Content som fundamental konkurrensfördel

Vi pratar ofta om ”long tail”, hur nätet får en fundamental fördel genom att kunna erbjuda ett nästintill oändligt sortiment. En annan fundamental fördel är möjligheten till oändlig mängd content.

En CD-skiva kan ha ett omslag med en viss mängd information på. En Spotifylänk hur mycket information som helst.

Tänk om t ex en ehandelssajt hade som strategi att ha mest och bäst information om produkterna de säljer. Interaktiva 3d/2d bilder, videos av alla de slag, så fullspäckade specifikationer som det bara går, enormt mycket textinformation, kundomdömen, jämförelser, guider, tester och mer. Det är inte en omöjlig uppgift att ta sig an, mycket jobb, men kanske ett av de enklaste sätten att konkurrera ut både onlinekonkurrenter och den fysiska handeln.

Det är i princip gratis att ha oändligt med information för de presumtiva kunderna. Investeringen handlar istället om aggregering, kurering, produktion och bra UX. Att visa upp det kräver ingen personal, hyllplats, showroom. Ytan på internet har kostnader nära noll. Avkastningen på framtagandet är nästan evig.

Nackdelen med internet är också dess fördel, dess storlek. Allt finns, överallt. Att därför vara bäst på att presentera information är en klar fördel eftersom man då tar på sig ledartröjan för att göra kunden/besökaren trygg. Beslut på internet handlar ofta om att känna sig trygg i informationen. Det finns ingen butikspersonal att hänga upp förtroendet på, utan information.

Det är lätt att tro på enkelhet. Jag tror dock vi underskattar värdet av informationsmängd, om än med bra UX. Det är en fundamental fördel för internet- och troligtvis din lägst hängande frukt för att utnyttja nätets potential.

Annons

Sweden Social Web Camp 2010

Foto (CC): Andreas Ivarsson

Även i år var jag med på Sweden Social Web Camp, webbsveriges mest avslappnade evenemang. På ett bra sätt. TV4 Nyhetsmorgon gjorde ett fint inslag signerad Lisah Pettersson, där jag är intervjuad men även Ronnestam, Jardenberg och Kristin. Andra bra sammanfattningar hittar man på Twingly Channels, Twingly Liveboard (som visades första gången på SSWC, fungerar bäst i Safari/Chrome/iPad) och på Flickr.

Lite spretliga tankar från årets SSWC:

  • Fredrik Wass och jag var ganska överens i flera diskussioner om att social media-bubblan numera är stor, spretig och att det börjar skapas grupperingar även på evenemang som SSWC. Och så är det, vilket är bra och visar på mognaden av de sociala medierna. Men då ska man vara medveten om att det är en av de mest öppna atmosfärer som finns, alla kan prata med alla och alla gör det också. Intressena styr måhända vilka sessions vi gick på men inte vilka vi minglar med om kvällarna, så att säga.
  • Utvecklare och startupmänniskor saknades på campet i år, och entreprenörer överlag (nåjo, både Reco, Twingly mfl var där förstås men färre än förra året). Kanske är 24hbc ett bättre forum för entreprenörer. Jag hoppas dock de hittar tillbaka, i år hölls alldeles för få tekniska sessions.
  • Baserat på den kanske bästa sessionen jag var på, Daniel Åbergs om att ge ut böcker själv, saknas det distributionskanaler för eböcker. Precis som det finns många distributionsnätverk för musik (som t.ex. ser till att låtarna kommer in på Spotify, Itunes etc) borde det finnas sådana för eböcker. När The Pirate Bay fortfarande är ett av de bästa sätten att få någon att läsa en ebok på vet man att det finns mycket kvar att göra.
  • Bästa PR-insatsen var tveklöst Bineros initiativ till att gå runt och bjuda nyvaknade campare kaffe. Oerhört uppskattat.
  • En sak jag märkt under både 24hbc och Sweden Social Web Camp är att isoleringen från omvärlden (24hbc på Hasseludden, SSWC på Tjärö) är en stor styrka för hela evenemanget. Alla äter samma mat, har samma typ av mer avslappnad klädsel och alla är där för att vara där utan att tänka på omvärlden. När människor hamnar i en kontext där man får mer lika förutsättningar skapas unika möjligheter att prata med nya människor. För så är det verkligen på Tjärö, alla vågar prata med alla och alla vågar avbryta alla. Jag tror inte på ett SSWC i Stockholms skärgård, av denna och flera andra anledningar.

Sammanfattningsvis var SSWC även i år ett underbart evenemang som sammanförde människor, skapade bra diskussioner, gav oss många härliga skratt och visade på vad genuint engagemang verkligen handlar om. För precis som jag sa i Sweet Sunday Web Crunch, det är vårt engagemang för webben som är minsta gemensamma nämnaren. 400 doers FTW!

Vi ses nästa år!

Så kan lokaltidningar bli populära på nätet

Det pratas mycket om tidningsdöden och deras problem med att tjäna pengar på internet. Jag tror inte det handlar om journalistik, affärsmodeller eller nyheter – det handlar helt enkelt om att göra en produkt som någon är intresserad av.

Så jag funderade lite på min och andras mediekonsumtion, hur mitt intressespann ser ut och vilka länkar/nyheter med lokal anknytning som sprids i mitt nätverk. Resultatet blev en blandning av förändringar lokaltidningar borde göra och helt andra spontana idéer för hur en lokalsajt (tidning blir det inte, tillslut) borde fungera! I mångt och mycket handlar det bara om att fokusera på rätt saker…

1. Inga nyheter eller artiklar om nationella eller internationella händelser. Och framförallt inga TT-artiklar! Däremot gärna artiklar om nationella/internationella händelser, ur ett lokalt perspektiv. Ett bra exempel är EU-valet. Självklart vill jag läsa om EU-valet på en lokal sajt men ska man vara bäst på lokalt innehåll måste man förstå att det är mycket intressantare att läsa om hur sin region/stad får för effekter av olika beslut än vad Sverige får.

2. Vilket ”shareable content” tror ni är det som delas mest med lokal anknytning? Vimmelbilder! Ge Glife, Nightlife, Efterfesten och framförallt sajter som Ågatan eller The Best of Gefle en rejäl match!

3. Vilka händelser/nyheter är (nästan) alltid lokala? Jo events! En riktigt bra eventkalender och rejäl bevakning av sådana händelser (av alla de slag, såklart) ger alltid mycket intresse. ”Vilka var där?”-grejen funkar inte bara i kändis/skvallerpressen…

4. Vad kan en lokalt förankrad sajt tjäna pengar på som inte en nationell kan? Tja, som alltid är det lokala det som ska vara fokuset. Rekryteringsannonser är fortfarande extremt bra pengar. Annonser för events/händelser likaså. Bostadsmarknaden är även den lukrativ och väldigt lokalt fördelaktig. Och därför: skapa innehåll och forum för dessa ämnen (finns många fler). Finns det stort intresse från annonsörer inom ett visst område, finns det nästan garanterat intresse kring sådant innehåll också. Allt som man spontant skulle söka på i Google med en sökterm ”sökterm stadsnamn”, t.ex. ”jobb i Linköping”, är mer eller mindre sånt innehåll man ska fokusera på.

5. Make it social, stupid! Ja är det någonstans det sociala redan spelar en viktig roll så är det i de lokala nyheterna. ”Snackisar” är ofta lokala, alltså har lokalt förankrade nyhetsförmedlare en fördelaktigt bra möjlighet att skapa engagemang på sina sajter genom sociala diskussisionsmöjligheter. Twingly, kommentarer och kanske t.o.m. diskussionsforum med mer traditionell användarmodell. De här sakerna är extremt outvecklade även på nationella/internationella sajter. Så varför inte sätta ned foten o visa hur det ska gå till? Titta på hur diskussioner går till på Facebook och inspireras därifrån. That’s how it should be.

Listan kan såklart göras mycket längre. Något mer ni tänker på?

Två orosmoln: skivbolag och click fraud

Idag meddelade Spotify att delar av deras musikbibliotek kommer att försvinna på vissa marknader, medan de kommer fungera på andra. Självfallet är det här en väldigt negativ aspekt av deras avtal med skivbolagen. I det här fallet verkar det dock snarare vara skivbolagens avtal med enskilda artister som orsakat detta än Spotifys avtal med skivbolagen. Hursomhaver är det sånt här som är Spotifys största problem, i kombination med skalbarhet. Att när de väl fått in avtal få begränsningar är inte bara ett avbräck för många befintliga användare, det gör att det indirekt gör deras expansion mycket svårare att hantera.

Nästa orosmoln är det ökade problemet med click fraud på annonser. Kommer det öka i samma takt som email- och bloggkommentarspam har har vi inom en snar framtid riktigt, riktigt stora trovärdighetsproblem i internetannonsering.

17.1% of all clickthroughs on web advertising are the result of click fraud – the act of clicking on a web ad to artificially increase its click-through rate – according to the latest report from Click Forensics, a company that specializes in monitoring and preventing internet crime. The level of clickfraud is the highest the company has seen since it started monitoring for it in 2006, dashing our hopes that it might hold steady in 2008. The company recorded a rate of 16.3% in Q1 2008.

Video vs Text, HittaRecept, Mobilbetalningar, Tweetbacks och Google

Jag har inte lika fint plugin som Jocke eftersom jag använder wordpress.com. Däremot är jag rätt duktig på att dela ut i Google Reader periodvis, så jag tänkte helt enkelt testa blogga lite utifrån de länkar jag delat ut. Vi får se hur det går.

Länk: Is text really king over video? Compare the results
Kommentar: Simplicity. Allt handlar om hur simpelt det är. Att börja titta på en video på nätet är faktiskt krångligare än att sätta på tvn. Sen kan man förstås styra innehållet bättre på nätet, fast det är fortfarande lättare att bara ta fram fjärrkontrollen och få det rakt i ansiktet. Det är också därför text fortfarande är king över video på nätet. Det är helt enkelt för hög tröskel att börja se på video. Tar för lång tid. Ger för lite. Är för svårt att sålla ut. Text är enkelt. Därför vinner det även i fortsättningen.

Länk: Snart kan du hittarecept.se på din lokala sajt
Kommentar: Bra initiativ och kul för Tomas! Skulle inte förvåna mig om de lyckas skapa en lösning som gör det till en självklarhet för tidningar att ha en egen recept-del. Win-win-win för alla.

Länk: Mobile Payments Getting Traction On Social Networks, But Fees Are Sky High
Kommentar: Tror mobiloperatörernas skyhöga priser kommer dumpas i samma veva som det blir lika naturligt att betala med sms som det är att betala med kort på restaurang idag. Det kommer ske.

Länk: Tweetbacks – när Twitter möter bloggosfären
Kommentar: Det här är riktigt intressanta grejer. I samma veva som Twitter slår i Sverige kommer twittertrackbacks som wp-plugin. Gånger 2. Och det är coolt som fasen, trots att det visar sig vara ett litet fulhack.

Länk: Which Google Products Make Money?
Kommentar: Intressant lista. Speciellt hur de olika tjänsterna drar in pengar. Förvånansvärt många som har ”pro”-versioner som kostar pengar, även om det är helt uppenbart att de flesta är tänkta att dra in stålar via Google Ads. Visste inte att man kunde få revenue-share på de artiklar man skriver till Knol, heller, till sitt Adsense-konto.

Joi Ito: ”It’s an opportunity for artists…”

Joi Ito: ”It’s an opportunity for artists to take control of their own distribution.” – om att släppa innehåll fritt eller efter ens egna villkor, t.ex. via Creative Commons (som Joi är VD för). Han menar att valet att släppa innehåll fritt eller inte endast beror på om man tror att man kommer tjäna på det. Han visade exempel och pratade varmt om det som en marknadsföringskanal och menade på det att marknadsföring oftast är det dyraste för en artist och att bara det kan göra släppa-innehållet-fritt-grejen lönsam.

”If you think you gonna make more money on open license, do it, if not – don’t!”

”Kill the complexity”

Jag kan inte annat än hålla med Bison, jag gillar verkligen MTVMusic.com. Bra musikvideos i ett snyggt format. Och jag vet varför jag gillar det och varför jag tror att de kommer att lyckas. De gör något som var krångligt enklare. För att använda ett väldigt passande citat jag läste hos Disruptive igår:

”Kill the complexity”

Det är precis vad Spotify gör, de tar bort komplexiteten i att lyssna på digital musik. MTVMusic gör det extremt enkelt att se på musikvideos. Så fort man lärt sig att det är enklare att sätta på en musikvideo på MTVMusic.com än att göra det på Youtube och den dessutom finns i bättre kvalitet, kommer man också göra det. De gör det enklare att hitta, uppleva och kanske i långa loppet även sprida innehållet de redan sitter på.

Katchinga, som Mika sjunger i ”Grace Kelly”. Jag tror MTV kommer lyckas med sin satsning.

Spotify har lanserat

Spotify har lanserat.

Hi

We’ve some exciting Spotify news to share with you.

We have just announced that Spotify has signed groundbreaking
licensing deals with companies including Universal Music Group, Sony
BMG, EMI Music, Warner Music Group, Merlin, The Orchard and Bonnier
Amigo.

This means that after just over two years, thousands of lines of code,
and even more cups of coffee, Spotify will launch today.  We plan to
roll out invites to our free service gradually over the coming months,
while premium access to Spotify has now been made fully available

Vilka sociala objekt har Facebook?

Peter Lindberg frågade i en kommentar på mitt tidigare inlägg om vad som händer med våra kontakter i sociala nätverk om vilka sociala objekt som finns på Facebook. Jyri Engeström använder ofta Jaiku (ett statusmeddelande), Flickr (bilder) och Youtube (videoklipp) som exempel på tjänster med tydliga sociala objekt. Facebook däremot, där finns inget tydligt socialt objekt att utgå ifrån initialt.

Jag använder Facebook väldigt aktivt och ser förstås olika mönster bland mina kontakter. Några konkreta sociala objekt jag observerat senaste tiden:

  • Bilder – att kommentera andras bilder och tagga (dvs säga ”det här är den personen”) är ett stort socialt objekt på Facebook. Facebook har lyckats göra det mycket socialare än Flickr, även om Bilddagboken faktiskt inger något av samma känsla. På Bilddagboken saknas dock den breda användarbasen och taggande och därför blir det inte riktigt lika socialt.
  • Statusuppdateringar – sedan de lade till möjligheten att kommentera direkt på statusuppdateringar har man kunnat se ett tydligt mönster på att folk faktiskt börjar prata kring dessa. Precis som på Jaiku. Skillnaden är ofta att Facebook är lika personligare och verkligen en statusuppdatering, medan Jaiku snarare uppmanar till att fråga eller hojta om saker.
  • The Wall – den första funktionen är ofta den mest använda. Och visst är gästboksfunktionen ”The Wall” en av de allra mest populära sociala funktionerna på Facebook. Man skriver till varandra om vad som händer i helgen, om att man ska ringa, om vad som händer nuförtiden osv. Här är egentligen det sociala objektet bara en plats att säga det på – nånstans där det faktiskt fastnar. Motsvarar ungefär samma sak som att hänga en lapp på någons dörr.
  • Applikationer – det var mer sånt förut när de var mer centrala i designen men Facebook-applikationerna lever fortfarande. Vare sig det handlar om ”Pirates vs Ninja”-fight eller ”Compare People” så aktiverar de oss användare kring småsaker. Slutar dock oftast ändå med en konversation via The Wall eller möjligtvis MSN, eftersom det inte finns så mycket direktkommunikation i själva applikationerna.

Som ni ser är det många sociala objekt som liknar de vars tjänster (Jaiku, Flickr, Youtube) har lite tydligare fokus på ett objekt. Skillnaden är dock att på Facebook har man redan alla sina vänner. En väldigt välfungerande plattform som uppdaterar mig på allt nytt som händer, vilka nya och gamla objekt det är aktiviteter kring och ett lite socialare spelrum än många andra tjänster. Facebook Newsfeed är suveränt.

Facebook är kanske det Friendfeed, Jaiku, Flickr, Youtube och alla de andra tjänsterna försöker vara tillsammans? Kan man kanske säga som så att Facebook helt enkelt löser de problem OpenID mfl försöker lösa? Dvs ett enda inlogg till den sociala webben. Till sina vänner. Till sina objekt att prata kring?

Jag tror det. Och hittills fungerar det otroligt bra faktiskt.