, sen testa i realiteten i liten skala, iterera, sen i stor skala. Ett sätt att jobba på som även samhället i övrigt behöver anamma. Att realisera, och besluta, om förändringar är idag superenkelt. Det handlar bara om att förenkla processerna och ta bort många av de byråkratiska- och hierarkiska hinder vi själva byggt upp under lång tid. Det vore ju väldans tråkigt om vi inte fick till stånd positiva förändringar för att vi lever kvar i dåtidens sätt att skapa förändring på, tycker jag.

Det borde helt enkelt bli enklare att förändra. Så enkelt är det.

AOL Master Plan ger en glimt av framtidens journalistik

Publicerat den av Anton Johansson7 kommentarer

Igår läckte ”AOL’s Master Plan” ut med planer, målsättning och detaljerade beskrivningar av hur affärsmålen för företaget ska uppnås. Ett dokument i tiden, får man verkligen säga. För i samma stund är det en uppblossande liten debatt om framtidens journalistik här i Sverige. En debatt som i mångt och mycket helt tappat utgångspunkten av att medierna är vinstdrivande affärsverksamheter, vilket AOL Master Plan tvärtom fokuserat på. Ett utdrag från en artikel om the AOL Master Plan:

  • AOL tells its editors to decide what topics to cover based on four considerations: traffic potential, revenue potential, edit quality and turn-around time.
  • AOL asks its editors to decide whether to produce content based on ”the profitability consideration.”
  • AOL site leaders are expected to have eight ideas for packages that could generate at least $1 million in revenue on hand at all times.
  • In-house AOL staffers are expected to write five to 10 stories per day.
  • AOL knows its sites are too dependent on traffic from AOL.com, and it wants its editors to fix the problem by posting more frequently, with more emphasis on getting pageviews.

Självklart har stora delar av denna strategi fått utstå en del kritik, inte minst från journalistiskt håll. Jag tror dock The Next Web sammanfattar framtiden ganska bra med rubriken:

”You may not like it, but AOL’s ‘Content farm’ is the future of online media”.

Innehåll, nyheter och debatt som affärsidé är säkerligen en lysande affär i framtiden. AOL och Demand Media, två av världens just nu kanske snabbast växande mediehus, visar om inte annat att det är så. Eller snarare att de tror att det kommer vara det, även i framtiden. Vare sig det kallas ”content farm” eller ”journalistik”.

Den journalistiska debatten måste förstå detta och ha med perspektivet att det inte längre är dagstidningsprenumeranter, utan söktrafik från Google, som är publiken. Och att man inte får betalt för att någon läser innehållet, utan för att de klickar på annonserna. Journalistik är i första hand en affärsidé, även om det har en uppsida i att det ibland även är samhällsnyttigt. Det handlar väldigt lite om att ”granska makten” eller journalistikens roll i detta, det handlar om ett stort skifte i hur man tjänar pengar på innehåll.

En märklig debatt, ja. Märklig i bristen på affärsperspektiv.

En liten analys om framtiden för mobila webben

Publicerat den av Anton Johansson12 kommentarer

En ofta diskuterad fråga är om det är värt att bygga mobilapps för Android, iPhone, iPad mfl istället för att göra ursprungssajten mobilanpassad. Överlag bygger en stor framtidstro till det senare, inte minst från Googles sida, om man sammanfattar diskussionerna den senaste tiden.

Som jag ser det är de största fördelarna med en app:

  • Snabbheten
  • Notifications
  • Går att spara data lokalt

Medan nackdelarna är:

  • Att appen ibland måste uppdateras
  • Mer utveckling, enskilda appar per plattform

Största fördelarna med en mobilanpassning:

  • Uppdateringsfri
  • Webbsync per automatik

Nackdelar med mobilanpassning:

  • Segladdat pga körs via browsern
  • Utnyttjar inte hela potentialen i möjligheter med navigation etc i telefonen
  • Kräver ständig internetuppkoppling

Många av nackdelarna på båda varianterna kommer antagligen förbättras avsevärt under de närmsta åren, vilket från produktionshållet kommer väga över för mobilanpassade sidor. Trots detta finns det flera anledningar till att mobilappar vinner även i framtiden, eller åtminstone i ett bra tag till.

När internet började bli mainstream under 90-talet fanns ett stort behov av kataloger som samlade ihop alla de sidor som fanns överallt, där Yahoo! och Dmoz kanske är de mest kända. Det är ungefär i den fasen vi är i mobila internetvärlden nu och det är därför Android Market, Apples App Store och övriga aktörers liknande försök fyller ett syfte.

Dock anpassad till dagens verklighet och mobilmarknadens mycket mer betalningsvilliga publik. Att kunna ta betalt för apps är en av de klart viktigaste delarna i hela konceptet. Det ser man t.ex. på spelmarknaden idag, där fildelningen domnat av pga Steam och Battle.net som gör att användarna börjar betala både abonnemang och för att köpa själva spelet. Detta genom att göra multiplayer mode till standard i spelen istället för single player mode.

Precis som spel passar sig bra att konsumera i en social miljö ihop med andra, gör även mobilapps det. Idag ser man ett stort fokus bland mobilapps att knyta samman ens vanliga internetanvändande med mobilens, dock i single player mode. En naturlig utveckling vore att utveckla många mobilapps till att göra multiplayer mode till standard istället för single player mode, precis som i spelvärlden.

Alltså, även om den största fördelen med mobilapps i dagsläget är snabbheten och (någorlunda) välsorterade app stores som fungerar som kataloger för den lilla klick av webben som fungerar bra på ens telefon, är det möjligheten att ta betalt för mobilapparna och de kommande multiplayer mode-delarna som skulle kunna göra att de är relevanta även i framtiden. För visst kommer de som bygger mobilapps med multiplayer mode tvinga oss betala för detta precis som spelmarknaden gör redan idag?

Det är möjligt att mobila webben blir mer som övriga webben också, där mobilanpassningar tillslut vinner när upplevelsen av att surfa på sin telefon blir likvärdig den vi upplever på våra datorer.  Något som inte helt säger emot möjligheterna ovan då det fortfarande antagligen finns en marknad för ett anpassat sätt att ta betalt, distribuera och konsumera web apps på. Precis som vi köper program till våra datorer idag, är det stor chans att marknaden för web apps finns. Googles Chrome Web Store är en riktning i det hållet.

Länge leve apps, helt enkelt.

Distraktionernas kamp mot det ostörda läsandet

Publicerat den av Anton Johansson4 kommentarer

Paul Carr har skrivit en intressant artikel om iPad, Kindle och om att läsa böcker i ett större perspektiv. Han menar att iPad redan dödat Kindles marknad och att iPad även dödat e-bokens möjligheter till att bli ett starkt medium. Samt, att det dalande intresset för att läsa böcker som nöje kommer sjunka ännu mer när boken inte längre är den mest portabla, enklaste och innehållstyngda nöjesupplevelsen vi kan få.

”One of the joys of reading is to be able to shut yourself away from distractions and lose yourself in a book. When the book itself is packed with distractions, the whole experience is compromised.”

Så kan lokaltidningar bli populära på nätet

Publicerat den av Anton Johansson6 kommentarer

Det pratas mycket om tidningsdöden och deras problem med att tjäna pengar på internet. Jag tror inte det handlar om journalistik, affärsmodeller eller nyheter – det handlar helt enkelt om att göra en produkt som någon är intresserad av.

Så jag funderade lite på min och andras mediekonsumtion, hur mitt intressespann ser ut och vilka länkar/nyheter med lokal anknytning som sprids i mitt nätverk. Resultatet blev en blandning av förändringar lokaltidningar borde göra och helt andra spontana idéer för hur en lokalsajt (tidning blir det inte, tillslut) borde fungera! I mångt och mycket handlar det bara om att fokusera på rätt saker…

1. Inga nyheter eller artiklar om nationella eller internationella händelser. Och framförallt inga TT-artiklar! Däremot gärna artiklar om nationella/internationella händelser, ur ett lokalt perspektiv. Ett bra exempel är EU-valet. Självklart vill jag läsa om EU-valet på en lokal sajt men ska man vara bäst på lokalt innehåll måste man förstå att det är mycket intressantare att läsa om hur sin region/stad får för effekter av olika beslut än vad Sverige får.

2. Vilket ”shareable content” tror ni är det som delas mest med lokal anknytning? Vimmelbilder! Ge Glife, Nightlife, Efterfesten och framförallt sajter som Ågatan eller The Best of Gefle en rejäl match!

3. Vilka händelser/nyheter är (nästan) alltid lokala? Jo events! En riktigt bra eventkalender och rejäl bevakning av sådana händelser (av alla de slag, såklart) ger alltid mycket intresse. ”Vilka var där?”-grejen funkar inte bara i kändis/skvallerpressen…

4. Vad kan en lokalt förankrad sajt tjäna pengar på som inte en nationell kan? Tja, som alltid är det lokala det som ska vara fokuset. Rekryteringsannonser är fortfarande extremt bra pengar. Annonser för events/händelser likaså. Bostadsmarknaden är även den lukrativ och väldigt lokalt fördelaktig. Och därför: skapa innehåll och forum för dessa ämnen (finns många fler). Finns det stort intresse från annonsörer inom ett visst område, finns det nästan garanterat intresse kring sådant innehåll också. Allt som man spontant skulle söka på i Google med en sökterm ”sökterm stadsnamn”, t.ex. ”jobb i Linköping”, är mer eller mindre sånt innehåll man ska fokusera på.

5. Make it social, stupid! Ja är det någonstans det sociala redan spelar en viktig roll så är det i de lokala nyheterna. ”Snackisar” är ofta lokala, alltså har lokalt förankrade nyhetsförmedlare en fördelaktigt bra möjlighet att skapa engagemang på sina sajter genom sociala diskussisionsmöjligheter. Twingly, kommentarer och kanske t.o.m. diskussionsforum med mer traditionell användarmodell. De här sakerna är extremt outvecklade även på nationella/internationella sajter. Så varför inte sätta ned foten o visa hur det ska gå till? Titta på hur diskussioner går till på Facebook och inspireras därifrån. That’s how it should be.

Listan kan såklart göras mycket längre. Något mer ni tänker på?

Trendspaning: tjänster som håller konversationer igång

Publicerat den av Anton Johansson5 kommentarer

Det här året har börjat med att en så simpel tjänst som Twply, som skickar ett mail när någon gjort en reply (@användarnamn i början av meddelandet) på Twitter, fått oförtjänt mycket uppmärksamhet. Tjänsten såldes sen för småpengar ska också nämnas och Techcrunch har hittat ett alternativ (som dock är onödigt krångligt).

I det här avseendet är Twitter väldigt osmidigt. Tjänsten i sig (det finns förstås Twitter-apps till sånt här men det är onödigt krångligt att behöva använda sådana för simpla funktioner) har inte någon inbyggd retention loop vilket är en klar nackdel. Konkurrenten Jaiku, till exempel, skickar ut ett mail så fort någon svarat i kommentarstråd du är aktiv i eller startat. Vilket förstås gör att aktiviteten blir högre och att retentionnivån nästan är 100%.

Facebook gör likadant. De skickar ut mail när någon kommenterat en bild som du är taggad på eller som du kommenterat tidigare. Så fort det finns något som gäller din aktivitet eller konversationer du är delaktiga i, blir du notifierad. Facebook har dock tagit det en nivå till för att det ska passa fler och byggt in det i själva tjänsten iform av en statusbar som kallas ”Notifications”.

Precis som på Twitter är det här en svaghet som finns i bloggars kommentarsfält. Nu börjar det förvisso bli lite vanligare med ”Notify me of followup comments via e-mail” men det är fortfarande vanligare att den funktionen saknas. Vilket gör att de som lämnat en kommentar sällan återkommer till konversationen och att de som svarat på kommentaren, ofta bloggägaren, inte kan besvara kommentaren (eller blir inte så motiverad till det eftersom sannolikheten att mottagaren svarar är minimal).

Min trendspaning blir alltså att retention-tjänster som gör att konversationer hålls igång blir allt viktigare, och vanligare, under 2009. Har man kommenterat eller skrivit nånstans är det nånting som är viktigt för sig själv, helt klart, och man är till väldigt hög grad intresserad av att se svaret. Inte minst om det gäller en bild på sig själv, förstås!

Om conversation var 2008 års viktigaste ord, så är conversation retention 2009 års viktigaste ord. Jag lovar att jag får mail om ni kommenterar den här bloggposten. Det borde ni också få!

Uppdatering: det mynnade även ut till en intressant diskussion på Jaiku.