Förenkla inte nyckeltalet onlineförsäljning till ett enda

Ett vanligt nyckeltal bland retailföretag är andelen onlineförsäljning det vill säga hur stor del av försäljningen går via någon form av e-handelskanal. Bra sak att optimera och mäta men det kan även vara en förenkling som gör att man optimerar mot fel sak, med ganska stora konsekvenser. Inte minst är det stor skillnad beroende på vilken typ av retailaktör man är och hur många onlinekanaler man använder.,

H&M är en retailkedja med mer eller mindre enbart egenproducerade produkter och försäljningskanaler. Att försäljningen ökar online för en kedja som H&M är alltså väldigt relevant och, troligtvis, nästintill bara positivt. Ikea, Lindex, Kappahl mfl har samma positiva effekt. De här bolagen säljer enbart i egen kanal både online, offline och säljer inte till återförsäljare.

Återförsäljare som säljer andras varumärken har också en positiv effekt i generella termer. Det finns lite större problematik än kedjorna som endast säljer egna produkter dock eftersom pristransparensen är större online. Återförsäljarhandlare utan tydlig e-handelsstrategi (t.ex. ingen long tail eller private label mm) är inte självklara vinnare med det här nyckeltalet på kort- till medellång sikt.

Brands som både säljer till återförsäljare och i egen kanal är den känsligaste gruppen. Här råder också störst missförstånd.

Vissa brands har totala andelen onlineförsäljning (e-handelsåterförsäljare samt egen e-handel) ihopbakat som nyckeltal. Och det är här det blir stora problem. För andelen onlineförsäljning via återförsäljare, om du även har en egenkanalstrategi, är ett nyckeltal som kan vara negativt att optimera mot.

E-handelsåterförsäljare är nämligen ett tveeggat svärd utan dess like. För i samma veva du börjat sälja till många onlineåterförsäljare som brand, ökar risken för problem. Ofta pris-& kampanjdumpning, enorm konkurrens på varumärkessökningar i Google, ens produkter ihoppaketerade i paket med andra, parallellexport/import och inte minst kopierad av återförsäljarna själva som driver trafik med varumärket men hellre säljer sina egna private label. Förutom att man ger bort möjligheten till en optimal kundupplevelse för brandet ger man också bort kundrelationen, som för ett modernt retailbolag är en stor del av bolagsvärdet.

För brands är det därför enormt stor skillnad i nyckeltalet onlineförsäljning om det är egen kanal eller återförsäljarkanalen. Det gäller att hålla isär dessa och se till att det är rätt nyckeltal som är i fokus.

En bubblare som många glömmer bort är även att hålla isär egen e-handel, återförsäljares e-handel och marknadsplatser. Med allt större dominans av aktörer som Amazon, CDON, Alibaba, Zalando mfl är det många som säljer på dessa med blandade resultat. Min generella ståndpunkt är att sälja på marknadsplatser har konsekvenser (det gäller alla typer av retailbolag uppräknade ovan) som liknar de som brands har med återförsäljare. Det ökar konkurrensen i Google, man äger inte kundrelationen mm. Däremot är det, förutsatt att man inte har återförsäljare som också säljer på marknadsplatserna, rent generellt lättare att kontrollera ens sortiment och priser. Det gör att man har lite mer kontroll än när man säljer till återförsäljare, även om man också har mer jobb i det och får ta hela lagerrisken själv. Marknadsplatser bör ha ett eget nyckeltal alldeles oavsett, till och med även om det mest är ens återförsäljare som säljer där.

E-handel är inte en försäljningskanal, det är flera. Att förstå vilken typ av retailföretag och vilka e-handelskanaler man använder är ett måste för att sätta rätt mål, strategier och KPIer. Förenkla inte dessa till ett enda, utan håll isär de och var medveten om konsekvenserna för var och en av de. All onlineförsäljning är inte alltid rätt strategi.

Annons

Om Postnords Kina-avgifter & vår oförmåga till global ehandel i stort

Det blev en stor nyhet av att Postnord kommer börja ta ut en saftig administrationsavgift för att lägga på moms på paket från Kina, tex för leveranser från Aliexpress och Wish. De här är några av de i antalet paket räknade populäraste ehandelssajterna i Sverige så det är potentiellt stora konsekvenser av detta.

I de flesta affärstidningar jublar de svenska e-handelsaktörerna, jag försökte som tillfrågad expert i Breakit också få fram att konsumenterna dock är förlorare.

Jag tänkte utveckla mina kommentarer i Breakitartikeln här i bloggen, eftersom jag känner att många vinklar blivit förlorade i den här frågan.

De globala fraktavtalen

Det finns globala frakt- & distributionsavtal som är ganska avancerade, som länge haft en effekt på e-handel. I dessa avtal anses ännu Kina vara ett U-land och paket samt brev därifrån subventioneras av de som anses vara I-länder. Det här gör att fraktavgifterna att skicka från Kina till Sverige ofta är lägre än att skicka inom Sverige.

Det här har blivit en konkurrensmöjlighet som utnyttjats under många år. Det här är en riktig problemställning att förändra och det som vi framförallt från politiskt håll borde jobba för att ändra. Rimligt och bra att det här kommer upp till ytan- men vi får inte glömma att avtalen är globala och inte enbart en svensk frågeställning.

Wish, Aliexpress, DX mfl & att det lika gärna kunde varit våra handlare som fick problem åt andra hållet

Även om vi pratar om alla dessa lågprisaktörer som Kinesiska, är de i mina ögon snarare globala aktörer likt Amazon. Wish är ett amerikanskt startup men har också dotterbolag i Europa, även om de flesta paketen skickas från Kina. Alibaba som äger Aliexpress är förvisso Kinesiskt men är också börsnoterat i USA och är likt Amazon extremt globala. DX har haft en del av sitt lager och operations i Europa i mer än 5 år.

Vi får inte glömma att Sverige i första hand är ett exportland och vi om några borde inse värdet av att inte sätta upp trösklar för andra att skicka saker till – eller etablera sig på andra marknader. Na-kd är globala precis som Wish är det. Skulle våra svenska ehandelsaktörer åka på den här typen av smällar på viktiga marknader hade de nog varit lite mer ödmjuka tror jag.

Lösa problemet på riktigt

Om det nu är ett problem med moms- och tullavgifter som inte betalas in låter det rätt osmidigt att göra det manuellt paket för paket helt oautomatiserat. Om Postnord istället tog innovationen till sig och blev en pionjär i att tex använda digitala flöden ihopkopplade med paketen så skulle man arbeta med problemlösning på riktigt. För ingen tror väl att det någonsin kommer vara hållbart i längden att gå igenom paket för paket manuellt oavsett vad de tar ut i avgift?

Ta innovationen till Postnord istället och var pionjär i saker som automatiskt avläsbara lösningar utan inscanning inklusive tex orderinformationen via RFID/annan teknik. Så alla paket skickade internationellt av Postnord skickar med information även om ordern, i samarbete med handlarna, inte bara distributionsuppgifterna. Hitta lösningar med teknik och innovation, så länge de skapar bättre kundupplevelse kommer det gagna alla såväl handlare som kund och Postnord. Jag kanske är naiv-men borde inte Wish ha all data Postnord behöver för att göra detta i princip helautomatiserat? Någon som ringt Wish och pratat?

Att låta kundernas paket ligga på en depå i väntan på att en Postnordadministratör lagt på tull och moms på ett paket med ett mobilskal av värde 25 kr är, tycker jag som kund, orimligt. Jag kan tycka att Postnord borde värna om sina slutkunder istället och inse hur kundfrånvänt detta är. Min naivitet är som sagt månne extrem, men jag trodde Postnord såg mottagarna som sina kunder också.

Postnord

Jag tycker Postnord gör många saker bra men senaste året har det med all tydlighet visat att bolaget har problem med att förstå sin verksamhet.

Visst är det mycket paket från Kina och andra länder. Jag är medveten om det. Tillväxten är enorm.

Men. Vi pratar om ganska förutsägbara saker ändå. Att ehandeln växer explosionsartat har Postnord vetat hur länge som helst. Cross-border e-handel är inte heller det någon överraskning, allt har pekat i den riktningen länge. Jag handlade på sajter som DX.com från Kina redan för 10 år sen. För att inte tala om de sjunkande brevvolymerna, som väl får man hoppas de har koll på ganska tydligt hur den kurvan ser ut.

Jag tycker det är ett smart PR-trick att dra bort fokus från Postnords egentliga problemställningar och skylla på den ökade ehandeln från Kina. I mina ögon låter det dock snarare som inkompetens att de inte förberett sig bättre, än att det är något konstigt eller dåligt.

Postnord borde älska ehandel, både inhemsk och cross-border. Det är hela fundamentet i deras framtid. Det enda egentliga viktiga att anpassa verksamheten till. Nu låter det som de tycker det bara är jobbigt. Visst det kanske inte är lönsamt alltid-men det handlar väl som alltid om att effektivisera processerna (se ovan) så borde volymerna snarare vara en skänk från ovan. Dessutom höjer de ganska kraftigt priserna för ehandlare precis och ger därtill sämre leveranstider i vissa delar av Sverige.

Nja, helt imponerad är jag inte. Möjligtvis av deras kommunikation som uppenbarligen lyckas ta bort fokus från deras egentliga problem.

Kundperspektivet

Som jag började med, vi får inte glömma kundperspektivet. Idag är det inte så mycket sämre upplevelse att handla av globala ehandlare som av svenska. Och tur är väl det – annars hade de flesta svenska handlare haft problem med att växa också pga deras stora exportberoende.

Jag tror på att kunderna och marknaden ändå bestämmer tillslut. Uppenbarligen har de gillat kunderbjudandet som aktörer som Wish erbjudit. Att motverka detta är endast kortsiktigt, när kundbeteendet så tydligt visar att de vill ha detta. Cred till Fyndiq för att ni affärsutvecklar istället för att bara klaga och testar det ni också.

Kunderna kommer inte bli glada när det här implementeras och även om det på kort sikt kan ge skjuts till vissa svenska handlare, så är det bara a small bump in the road för Wish mfl.

Ett större frågetecken är då de svenska handlarnas approach till cross-border och global handel. Jag tror man underskattar hur snabbt globalisering nu sker på framförallt ehandelsmarknaden, där det kan gå snabbt att bli omsprungen. Idag har det aldrig varit enklare att nå sin målgrupp effektivt på global nivå, samtidigt som lokalisering blir allt enklare och dito logistiklösningar. Lägg därtill vad alla inom ehandel vet, att skalfördelar är enorm hävstång i. Sverige räcker inte för de riktigt stora skalfördelarna, volymerna kommer när det blir mer globala volymer. Tyvärr hänger det här ofrånkomligen ihop med kunderbjudandet, med bättre skala kan du ofta skapa ett bättre erbjudande. Wish är ett utmärkt exempel på det.

Sammanfattningsvis

Jag tycker det varit spännande att följa konsekvenserna av globalt ojämlika fraktavtal, förändrade konsumentbeteenden och Postnords allt större desperation. Uppenbarligen har få förstått dessa förändringar på förhand.

Frågan är bara nu hur bra alla som hyllade den här vändningen har förstått konsekvenserna av den? Det var säkert dags för en motreaktion, jag är bara inte så säker på om just den här reaktionen skapar något bättre över tid.

Skulle du vara lika orolig för en akties volatilitet om den vore onoterad? 

Jag är delägare och investerare i onoterade bolag som Contentor, Reclaimit, Kameo mfl. En nyttig sak med detta är att jag lär mig se på investeringar ur andra perspektiv än börsens svängningar. 

För förutom detta investerar jag även pengar i noterade bolag. Från FANG till Nordea, JM, H&M, Kinnevik, SAS pref, Sleepo och Starbreeze med många flera. 

Förutom att de onoterade bolagen är mycket mindre men också mer snabbväxande, så är den stora skillnaden volatiliteten. De onoterade har i teorin också en hög volatilitet i aktien/värderingen, ofta större, men den presenteras inte / syns inte i praktiken. Eftersom det sker få transaktioner (oftast nyemissioner) blir det upp eller nedvärderingar sällan. 

Detta onoteratperspektiv, att följa ett bolags utveckling i högre grad än aktien, är något jag tänker mycket på. På flera sätt. Dels, långsiktigheten. Dels, värdeutvecklingen i själva bolaget snarare än aktien. 

Ett bra exempel är mitt innehav i Tesla. Den har gått upp extremt mycket senaste året och det är lockande att sälja. Då tänker jag på hur jag skulle gjort om det varit en investering i ett onoterat bolag. Tror jag på bolagets faktiska utveckling ? På marknaden? På Elon? Hade jag kunnat sälja om det varit onoterat? Hade jag oroat mig för en nyemission, eller sett det som en möjlighet? 

Jag var även med i noteringen av Sleepo, vilket hitintills varit en kass investering. Tro mig, jag har varit nära att trycka på säljknappen många gånger. Eftersom detta är en storlek på bolag och en marknad jag kan bättre än de flesta (e-handel) kan jag dock även relatera till hur jag hade betett mig om det varit utanför börsen. Och då hade jag fortfarande sett potential och såklart tänkt 3-5 år till i långsiktighet. Fel eller rätt vem vet. 

Det är absolut så att man ska utnyttja noterade marknaders största fördel, att marknaden är likvid och man kan ändra sina positioner löpande. 

Jag tror dock att noterade investeringsbeslut kan bli smartare med hjälp av att fundera på det ur perspektiv av onoterat. På så sätt får man både en längre investeringshorisont och ett större fokus på verksamheten man investerar i. Volatilitet är inte nödvändigtvis farligt, så länge man investerar i bolag snarare än aktier. 

Insikter från E-barometern

E-barometern Seminarie 2016

I veckan har jag varit moderator på PostNords tre seminarier om E-barometerns årsrapport för 2015, i samband med att den släpptes. Förutom att prata mycket E-barometern så har vi pratat en hel del om trender som kommer i 2016, vad som krävs för att växa e-handeln ännu mer (nu 50 miljarder, hur når vi 100 miljarder?) och så en hel del ”konsumentdriven logistik”.

Jag tänkte, rakt upp och ned, sammanfatta lite av vad både rapporten och våra paneler har innehållit.

Kompetens är en nyckelfråga för att e-handeln och digitaliseringen inom retail ska fortsätta i samma takt, det är fortfarande en väldigt liten del av den svenska handeln med stark kompetens inom det digitala och som på riktigt kan hantera utmaningarna – inte minst i  kombinationen mellan olika kanaler.

Det största arbetet är fortfarande att få konsumenterna att ändra beteende från offline till online. Lätt att glömma bort, men e-handeln står fortfarande ”bara” för 6,9% av handeln i Sverige. Inte ens vart tionde köp sker online, även om det såklart skiljer sig mycket mellan olika branscher.

Det är ganska otroligt att så stor del av e-handeln fortfarande 2016 mestadels skickar nyhetsbrev- och epostkommunicerar med rabatter, kampanjer – ofta helt opersonaliserade. ”Behöver man locka med rabatter för att få tillbaka kunden kanske din affärsidé inte är så långsiktigt hållbar” som det kommenterades på E-barometern-seminarierna.

En stor utmaning som bara blir större för varje dag som går är hur handlare som bara agerar återförsäljare ska hantera att deras leverantörer numera börjar starta upp egna e-handelssajter. I många fall kompletterar de såklart varandra, men det är en utmaning för både varumärkena och återförsäljarna som skapar viss friktion.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen – jag vill att Mat.se och Mathem blir paketombud så de kan ta med sig mina paket när de ändå har hemleverans till mig. Snälla speditörer och Mat.se, Mathem – ordna detta!

Förra årets ”raketer” var byggvaror och dagligvaror/livsmedel/mat, två kategorier som är helt beroende av nya smarta logistiklösningar. Och inte långt därefter ligger möbler som en stark kategori med hög tillväxt. Det är uppenbart att en stor del av e-handeln fortfarande hämmas av logistik, inte bara av konsumentbeteende. När hemleverans blir en naturlig del av människors vardag kommer det vara ett stort skifte för svenska e-handeln.

Dock hade Jonas en väldigt bra poäng angående livsmedel, kan man få konsumenter att handla mat online så kommer det förändra beteendet kring hela e-handeln en hel del. För köper man t.o.m. dagligvarorna online, då ligger det väldigt mycket närmare till hands att även handla sällanköpsvarorna.

Idag finns det fortfarande inte riktigt lösningar på ”spikes” i e-handeln, framförallt under julhandeln. Som Ulf sa, ”under hela november och december jobbar vi som handlare 7-dagarsveckor, men det gör inte speditörerna vilket gör att vi ändå inte kan leverera på kundens villkor”.

Returhantering har förbättrats senaste åren, de ledande aktörerna har blivit mycket bättre på att hantera det i skala. Dock är returhantering fortfarande ett av de områden där det finns väldigt få lösningar, väldigt lite hjälp och som fortfarande är dyrt både i form av hantering och problem. Genom att se det som en lojalitetsgrej (i kategorier som mode helt avgörande för konsumenten när de väljer butik) i kombination med effektivare hantering med t.ex. systemlösningar som Reclaimit börjar det dock bli ett område som börjar bli allt lättare för butikerna att hantera.

Inom hela handeln, men inte minst inom e-handeln, är en intressant sak är att det finns- och skapas nya ibland- barriärer för mindre- och medelstora handlare att jobba konsumentdrivet jämfört med de stora aktörerna. Ibland är det svårt att kunna investera lika mycket i teknik och integrationer, ibland är det för dyrt att skicka med vissa speditörsprodukter (eftersom det krävs volym för att förhandla ned priset) och ibland är vissa tjänster helt enkelt inte tillgänliga för de mindre. Här är det viktigt, tror jag, att vi inte blundar för länge så det skapas för stora barriärer och ”exklusivitetsavtal” från t.ex. speditörer och andra leverantörer, eftersom det i praktiken skapar monopol-liknande ställning för de större aktörerna. Självklart är det rimligt att de som är duktiga får fördelar, men eftersom e-handeln har en extremt lång svans av aktörer är det än så länge svårt för leverantörerna att lyssna tillräckligt på dessa – som i totalen faktiskt ändå står för en viktig del av handeln.

På tal om skalfördelar är det intressant hur en aktör som Zalando kan komma in på svenska marknaden och börja omsätta närmare 1 miljard på så kort tid. I Sverige tycker vi 100 miljoner, eller i vissa fall 1 miljard, är det ”stora målet” då man når skalfördelar – medan man i Tyskland, USA och UK tänker kanske 10 miljarder.  Vad händer om fler tyska, brittiska, amerikanska och globala aktörer går in i Sverige med full effekt med sin effektivitet och sina skalfördelar? Självklart går det att skicka paket effektivare, billigare och binda ännu mer lager om man omsätter 30 miljarder istället för 1.

Arne hade i sitt anförande en väldigt viktig poäng. Vi e-handlare är oerhört dåliga på att skapa förtroende med lagersaldon. Dels är de väldigt oexakta, särskilt i omni, dels ”stämmer de faktiskt sällan”. Här måste vi ta oss i nacken och se till att vi tydliggör mot kunden vad de faktiskt kan förvänta sig.

Omni är ett starkt tema generellt i år i takt med att fler och fler offlineaktörer hittar ut på nätet och vice versa. Här finns många insikter, t.ex. värdet av att hålla samma pris i fysisk butik som online och att uthämtning i butik vid köp online faktiskt är en extremt populär sak (över 25% hos många, enligt Arne).

En annan sak kring konsumentdriven logistik är det här ständiga temat att kunderna vill kunna välja fraktsätt, speditör och hur de vill få sin vara levererad, var och när. Här är det dock lätt att glömma bort vad konsumenterna vill, för det som ofta erbjuds är ”DHL, Schenker, Bring eller PostNord” och deras respektive produkter ”Schenker Privpak” eller ”PostNord Mypack”. I själva verket är de här produkterna jättesvåra att skilja åt, förstå och hantera för slutkonsument. Det handlar om att fråga kunden när de vill ha det, hur de vill få det levererat, och vart. Samt ge andra möjligheter, som t.ex. klimatvänliga alternativ och att kunna ändra efter att det skickats.

Och så måste jag faktiskt ge cred till PostNord, för trots att jag visste en hel del inför seminarierna då jag skulle hålla i de så blev jag ändå imponerad över era nya produkter som kommer inom kort: ändrat förfarande via api, er nya app som kommer kunna innehålla alla aviseringar för mig som konsument samlat på ett ställe, er nya ”checkout” som är den mest användarvänliga jag sett för att välja fraktalternativ (inget mer förklara för kunder vad ”Mypack” innebär!) och dessutom öppnar ni upp tanken för att inte bara göra de här produkterna ”PostNord only” utan att faktiskt t.ex. släppa in så andra speditörer kan ha sitt erbjudande i er checkout också om handlaren vill det. Bra jobbat, PostNord! Jag blir imponerad, och hoppas ni kommer fortsätta spotta ur er nyheter som gör det lättare för handlarna + konsumenten i hög takt framöver.

Och sammanfattningsvis: e-handeln växte med 19 (!) procent 2015, trots att det är 2016 och fenomenet ändå funnits i 20+ år. Det är imponerande. Läs mer om siffrorna i E-barometern här.

Spotify-invites till alla

Med tanke på att min bloggpost där jag delade ut Spotify-invites är helt nedspammad med kommentarer och att ännu fler har mailat om att få invites känns det som ett minst sagt angeläget ämne.

Och att få invites har blivit väldigt mycket enklare. Det finns många, många fler ställen att få invites på nu.

  • Bredbandsbolaget delar ut 500 000 invites till deras kunder. Läs mer hos Spotify och VA.
  • Mjukvara.se kommer dela ut 100 invites till sina läsare. Läs mer hos Anton och direkt på Mjukvara.
  • Ford och Spotify har kört en kampanj ganska länge nu som de bland annat marknadsför ganska hårt på Facebook. Där kan man även vinna premium-abonnemang.
  • Man kan även få invites via Rockbjörnen-omröstningen.

Ibland är jag en dålig bloggare

Ibland är jag en dålig bloggare och uppdaterar väldigt sällan. Det är jag ledsen och en smula irriterad på mig själv för. Bättring lovas, vid tillfälle.

Jag är desto bättre på att dela och kommentera bra innehåll till Google Reader Shared Items. Och på att spara bra länkar till delicious. Rekommenderas för den girige Fyra nyanser-läsaren. Vill ni lägga till mig som vän i Google Reader, så jag även ser vad du delar ut, har jag mailadressen mirjoran [at] gmail.com. Annars hittar ni flödet/sidan för mina Shared Items här och mina delicious-bokmärken här.

Sedan hoppas jag ni vet att jag bloggar på SuperAnton och Twinglybloggen också?

Följ SIME på bästa sätt

Hinner inte länka ihop alla tänkvärda och bra inlägg, videoklipp och bilder om SIME. Några favoriter är dock Gitta & Lottas intervju med Joi Ito, Pelle Stens coola liveblogg, What’s Next-Kristins inlägg om Joi Ito, Ronnestams blogg-blogginlägg, Mikael Zackrisson, Osohightech samt Björn Jeffery.

Här följer ni SIME:

Spotify har lanserat

Spotify har lanserat.

Hi

We’ve some exciting Spotify news to share with you.

We have just announced that Spotify has signed groundbreaking
licensing deals with companies including Universal Music Group, Sony
BMG, EMI Music, Warner Music Group, Merlin, The Orchard and Bonnier
Amigo.

This means that after just over two years, thousands of lines of code,
and even more cups of coffee, Spotify will launch today.  We plan to
roll out invites to our free service gradually over the coming months,
while premium access to Spotify has now been made fully available