Några investeringsteman för 2017

Två av mina favoritpodcasts är Börspodden och Fillorkill, båda om investeringar och börsen i synnerhet. Båda har, mer eller mindre uttalat, ”investeringsteman” de tittar på. Eller som jag kan skulle kalla det om jag vill förklara för någon, ”trender”. Detta är ett sätt jag själv tänker mycket på i termer av investeringar. Vad är det för trender som skapar förutsättningar för uppgång? Fundamentala likväl som nere på mikronivå.

En annan sak jag tänker på är att det oftast är smart att investera i saker man själv förstår sig på. Helst sådant man faktiskt själv arbetar med eller kan se trender i även själv, inte bara genom att läsa på. För mig är detta i mångt och mycket kopplat till det jag jobbar med, i första hand e-handel men även internet i stort.

Här kommer därför två, högst ovetenskapliga, investeringscase inför 2017 som jag tänkte dela med mig av. Jag är inte en person som läser kvartalsrapporter ned i minsta detalj, utan mer försöker förstå fundamentan och mikrotrender som kan ha påverkan. Ni får gärna se det som rekommendationer men jag är en glad amatör så lita inte på mig för mycket är ni snälla. Jag försöker bara tänka högt.

Investeringscase #1: Google / Alphabet

Alphabet har gått helt ok på börsen senaste året med en uppgång på 5-6%. Det stora hoppet och uppgången hände dock under 2015, då aktien gick ungefär 200 dollar på ett halvår. Sedan dess har den rullat på i ok takt men inte imponerat.

Mitt case här är baserat på det jag ser hos mig, mina kunder och egentligen varenda person jag pratar med. Google har fått ett enormt uppsving av sina Google Shopping-annonser (alltså de produktannonser som har bild, pris osv och som numera dominerar allt fler sökresultat). Pratar man med e-handlare så är det idag den gyllene vägen till kunderna och har blivit så på rätt så kort tid. Det är fortfarande många branscher där det inte är så många som hunnit in i att börja med Shopping-annonserna än vilket gör att klickpriserna är förhållandevis låga. Det tror jag relativt snabbt kommer förändras under 2017. Amazon, som kämpat mot dessa ett tag, har t.o.m. börjat hoppa på tåget.

Jag tror det helt enkelt finns en tydlig uppsida i Alphabet/Google under närmsta året eftersom jag tror detta bara börjat. Det är fortfarande så att jag får tipsa bolag om detta, även riktigt duktiga sådana. Självklart är Alphabet såpass stort att det är möjligt att det dränks i övriga verksamheten men med tanke på hur mycket av mina kunders annonsbudget som läggs på detta, till ett annonsformat som inte ens fanns för ett par år sedan, så tror jag det finns möjlighet att det är en uppsida i aktien. Om inte är det ett bolag som man ändå borde äga. I och med att annonsmarknaden börjar likna ett duopol med Google och Facebook finns även, i min portfölj, Facebook lite på samma tema. Inte med en lika stark konkret anledning utan bara baserat egentligen på att jag ser många, många kunder få ännu bättre effekt på sin annonsering där (och därmed ökade annonsinvesteringar) vilket skapar en god uppsida av samma anledning. Jag tror också i sig självt att om Facebook och Google fortsätter dominera så kommer fler och fler annonspengar hamna där. Det är helt enkelt såpass mycket enklare och bättre än i andra kanaler.

Några andra uppsidor i Alphabet-aktien är Pixel-telefonerna, Youtube-annonsaffären (som jag även ser att mina kunder och jag själv använder i allt högre grad) och Google Capital/Google Ventures som har varit extremt framgångsrika hitintills.

Investeringscase #2: Microsoft

Ett bolag jag själv inte alls varit sugen på att äga, något jag sett som 90-talsbolag som levt kvar lite för länge. Jag gillar ej heller deras produkter särskilt mycket. Microsoft har dock imponerat på mig senaste året och jag ser tendenser på många plan som gör att jag tror att Satya Nadella har något på gång. För mig blir det en liten investering på detta tema, även om det säkert är vissa av dessa saker som redan är inprisade i aktien.

Varför investera just nu? Jo av dessa anledningar:

Office 365
Office 365 börjar nu på riktigt bli de facto standard hos alla medel- och stora företag därute. Jag hör även småföretag och startups börja använda det. Bara bland de bolag jag arbetar med så har flertalet gått över till detta under 2016. Åtminstone två av Sveriges största företag vet jag, för att jag jobbar med de, att de gått över till detta mot slutet av 2016. Det lär inte vara en isolerad händelse. Själv trodde jag office-paketet var påväg att självdö, jag är själv en generation som bara använt det i vissa case där jag måste, men där jag alltid annars haft Google Drive som förstalösning. Så verkar inte bli fallet och jag tror nu att Microsoft kommer fortsätta dominera, och växa, Office under närmsta 10 åren. Grattis, alla exceljunkies därute.

Outlook 😦
Att ni dessutom köpte Sunrise (I hate you for that) och 6wunderkinder kommer göra både Outlook och era andra produktivitetsappar ännu bättre. Snyggt, Bill & co. But I hate you for that. Jag är för ung för att över huvud taget ens ha använt offline-mail, typ Outlook, så jag hade väl hoppats på något annat.

Linkedin, Skype, Yammer, Mojang
Mojang i all ära men Microsoft har gjort andra uppköp som imponerar ännu mer. Visst, de har inte varit billiga, men det är otroligt snyggt hur bra de lyckas profitera på de. Skype, som nu varit i Microsofts ägo i 5 år, har bakats in i Microsofts övriga erbjudanden och har på så sätt blivit de facto standard för chatt och videocalls hos många, många av världens större företag. För bara 2-3 år sedan var Skype något som it-avdelningarna blockade och ej tillät på personalens datorer. Idag installeras de tillsammans med Office-paketet och Outlook. När de nu köpte Linkedin är det åtminstone för mig helt uppenbart att detta kommer få en enorm hävstång. Linkedins kommersiella del har aldrig blommat ut riktigt, något som nu definitivt kommer ändras.

Dynamics 365
Microsoft är stora på många saker som man inte tänker på, t.ex. affärssystem. De är extremt stora på detta med sina olika lösningar. Vi som jobbar med e-handel möter t.ex. på Microsoft Navision hela tiden, vilket är en av de absolut populäraste lösningarna på affärssystem. De är redan stora på detta men nu har de precis lanserat en helt ny, molnbaserad, lösning som heter Dynamics 365 som jag tycker mig se vara något av en game changer. Dels är det både CRM (kundrelationer) och ERP (affärsprocesser) i ett system, dels så säljs det som en modern molnlösning och är generellt lite mer modern i hela sitt tänk, affärsmodell och upplägg. Jag tror detta ”move” av Microsoft är väldigt rätt och jag har redan hört flera aktörer kika på lösningen. Kanske ingen superstor uppsida kortsiktigt, men ett viktigt steg för en bra uppsida långsiktigt.

Microsoft Azure
Inget unikt case, cloud växer och det finns många konkurrenter (inte minst Amazon), men faktum är att detta område blir allt viktigare för Microsoft. Men, de gör det också ganska bra.

Så slutsatsen är att…

Jag tror det är smart att investera i både Google och Microsoft just nu. Det är såklart lite tråkigt att jag tipsa om två av världens största bolag, med oändligt massa parametrar, men detta är en analys som jag arbetat fram under en tid genom iakttagelser och som har växt fram. Självklart finns det oerhört många andra bra teman men jag har ändå kommit till insikt åtminstone för mig själv att jag tror på dessa. Jag har köpt in mig i båda och ser fram emot att följa utvecklingen.

Andra investeringsteman

Ska också tydliggöra att ett annat tema jag ursprungligen hade med i bloggposten (innan jag publicerade) var mat på nätet, som jag är övertygad om har en tipping point i Sverige just nu, men där ju den enda duktiga aktören som är noterad i Sverige mat.se just blev uppköpt. Så kan det gå. Nu får man köpa Ocado i UK om man vill vara med på det tåget, även om de är lite längre i utvecklingen där. Eller vänta på Mathems notering.

Några andra teman jag har i min ”långportfölj” på lång sikt är e-handel (generellt stark tillväxt), bygg (generellt stort byggbehov), datorspelsföretag (t.ex. Starbreeze och Paradox) mfl. I investeringar utanför börsen har jag även SaaS-tjänster till retail/e-handelsbolag (t.ex. Reclaimit, Contentor) som ett starkt tema. Jag tycker också personaliserad handel är oerhört starkt tema (t.ex. Mymuesli) men det enda innehavet jag har som relaterar till det är Kronfönster (via Pepins).

Har du tips på fler teman eller insikter, skriv gärna i kommentarerna eller släng iväg ett tweet.

Annons

Det är svårt att ta era satsningar på allvar

I dagarna har det framkommit att Arbetsförmedlingen lagt 100 miljoner kronor på en ny sajt som… inte blir av. Det finns mycket inkompetens i det här utan tvekan, även om en liten del kan tillskrivas föråldrade (och oflexibla) upphandlingsregler. Det är svårt att ta Arbetsförmedlingens intentioner på allvar när såhär enorma summor plöjs ned i luft.

Det är ju dock inte bara myndigheter som är inkompetenta när det kommer till digitaliseringen. Jag kommer aldrig ta (stor)företags digitala satsningar på allvar så länge deras anställda inte kan installera egna program på datorn och få använda den teknik de själva ser som lämplig till att lösa sina arbetsuppgifter istället för att it-avdelningen bestämmer det. Det är helt otroligt att det fortfarande 2016 är standard med Internet Explorer hos de flesta, med rutiner som gör att det inte ens går att installera Skype utan att gå till IT-avdelningen och få ”dispens”.

För att inte tala om hur IT-processer förstör vartenda försök till att jobba kundnära eller agilt, inte minst på grund av deras fäbless för att fortfarande köpa in 90-talssystem som SAP och Episerver som kräver konsulter med 2000kr/h på ”ramavtal”.

Det är svårt att ta ert ”fokus på digitalisering” på allvar som ni skriver i era årsredovisningar, säger på interna kick-offer och styrelsemöten. Varje gång jag hör ordet ”IT-avdelning” eller ”IT-process” ryser jag till av obehag. Det är då ni ska tänka till både en och två gånger så ni inte är påväg att göra en”Arbetsförmedlingen”.

Insikter från E-barometern

E-barometern Seminarie 2016

I veckan har jag varit moderator på PostNords tre seminarier om E-barometerns årsrapport för 2015, i samband med att den släpptes. Förutom att prata mycket E-barometern så har vi pratat en hel del om trender som kommer i 2016, vad som krävs för att växa e-handeln ännu mer (nu 50 miljarder, hur når vi 100 miljarder?) och så en hel del ”konsumentdriven logistik”.

Jag tänkte, rakt upp och ned, sammanfatta lite av vad både rapporten och våra paneler har innehållit.

Kompetens är en nyckelfråga för att e-handeln och digitaliseringen inom retail ska fortsätta i samma takt, det är fortfarande en väldigt liten del av den svenska handeln med stark kompetens inom det digitala och som på riktigt kan hantera utmaningarna – inte minst i  kombinationen mellan olika kanaler.

Det största arbetet är fortfarande att få konsumenterna att ändra beteende från offline till online. Lätt att glömma bort, men e-handeln står fortfarande ”bara” för 6,9% av handeln i Sverige. Inte ens vart tionde köp sker online, även om det såklart skiljer sig mycket mellan olika branscher.

Det är ganska otroligt att så stor del av e-handeln fortfarande 2016 mestadels skickar nyhetsbrev- och epostkommunicerar med rabatter, kampanjer – ofta helt opersonaliserade. ”Behöver man locka med rabatter för att få tillbaka kunden kanske din affärsidé inte är så långsiktigt hållbar” som det kommenterades på E-barometern-seminarierna.

En stor utmaning som bara blir större för varje dag som går är hur handlare som bara agerar återförsäljare ska hantera att deras leverantörer numera börjar starta upp egna e-handelssajter. I många fall kompletterar de såklart varandra, men det är en utmaning för både varumärkena och återförsäljarna som skapar viss friktion.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen – jag vill att Mat.se och Mathem blir paketombud så de kan ta med sig mina paket när de ändå har hemleverans till mig. Snälla speditörer och Mat.se, Mathem – ordna detta!

Förra årets ”raketer” var byggvaror och dagligvaror/livsmedel/mat, två kategorier som är helt beroende av nya smarta logistiklösningar. Och inte långt därefter ligger möbler som en stark kategori med hög tillväxt. Det är uppenbart att en stor del av e-handeln fortfarande hämmas av logistik, inte bara av konsumentbeteende. När hemleverans blir en naturlig del av människors vardag kommer det vara ett stort skifte för svenska e-handeln.

Dock hade Jonas en väldigt bra poäng angående livsmedel, kan man få konsumenter att handla mat online så kommer det förändra beteendet kring hela e-handeln en hel del. För köper man t.o.m. dagligvarorna online, då ligger det väldigt mycket närmare till hands att även handla sällanköpsvarorna.

Idag finns det fortfarande inte riktigt lösningar på ”spikes” i e-handeln, framförallt under julhandeln. Som Ulf sa, ”under hela november och december jobbar vi som handlare 7-dagarsveckor, men det gör inte speditörerna vilket gör att vi ändå inte kan leverera på kundens villkor”.

Returhantering har förbättrats senaste åren, de ledande aktörerna har blivit mycket bättre på att hantera det i skala. Dock är returhantering fortfarande ett av de områden där det finns väldigt få lösningar, väldigt lite hjälp och som fortfarande är dyrt både i form av hantering och problem. Genom att se det som en lojalitetsgrej (i kategorier som mode helt avgörande för konsumenten när de väljer butik) i kombination med effektivare hantering med t.ex. systemlösningar som Reclaimit börjar det dock bli ett område som börjar bli allt lättare för butikerna att hantera.

Inom hela handeln, men inte minst inom e-handeln, är en intressant sak är att det finns- och skapas nya ibland- barriärer för mindre- och medelstora handlare att jobba konsumentdrivet jämfört med de stora aktörerna. Ibland är det svårt att kunna investera lika mycket i teknik och integrationer, ibland är det för dyrt att skicka med vissa speditörsprodukter (eftersom det krävs volym för att förhandla ned priset) och ibland är vissa tjänster helt enkelt inte tillgänliga för de mindre. Här är det viktigt, tror jag, att vi inte blundar för länge så det skapas för stora barriärer och ”exklusivitetsavtal” från t.ex. speditörer och andra leverantörer, eftersom det i praktiken skapar monopol-liknande ställning för de större aktörerna. Självklart är det rimligt att de som är duktiga får fördelar, men eftersom e-handeln har en extremt lång svans av aktörer är det än så länge svårt för leverantörerna att lyssna tillräckligt på dessa – som i totalen faktiskt ändå står för en viktig del av handeln.

På tal om skalfördelar är det intressant hur en aktör som Zalando kan komma in på svenska marknaden och börja omsätta närmare 1 miljard på så kort tid. I Sverige tycker vi 100 miljoner, eller i vissa fall 1 miljard, är det ”stora målet” då man når skalfördelar – medan man i Tyskland, USA och UK tänker kanske 10 miljarder.  Vad händer om fler tyska, brittiska, amerikanska och globala aktörer går in i Sverige med full effekt med sin effektivitet och sina skalfördelar? Självklart går det att skicka paket effektivare, billigare och binda ännu mer lager om man omsätter 30 miljarder istället för 1.

Arne hade i sitt anförande en väldigt viktig poäng. Vi e-handlare är oerhört dåliga på att skapa förtroende med lagersaldon. Dels är de väldigt oexakta, särskilt i omni, dels ”stämmer de faktiskt sällan”. Här måste vi ta oss i nacken och se till att vi tydliggör mot kunden vad de faktiskt kan förvänta sig.

Omni är ett starkt tema generellt i år i takt med att fler och fler offlineaktörer hittar ut på nätet och vice versa. Här finns många insikter, t.ex. värdet av att hålla samma pris i fysisk butik som online och att uthämtning i butik vid köp online faktiskt är en extremt populär sak (över 25% hos många, enligt Arne).

En annan sak kring konsumentdriven logistik är det här ständiga temat att kunderna vill kunna välja fraktsätt, speditör och hur de vill få sin vara levererad, var och när. Här är det dock lätt att glömma bort vad konsumenterna vill, för det som ofta erbjuds är ”DHL, Schenker, Bring eller PostNord” och deras respektive produkter ”Schenker Privpak” eller ”PostNord Mypack”. I själva verket är de här produkterna jättesvåra att skilja åt, förstå och hantera för slutkonsument. Det handlar om att fråga kunden när de vill ha det, hur de vill få det levererat, och vart. Samt ge andra möjligheter, som t.ex. klimatvänliga alternativ och att kunna ändra efter att det skickats.

Och så måste jag faktiskt ge cred till PostNord, för trots att jag visste en hel del inför seminarierna då jag skulle hålla i de så blev jag ändå imponerad över era nya produkter som kommer inom kort: ändrat förfarande via api, er nya app som kommer kunna innehålla alla aviseringar för mig som konsument samlat på ett ställe, er nya ”checkout” som är den mest användarvänliga jag sett för att välja fraktalternativ (inget mer förklara för kunder vad ”Mypack” innebär!) och dessutom öppnar ni upp tanken för att inte bara göra de här produkterna ”PostNord only” utan att faktiskt t.ex. släppa in så andra speditörer kan ha sitt erbjudande i er checkout också om handlaren vill det. Bra jobbat, PostNord! Jag blir imponerad, och hoppas ni kommer fortsätta spotta ur er nyheter som gör det lättare för handlarna + konsumenten i hög takt framöver.

Och sammanfattningsvis: e-handeln växte med 19 (!) procent 2015, trots att det är 2016 och fenomenet ändå funnits i 20+ år. Det är imponerande. Läs mer om siffrorna i E-barometern här.

Affärslogiken bakom content marketing

7257629252_d506b0ffb3_b

De senaste åren har ”cutting out the middlemen” varit en stark trend inom de flesta branscher. Med hjälp av globalisering, digitalisering och ny teknik har det blivit enklare men också allt viktigare för att vara konkurrenskraftig.

Ett tydligt case på detta är e-handel, där de största ”mellanleden” är dessa:

  • Tillverkare
  • Distributör
  • Återförsäljare
  • Marknads-& försäljningskanaler
  • Logistik

Vad många handlare gör när de når viss skala försöker ta ansvar för större del av den här kedjan för att få en större del av kakan samt mer kontroll. Desto större del av värdekedjan man äger och kontrollerar, desto bättre konkurrenskraft.

De flesta handlare börjar som rena återförsäljare, vilket normalt gör att de första ”mellanleden” man försöker kringgå är distributören och tillverkarna. Exempelvis genom att tillverka egna produkter och skapa nya varumärken. En del försöker även få agenturen för kända märken på de marknader man jobbar i för att kunna kontrollera marknaden. Några som jobbar såhär är Nelly, Gymgrossisten, Junkyard och Zalando i allt högre utsträckning.

Några tar även eget ansvar för logistiken. Som ni kommer kunna höra om i Ehandelspoddens avsnitt med Pierce (släpps inom kort) har de egna lastbilar som går ned till Europa varje dag. Linas Matkasse, Mathem mfl har även de (delvis) egna bilar som kör ut maten.

Det är med samma synsätt jag ser på det man ibland lite förenklat kallar content marketing. Jag tycker det är helt logiskt att även vilja kunna kringgå mellanledet av marknadskanaler. Googleannonsering, Facebookannonsering, tidningsannonser, tv-reklam, radioreklam och de hundratals andra betalda marknadskanaler som används tar en rejäl bit av den slutgiltiga kakan – kontinuerligt.

För bara ett tiotal år sedan var det en stor inträdesbarriär att producera innehåll och skapa intresse för denna, det var inte ett helgprojekt att starta ett medie med både bra content och hitta publik. Att skapa en egen tv- eller radiokanal eller tidning var då ett jätteprojekt. Idag, inte alls. Det är numera billigt att skapa sin egen mediekanal- och att hitta publik till den. Case of point: alla bloggare, instagramprofiler och youtubestjärnor.

Genom att själva bli en mediekanal som drar publik, kan man dra ned på övriga marknadsbudgeten och få mer kontroll över affären. Dessutom med många fina bieffekter. Säljer man skateboards sker kanske inte inköpen så ofta, men som handlare vill man ändå vara top-of-mind. Genom att rapportera och skriva om allt i skejtvärlden får man en mer naturlig anledning att prata med kunderna ofta.

Det är i det här skeendet jag ser satsningar på content hos (e)handelsbolag som Sportamore Magazine, Byggmax filmer, Junkyard Mag eller att Mathem köpt Tasteline. Genom att själva bli en populär mediekanal tar man bara nästa steg á la  ”cutting out the middlemen”. Varför ska man betala mediehusen massa pengar när man själv kan bygga upp en lika stor publik inom rimlig tid?

Gamla aktörer, nya varumärken

240530154_ec42eefd21_b

Johan Crona skrev ett bra inlägg i veckan om att ladda ett varumärke med rätt känsla. Om att vårt förtroende för stora, befintliga aktörer inte alltid är det bästa. När de lanserar nya produkter eller tjänster, så är vår spontana reaktion ”de försöker bara lura mig” istället för ”ah, det där löser ett problem åt mig”. När nya populära bolag som Spotify lanserar det är det tvärtom en positiv reaktion, ”ah det där vill jag testa!”.

Det här är ett stort problem för många stora bolag och branscher. Vem gillar sin bank? Vem gillar sin bredbandsleverantör? Sitt elbolag? SJ, Comhem, Telia, Posten, storbankerna, Vattenfall – alla dras de med samma problematik. Man litar inte på att de ser till kundernas bästa, att de kan hålla rätt servicegrad, att deras användarupplevelse för kunderna går åt rätt håll.

En del av de här gamla aktörerna har dock börjat inse detta, vilket man som slutkund inte alltid märker. De skapar nya ”startups” inuti sina organisationer, eller helt separat, för att de just som Johan skriver måste förhålla sig till att ”på lång sikt slår alltid de snabba ut de stora.”. Det enda sättet att komma förbi detta är alltså att skapa nya bolag, varumärken och paketera om det separat från sin vanliga organisation där det finns mycket legacy.

Några exempel många kanske känner igen är Halebop från Telia, eller Hallon från Tre. Andra exempel är Swish från storbankerna och Omni från Aftonbladet.

Det finns många anledningar till att man som storbolag inte kan göra det här i sitt egna varumärke. Jag har rådgivit en del av dessa organisationer om just det här och det finns några tydliga saker som återkommer till varför man måste göra det separat både organisatoriskt och varumärkesmässigt.

En banal, men ack så viktig sak, är ofta affärssystemet. För bolag med många tusen anställda finns ofta affärssystem som SAP med långa, sega ledtider för allt som går utanför ramarna. De löser ett problem för bolagets nuvarande struktur men allt utanför tar tid och enorma pengar att ändra på. Det är inte ovanligt med ett år eller mer för till synes små ändringar eller stöd. En annan sak är organisationsstruktur. Ett stort bolag är uppbyggt kring att man ska leverera resultat, att man ska minimera risk och skapa effektivitet. Det gör att det även där finns en struktur som inte riktigt stödjer snabbhet. När halva projektet handlar om att man måste sälja in det internt i fjorton steg, enligt givna processer, istället för att bygga produkt och hitta vägar till marknaden försvinner både snabbheten och engagemanget hos de som jobbar.

Det tredje är just det Johan poängterade, att varumärket inte längre är förknippat med förtroende. Skulle Telia själva lansera ett ”ungdomsabonnemang” så skulle det inte alls få samma känsla eller trovärdighet som Halebop.

Jag tror det här bara är början på storbolagens försök med nya varumärken, sina ”egna” startups för att kunna bli mer snabbfotade. Ibland kanske de kommer köpa bolag, som Nordnet gjorde med Shareville, men inte helt sällan kommer det vara de själva som tar initiativ till det (men ofta med extern hjälp). Det är smart och jag är övertygad om att storbolagens resurser, erfarenhet och långsiktighet kombinerat med startups snabbfotade, kundtillvända och produktfokuserade sätt att jobba på är en oerhört bra kombination.

Nej, alla kommer inte behöva kunna programmera

Det är en ständig diskussion om hur vi ska få fler att kunna programmera. Oerhört relevant. När ”software is eating the world” kommer det behövas en allt större andel människor som är duktiga på programmering och annan teknikutveckling. Ingenjörsprogrammen behöver tokfyllas på universiteten nu och för lång tid framöver.

Ska alla lära sig programmera? Låta programmering bli ett grundämne bredvid svenska, engelska och matematik? Nej. Alla ska inte behöva lära sig programmera. Jag tycker förvisso det vore dumdristigt att inte låta alla åtminstone lära sig, eller testa på, lite enklare html-kodning. Datorkunskap på grund- och gymnasienivå som idag handlar om att förstå hur en dator är uppbyggd, hur man redigerar i Word och gör en uträkning i Excel borde högst troligt förnyas till att innehålla HTML, Javascript och lite Photoshop.

Fast för att återknyta till rubriken, programmering är inget alla kommer behöva kunna. Av olika anledningar. Främst för att programmering som verktyg är ganska osmidigt. Det är hög inlärningskurva, det tar lång tid och det kräver ett människor för att skriva den. Självklart kommer programmering bli disrupted av nya verktyg. För att vara en bransch som är så ivrig på att ”reinventing” verktyg i andra branscher är programmering ganska outvecklat. Software eats software development.

För 20 år sedan var du tvungen att koda minsta lilla sajt från grunden. I början av 2000-talet krävdes det ett klick för att starta en sådan sajt, fast då kallades den blogg. Under första åren av 2010-talet har vi gjort samma utveckling inom många fler typer av applikationer – videoredigering, ehandelsplattformar, betalningssystem, hosting. Om ett par år är det lika enkelt att skapa mobilappar.

Och koden i sig själv, kommer äntligen bli så intuitiv att en gymnasieelev förstår hur den ska ändra i den för att göra nästa generations tillämpningar. Utan att behöva bli ingenjör först.

Window of opportunities – the 2014 edition

För ett år sedan skrev jag om att hitta ett ”window of opportunity”, att tjänster ofta lyckas för att de hittar ett tidsfönster av särskilda möjligheter. Då nämnde jag App Store och Facebook Social Graph som två fönster som fortfarande var öppna men som började stängas, medan t.ex. fönstret för de största ehandelsvertikalerna i mångt och mycket hade stängts.

Här har jag sammanställt några intressanta ”window of opportunities” för 2014 and beyond:

Hemkörning & hemleverans
Onlinepizza och Linas Matkasse var bara början. Nu kommer ZooZoo, Osom Laundry med många fler. I USA är detta inget nytt men i Sverige (och många andra länder) är det fortfarande inte alls vanligt. Ett bevis i tiden på att fönstret just öppnats är att Bring precis utannonserade att de utökar sin kvällsleveranstjänst med 25 nya orter och att Postens nya tjänst hempaket lanseras 1 februari.

Bitcoin & kryptovalutor
Det är kanske lite för förutsägbart att säga detta och många tycks tro att det är försent. Ur ett startupperspektiv har fönstret precis öppnats på vid gavel. Om 2013 var året då många kom igång, är 2014 året då investeringarna flödar in i bitcoin-startups med allt högre värderingar. Det är bara valutan som har tagit fart än, bolagen runtomkring är bara i sin linda. Det är mycket kvar att göra.

Energieffektivisering
Vi har bara skrapat på ytan när det kommer till energieffektivisering, inte minst bland var och en av oss. Precis som vi lärde oss källsortera, kommer vi lära oss hantera energiförbrukningen både hemma och i bilen. Tror ni mig inte? Varför köpte då Google företaget Nest för $3.2B som bygger smarta produkter för att bland annat hantera sitt hems energiförbrukning?  I Sverige är det bara sedan oktober 2012 du har rätt att få timmätning på din elförbrukning (dock att elnätsägarna fortfarande inte behöver ge ut den i realtid dessvärre). Parallellt med detta växer elbilsmarknaden snabbt tack vare företag som Tesla. En inte alltför stark gissning är att det nu kommer byggas  tusentals tjänster i ekosystemet runtomkring elbilsanvändandet när marknaden äntligen tagit fart. It’s early days, but watch this space.

Lifelogging beyond health tracking
Lifelogging, quantified self och health tracking har verkligen tagit fart under 2013. Jag tror att health och ”du själv” som mätobjekt bara är början, även om det är konstigt att så få förutom Narrative tagit fasta på andra logging-opportunities än hälsorelaterade. Varför inte mäta allt i ditt hem? Ditt bilåkande? Ditt tv-tittande? Nu när det finns bra möjligheter att använda smartphones för den här typen av beteendemätande, liksom det går att producera bra hårdvara, kommer vi se många fler användningsområden än de vi hittills fått se. ”The connected home” (eller car) borde kanske rebrandas till ”quantified home”. När en teknik och betendeförändring fungerat inom ett område, är det inte sällan det även fungerar för många andra. Närmast verkar ekonomi vara hetast, där företag som t.ex. Tink fått en del traction.

Applesnygg hårdvara för hemmet, båten & bilen
Relaterat till förra, fast med fokus på de som tillverkar hårdvara. Förra året var det väldigt mycket snack om wearables och hårdvara, särskilt ”smartwatches”. Vad många missade var då att de som byggde coolast hårdvara var de som gjorde något helt annat, nämligen Nest och Square. Det är möjligt att smartwatches tar fart, om inte annat har definitivt health trackers gjort det, men det finns enorma möjligheter att göra riktigt väldesignade produkter inom många andra områden. För hemmet, bilen, båten, cykeln eller kontoret. Lockitron ett fantastiskt exempel.

Branschspecifika & mobile first SaaS
SaaS (software as a service) har länge varit på tapeten med Zendesk, Salesforce med många fler. Vad jag tycker mig se nu, och jag är inte ensam, är branschspecifika SaaS växa fram – ofta med en mobile-first approach. Två bra exempel är Roombler (ipad-first hotel management SaaS) och Clio (law firm management SaaS). Detta fönster är nu vidöppet i de flesta branscher skulle jag vilja påstå, även om det som synes finns starka initiativ i vissa.

Några andra window of opportunities som är väl värda att nämna är rut/rot-avdragen (fortfarande), Obamacare (som t.ex. Oscar utnyttjar i New York), nya investeraravdraget i Sverige (FundedbyMe, Angellist), Pinterest nya API och mobile ads (billigare trafik på Adwords+FB:s mobila annonser än de på webben).

Bitcoin

Det är mycket som talar för att 2014 blir bitcoins och kryptovalutors stora år. Som med så många andra innovationer, började det med entusiaster. Under 2014 verkar communityn vara fast besluten att byggas en riktig infrastruktur, det investeras starkt i ekosystemet och ฿ blir en valuta som inte bara köps som investering, utan för att användas.

Även i Sverige kokar bitcoincommunityn. Joel på Creandum (som förövrigt letar bolag att investera i som bygger något bitcoinrelaterat) släppte i veckan en lista över bitcoin-startups, samtidigt som den populära svenska köptjänsten Safello lanserade möjligheten att även sälja bitcoins. Lite oväntat är kanske att en av de första svenska handlarna som tar emot bitcoins är Pizza24, så nu kan vi svenskar äntligen beställa pizza och betala med bitcoins. Om något tyder på traction, är det väl minst sagt det.

Är det för sent att hoppa på tåget och köpa bitcoins tänker du? Enligt Chris Dixon, kommer bitcoins bli värda över $100 000 (och han har faktiskt ganska kloka tankar om varför). Den här investeraren tror de kommer gå upp över $4000 under 2014. Historiskt har bitcoin ökat 0,8% om dagen i tre år, utslaget över tid.

Det kan bli många pizzor för en bitcoin i slutet av året, om det vill sig väl.

Skiftet till mobilt

When users greatly favor a new user experience over an old one (in this case the mobile application environment versus a browser based desktop environment), the implication is clear – we are in the middle of a critical platform transition. Platform transitions are rare, yet highly consequential. The first consumer-based transition was DOS to Windows in the late 1980s. Many fortunes were won and lost based on how well companies like Borland and Lotus executed this transition. Then came client-server, which also launched new winners at the expense of older incumbents. The next obvious transition was the rise of the browser in 1996, which transformed not only the software application market but also the print and media world. The browser-based Internet launched many new companies, several of which have achieved market capitalizations in the billions. Most interestingly, new company wealth (pure play Internet companies) far exceeds “transitioned wealth” (incumbent companies transitioning their model successfully to the new platform). TripAdvisor and Yelp rule the day, not Frommers and Zagat. Likewise Priceline and Expedia rule travel, not some travel company that existed pre-Internet. Google, Yahoo, Ebay, Facebook, and Twitter rule the Internet, not Microsoft.

Bill Gurley har skrivit en fantastisk post om smartphones och mobilrevolutionen , ”Transitioning To a Mobile Centric World”. Måsteläsning.

Vilka är vinnarna i framtidens ehandelslandskap?

Skärmbild_2013-07-19_18_44

Vilka är vinnarna i framtidens ehandelslandskap? Och vilka aktörer, trender och utmaningar förändrar ehandeln just i detta nu? För ett tag sedan blev jag intervjuad av Veckans Affärer för ett större reportage om ehandel. Jag berättar om Osom, Headler och om några av de största möjligheterna inom ehandeln just nu – mobilt och socialt. Inte minst slår jag ett slag för att det saknas innovation. Likväl som Google var ett window of opportunity är mobilt och socialt det just nu – men väldigt få tar tillvara på det.

Nu finns större delen av reportaget även på webben och kan läsas här.