Etikett: facebook

Mobile messaging & FB mobile ads

Publicerat den av Anton JohanssonLämna en kommentar

Det är inte bara det att de yngre användarna flyr Facebook för Snapchat, WhatsApp, Kik, Viber, Line och alla de andra populära messaging-apparna. Snart kommer de även kunna äta upp en stor kaka av Facebooks annonsintäkter.

Facebook har lyckats fantastiskt väl med monetization på mobilen, senaste kvartalet stod de mobila intäkterna för knappt hälften av intäkterna – och med stark tillväxt. Ska bli intressant att följa hur Instagram kan påverka dessa siffror under 2014, nu när de börjat testa annonser där också.

Så varför ville Facebook köpa Snapchat för $3B? Mobile ads. Vad många missat med Facebooks annonsmodell på mobilen är att den i hög grad går ut på att driva downloads till andra appar. Innan Facebook fanns inget riktigt bra sätt att köpa downloads till mobilappar, något Facebooks annonser har visat sig vara enormt bra på (du kanske har sett annonser där det står ”Install now”? Det är just detta annonsformat som alla appar använder sig av för att driva betalda downloads med). Facebook har blivit annonssystemet för att marknadsföra appar, vilket har en sjukt stor potential framåt. Det ligger ganska nära tillhands för Kik, Snapchat och många av de andra messagingapparna att testa ett liknande annonsformat. 

Och då låter $3B för Snapchat som ett fair price för en av de potentiellt största konkurrenterna om appmarknadens annonskaka.

Annons

Facebook som framtidens globala betalningssystem

Publicerat den av Anton Johansson4 kommentarer

I veckan blev det klart att Facebook ska börsintroduceras, vilket innebar att många siffror från företaget blev officiella. Bland annat framkom att ”betalningar” inbringar $557 miljoner till företaget varje år.

Within Facebook’s S-1, the social network revealed that its Payments business is bringing in $557 million in revenue per year. As the company explains, it currently requires Payments integration in games on Facebook. But according to the filing, Facebook is considering what could be very big moves in the payments space.

From the filing, Facebook writes that “we may seek to extend the use of Payments to other types of apps in the future.” It’s not specific about what these other apps are, but they could include anything that somehow uses Facebook. Dating apps, social shopping apps, news-reading apps — who knows? The filing is meant to paint a broad picture of where Facebook is headed, and the line could just be a simple aside for potential investors. But still, any developer running payments in a way that connects to Facebook should keep it in mind.

Currently, via its payments product, Facebook is taking a 30 percent cut of all payments of virtual goods transacted within games on the network. Zynga accounted for approximately 12% of Facebook’s revenue, much of which was comprised of revenue derived from these payments processing fees. Payments are a huge revenue generator for Facebook.

(…) There is certainly no guarantee that Facebook is going to become the next PayPal, but considering the amount of times the payments business was mentioned in the filing, as well as statement of the potential plans for expansion, it could be a significant business in Facebook’s future as a public company.

En av de infrastrukturinstallationerna som går att göra mest pengar på är den som handlar om betalningar. Den som blir plattformen för betalningar, kan med hjälp av procentuellt små summor på varje transaktion skapa enorma intäktsflöden om de lyckas skapa en tillräckligt stor användarbas. Paypal, Square och Apple App Store är några bra exempel på det.

Mycket tyder på att den gamla infrastrukturen för betalningar på nätet kommer att få allt större konkurrens från aktörer som Facebook, Amazon, Google, Apple och här i Europa även Klarna.

Facebook Connect innebär att vi redan är inloggade på en stor del av webben via Facebook. Genom att erbjuda one click buy-liknande format som betalningssystem, skulle göra att de tar bort barriären av att uppge kort- eller fakturauppgifter vid köp. Apple App Store och Amazon.com fungerar i mångt och mycket redan så men Facebook Connect finns på miljontals andra sajter, vilket gör potentialen så mycket större. Med en hyfsat validerad identitet, förifylld leveransadress, förifyllda kortuppgifter och kvitto via epost kan Facebook bli en fantastiskt smidig användarupplevelse för handlande konsumenter på nätet. Inget företag har samma möjligheter att förändra hur vi betalar på nätet som Facebook i dagsläget och med tanke på potentialen vore det oerhört dumdristigt om de inte gav sig in på betalningsspåret.

”The always logged in-experience” är så mycket mer än att slippa registrera sig på alla tjänster försig med samma uppgifter varje gång, det är en av Facebooks potentiellt största intäktsströmmar i framtiden. Vilket det även kan bli för både Google och Apple nu när de kontrollerar betalningarna via smartphoneappar och snart också offlinebetalningar via mobilen. En potentiellt ännu större möjlighet än Facebooks.

Facebook och tålamod

Publicerat den av Anton JohanssonLämna en kommentar

När vi började använda Facebook var det en ganska enkel tjänst. Vi höll koll på våra vänner och berättade om våra liv. Hur ser Facebook ut idag? En betydligt mer komplex tjänst. ”Nya Facebook” med Timeline, Messages och Groups i spetsen är långtifrån att ha en vänlista och ett flöde med deras uppdateringar.

Den senaste tiden har de flesta diskussioner jag deltagit i om Facebook handlat om just komplexitet. ”Jag har inget tålamod, orkar inte med Facebook längre. Krångligt!” är ett citat från en vän under julhelgen. Vi upplever Facebook inte bara krångligare för att vi har alltfler vänner där, utan för att tjänsten blir allt svårare att manövrera. Vem har inte fabblat med privacy settings och inte alls förstått vad resultatet blev? Eller famlat i news feed och inte alls förstått hur den visar vissa vänners statusuppdateringars men inte andras?

Men. Det spelar ingen roll hur lite tålamod vi har, vi kommer fortsätta använda Facebook minst lika mycket ändå.

Facebook behövde vara en enkel tjänst i början. De hade bara några futtiga sekunder för att fånga vårt engagemang, intresse och få oss som aktiva användare. Då kan de inte ha en komplex användarupplevelse. Medan idag, när vi redan är engagerade användare av Facebooks många tjänster kan ha en inlärningsperiod på kanske inte ens minuter utan timmar.

Om de hade 10 sekunder på sig att lära oss en ny funktion för fem år sedan, så har de kanske 1h på sig idag. Det är stor skillnad. Vi behöver inte förstå allting på en gång, för vi kommer använda Facebook så mycket att vi tillslut lärt oss hantera de nya funktionerna ändå. Och även om vi slutar besöka profilsidan när den byts ut till timeline för att den känns svårmanövrerad, så använder vi Facebook för chatt, messages, födelsedagsgratulationer och grupper. Och tillslut har vi lärt oss både manövrera och gilla nya timeline. Facebook har blivit en så viktig plattform för så många olika behov i våra liv att de kan kosta på sig att inte alltid ha låg inlärningströskel.

Tålamod eller ej, vi har så många anledningar att fortsätta använda Facebook idag att det inte spelar någon roll. Med tiden lär vi oss gilla det ändå.

Det nya Facebook i TV4 Nyhetsmorgon

Publicerat den av Anton Johansson2 kommentarer

I söndags var jag (återigen) med i TV4 Nyhetsmorgon och diskuterade ”nya” Facebook. Det där med att kalla det ”Nya Facebook” är i första hand en mediebild, Facebook rullar ut förändringar hela tiden men denna gång var det tillräckligt mycket nytt efter f8 för att det ska kunna kallas omvälvande nyhet även journalistiskt. Väldigt bra att diskutera det dock, det märks (både baserat på reaktioner online och folk som kommit fram på stan efteråt) att det är något som folk funderar över.

Inslagen tar upp både nya Timeline, open graph (i enklare termer) och mer reflekterande tankar om hur mycket Facebook egentligen vet om oss. I första inslaget diskuterar jag och Kristin Kaspersen, i andra klippet är även Henrik Torehammar och Mårten Andersson med.

Man hinner tyvärr inte gå så djupt in i sina resonemang i tv pga främst tidsbrist men eftersom att Emanuel så fint hade berättat om många av nyheterna redan i torsdags kunde jag resonera lite friare utan att att behöva vara superpedagogisk. Tycker vi fick fram ganska många bra saker men känner ändå att det kan behövas en liten fördjupning såhär i efterhand om det vi pratade om:

Frictionless sharing och open graph
Den förändring som de flesta verkar känna störst engagemang kring är det jag bloggade om i lördags, frictionless sharing. Vilket också är en av de största förändringarna som Facebook introducerat senaste året – från att vi haft bra koll på vad som delas och vart så delas mer och mer automatiskt. Spotify-integrationen är det som diskuterats mest men intressantast och det vi tar upp i Nyhetsmorgon handlar främst om tidningsintegrationen. När mina Facebookvänner ser vilka artiklar jag läst är det väldigt lätt att dra slutsatser. Ska bli spännande att se hur detta utvecklar sig, onekligen är det en naturlig och bra utveckling att vi delar med oss mer och mer automatiskt (inte bara sånt vi ”Gillar”) men desto komplexare att göra det naturligt att ändå få oss att känna kontroll.

Facebook som vår digitala identitet och Facebook Connect
Någonting jag bara snuddar vid i Nyhetsmorgon-inslaget men som kanske är den viktigaste frågan att diskutera är det om att vi lägger alltmer ansvar i händerna på Facebook. Mer och mer av vår digitala identitet bygger på vår Facebookprofil, våra Facebookkontakter och vår Facebookhistorik. Även utanför Facebook i och med Facebook Connect, såklart. Spotify, Izettle och Aftonbladet är bara några tydliga exempel som kräver Facebookinloggning i närtid, Facebook Connect används mer eller mindre överallt nuförtiden. Även om det ofta finns alternativ som sajternas egna system, OpenID eller Twitter Connect så är det Facebook som blivit de facto standard som identitetsbärare (vilket inte är så konstigt med tanke på att de varit pionjärer i att ta bort användarnamnshetsen och föranlett att vi använder vår riktiga identet).

Och rent användarmässigt är det helt fantastiskt att man slipper registrera sig överallt, att man slipper hålla koll på massa lösenord, att de sociala kopplingarna följer med även till andra tjänster. De negativa sidorna av det handlar om specifika saker som vad händer om Facebook ligger nere? Vad händer om någon kommer åt ens uppgifter och byter lösenord? Vad händer om jag råkar bryta mot Facebooks användaravtal och blir avstängd? Blir man blockerad från en stor del av internet och mer eller mindre sitt digitala (och sociala!) liv då?

Facebook Timeline
Facebook Timeline, som ersätter profilsidorna, är väl kanske den mest ”synliga” förändringen. Generellt tycker jag det här är en av de coolaste förbättringarna på länge, historik har varit en av Facebooks svagheter och med det här är det tydligt att inget försvinner – bara inte hittas. Med Timeline hittar man tillbaka till guldkornen, låter oss bli nostalgiska och gör att vi lär känna oss själva (och andra) på ett härligt sätt. Mycket blir förstås transparent som man kanske inte tänkt skulle bli det i längden, uppdateringar från 2007 känns lite halvmysko (speciellt eftersom internhumor sällan håller i längden) och frågan är om jag verkligen vill att mina barn ska se vad jag gjorde i detalj långt bak i tiden i den här detaljnivån. Överlag dock: oerhört bra förändring. Timeline har gjort Facebooks profilsidor intressanta igen. Vi får se vad folk tycker när den rullats ut till fler (vill du aktivera den direkt, gör såhär) men jag tycker den är väldigt spännande.

Friktionsfritt men inte problemfritt

Publicerat den av Anton Johansson1 kommentar

Att gilla är ett ganska starkt uttryck. Facebook vill med open graph göra att allt vi gör på nätet – läser, lyssnar, köper, skriver – delas. Genom att automatiskt tagga upp vad vi gör just i detta nu (eller precis gjort), skapas det Facebook kallar ‘frictionless sharing’. Desto mer som vi gör som delas, desto mer finns att prata om.

Egentligen är det inget konstigt. Fb är plattformen för att prata och så fungerar ju livet – de vi vet mest om pratar vi mest med och om. Facebook gör med dessa initiativ att detta skalas upp. Fler vet mer, fler kan, fler ser. Genom att vi vet mer om varandra har vi helt enkelt mer att prata om, samtidigt som Facebook gör det lättare att prata mycket med många – bingo.

Självklart finns också ett affärsperspektiv. Fb gör med detta att vi hänger mer på fb. Desto större del av vår konsumtion som sker på fb, desto fler minuter kommer vi hänga där. Desto fler annonsvisningar i fb:s system.

Men detta gör också, vilket kanske är viktigare i detta sammanhang, att fb får reda på mer om oss. De vet inte bara att vi gillar att läsa – de vet när, var, hur, med vem och kan följa vårt konsumtionsmönster in i minsta detalj. Vilket ökar värdet på deras annonser, desto bättre demografi – desto dyrare annonser. Med open graph vet de inte bara att vi gör något, utan vad.

Men pga att de vet att jag läser den här artikeln kan de ju även rekommendera mina vänner, som brukar gilla samma saker som jag, att läsa den. Och det är i den lilla detaljen som fb:s annonssystem är väldigt fokuserat kring – gillar dina vänner? Då borde ju du gilla, eller hur? Desto mer de vet vad vi gör och gillar- desto mer kan de rekommendera för våra vänner. Och få betalt för det.

Frictionless sharing har många positiva sidor för både användare, applikationsutvecklare och Facebook i längden. Baksidor finns dock och redan nu börjar det diskuteras om det känsliga i att t.ex. automatiskt dela att en person läst flera artiklar om cancer, eller om cv-tips. Det är lätt att dra slutatser när mer och mer av ens surfande blir publikt för andra. Samtidigt som det blir alltmet komplext att veta vad man delar och vart.

Friktionsfritt men inte problemfritt, för tillfället.

Skrivet på min iPad, därav den något obearbetade texten

”Varför har Facebook blivit så jävla populärt?”

Publicerat den av Anton Johansson5 kommentarer

En vän tillika student frågade mig i veckan ”Varför har Facebook blivit så jävla populärt?” till en uppsats han håller på att skriva. Aningens mer nyanserat än rubriken tack och lov, ”Har du någon tes? Om du har en enkel liten top tre på viktiga features? till exempel, vad är det som skiljer Facebook från alla andra communities som finns på nätet (bortsett från antalet medlemmar)?”. Det här är någonting jag analyserat en del, om än inte särskilt vetenskapligt, så jag skrev ihop fyra anledningar jag tror skapat Facebooks unika särställning bland de sociala nätverken.

* Riktig identitet. Facebook var först med att låta riktiga vänner umgås med riktiga vänner. Man var tvungen att uppge sitt riktiga namn. Myspace, Friendster och andra sociala nätverk lät användarna ha användarnamn och inriktade sig inte lika hårt på att bli ett socialt nätverk för ens befintliga vänner som för att träffa nya.

* Den öppna plattformen och API:et. Det var först när Facebook lät andra utvecklare och företag börja bygga applikationer till plattformen som det på allvar tog fart. Farmville, Quiz-applikationer och en mängd andra applikationer gjorde att det Facebook inte själva hann bygga, kunde andra företag som ville profitera på Facebooks växande användarbas istället bygga. Idag är dessa applikationer inte lika viktig del av Facebook men i 2007 (då det började så smått ta fart internationellt inkl Sverige) var det en av anledningarna till att Facebook så snabbt kunde konkurrera ut Myspace, Lunarstorm, Bilddagboken et al.

* Notifications. Det svåraste är inte att få någon att testa en tjänst, det svåra är att få någon att komma tillbaka gång pågång så det tillslut blir en av de första destinationerna så fort webbläsaren öppnas. Facebook var superduktiga på att skicka ut emails så fort någon lagt till en som vän, kommenterat, taggat en i en bild eller skickat facebook message. Kallas ”retention” och är utan tvekan en av de saker som Facebook sen dag 1 varit världsbäst på.

* Sociala objekt. Det finns en hel uppsjö forskning om sånt här men kortfattat så lyckades Facebook göra varje del av sajten till ett ”socialt objekt”. Man hänger så att säga inte på Facebook för att prata med vänner, man hänger på Facebook för att prata med vänner om bilden x eller statusupdaten y.

Väldigt förenklat självfallet men ändå en inblick i hur Facebooks lyckats med sin timing på olika sätt. Har ni tips på vetenskapliga studier eller bra analyser, tipsa gärna.

”2010 kommer bli stora sorteringsåret”

Publicerat den av Anton Johansson2 kommentarer


Niclas, jag, Evelina på en Flashy Jacks-spelning. Foto: Helena Sund

Det här med att sortera och gruppera människor i sociala nätverk har jag bloggat om ett par gånger. För ett år sedan skrev jag att ”2010 kommer bli stora sorteringsåret. Om inte för er, så i alla fall för mig”. Då hade Twitter precis lanserat Twitter Lists, Tweetdeck var min desktopklient för Twitter just för möjligheten att ha kolumner med specifika listor och jag efterfrågade fler liknande satsningar, främst från Facebook.

Nu när Facebook Groups har kommit, börjar det kännas som att jag hittade rätt i min analys om vad som skulle hända i år. I Facebook har det funnits ett ökat behov av att kommunicera med grupper av människor på ett smartare, mer konversationsinriktat sätt utan att behöva blanda in andra. När jag skrev om behovet förra året hade jag och mina närmsta vänner Facebooks mailfunktionen som räddning, den kunde man ju cc:a andra på, men den var inte så välanpassad då den ständigt tog uppmärksamhet. Funktionen för meddelanden i Facebook var helt enkelt till för just meddelanden, inte ostrukturerade diskussioner om många olika ämnen. Vilket nya Facebook Groups, eller för den delen de tidigare Jaiku Channels, gör på ett briljant sätt.

Idag uppstod en närliggande intressant diskussion om Facebook (på Facebook, förstås). Fler och fler, visar det sig, har släppt på den mentala spärren att endast ha privata vänner på Facebook. Gamla skolkompisar, jobbkontakter, konferensminglare eller för den delen någon man bara träffat på en fest någon gång, börjar bli självklara som kontakter på Facebook.

Detta är något jag också märkt, och efterlever med ganska stor tydlighet. Jag har gamla dagiskompisar, lärare, rektorer (!), skolkompisar, folk jag träffat på någon fest jag inte ens kommit ihåg, SSWC-vänner, dirigenter från orkestrar jag varit med i och såklart en och annan kontakt jag fått genom konferensminglandet. Fortfarande är jag ganska noggrann med att ha träffat alla personer IRL i någon form, mest för att det verkar vara normen bland de flesta på Facebook.

Joakim Jardenberg har en bra poäng kring detta, att om man inte tillåter sig att adda nya smått okända kontakter så kommer man aldrig skaffa sig några nya vänner. Vilket är extremt sant, och något jag verkligen rekommenderar andra att fundera över. Desto fler bra vänner, desto bättre. Allt. Se bara till att konvertera de nya kontakterna till riktiga vänner.

Och generellt är det ju så att relationer varken har med privat eller professionellt att göra. Precis som man har lösa eller mindre nära kontakter i vanliga livet av människor man träffat någon gång, finns sådana i arbetslivet. Världen är full av olika typer av kontakter, människor och relationer. Facebook är förutom ett bra verktyg att kommunicera med dessa, dessutom den bästa kontaktlistan för dessa. Om sedan den person du lade till för fyra år sedan, som du bara träffat två gånger, inte vill veta vad du åt till lunch – låt den personen bestämma det själv. Facebook har alla möjliga filter, smarta lösningar och bra sätt att sortera in människor i fack.

Ta inte bort Facebookvänner, tänk inte att det bara ska vara för privata kontakter. Det är en ohållbar tanke i 9 fall av 10, och dessutom ett sätt att motsträva verktygets möjligheter. Jag raderar aldrig foton eftersom alla foton är ett minne. Likaså raderar jag aldrig Facebookkontakter då de är en relation. Om än aningens grå, just nu. Chansen att de gråa håren ska försvinna från den relationen ökar dock tusenfalt om Facebookrelationen finns kvar.

Så istället för att radera – sortera. Sätt in personen i facket ”gamla vänner” och klicka ”hide” i nyhetsflödet. Låt den andra personen göra likadant, om den vill, med dina uppdateringar. Facebook har faktiskt sådana filter automatiskt också, pratar eller interagerar du inte med en person på länge dyker den upp alltmer sällan i ditt nyhetsflöde.

2010 ÄR det stora sorteringsåret. Förut har det varit Facebooks fel att man inte kunnat ha alla vänner på ett effektivt sätt där. Nu är det bara upp till dig.

Fejsan har tagit bort ”is”

Publicerat den av Anton Johansson3 kommentarer

Dagens snackis måste väl ändå vara att Facebook tagit bort ”is” från statusmeddelandet. Något som det förvisso diskuterades om redan för någon månad sedan. Idag hände det… så hur känns det då?

Jag måste säga att känslan för statusmeddelandet försvann lite. När något blir så hypat, stort och populärt som Facebook får det på väldigt kort tid en slags kultstatus som är svår att beskriva. I den statusen ingick förstås det typiska ”is”. Det var en del av Facebooks själ. Samtidigt blir det lättare att få ännu större spridning internationellt för Facebook, det är inte direkt så att majoriteten svenskar skriver på engelska i sitt statusmeddelande, vilket tidigare gjorde att det kunde se rätt skojigt ut.

Både på gott och ont alltså, men är väl en ganska naturlig utveckling.

fejsan.png

Sociala nätverk kanske inte alls är framtiden

Publicerat den av Anton Johansson3 kommentarer

Inte var det längesedan Facebook-boomen var som störst? Den är i allra högsta grad fortlöpande men trots det går det inte att märka en viss nedgång i aktivitet och ironi i den Facebook-värld jag lever i.

Facebook fick den hype det förtjänade. Men nu då?

Varför ska man hänga på Facebook, när man redan har alla kontakter på sin IM-lista? IM (som Skype, MSN messenger, Gtalk/Jabber och ICQ) är överlägset bättre rent kommunikationsmässigt och är det enda på internet som jag aktivt använder både nu och för fem år sedan. Var tar den sociala grafen slut? Är det när man hittat alla vänner på Facebook?

IM-tjänsterna revolutionerade kommunikationen mellan människor. Framförallt ungas kommunikation, där IM och mobiltelefonianvändande är de överlägset vanligaste plattformarna. Det är också dessa två som levt vidare. Lever Lunarstorm vidare? Nja, på nedgång. Bloggfenomenet däremot, det lever vidare. Varför? Det skapade ett tomrum för den vanliga människan. Nog är mail, IM, mobiltelefoner och bloggar en självklar del av vår vardag. Kommer Facebook leva vidare på samma sätt?

Kanske, men inte fyller det ett särskilt stort socialt tomrum?

Nog är ni fler därute som tyckte det var skoj, men som inte riktigt ser de fortsatta sociala fördelarna? Inte är det en plats man kommer besöka lika aktivt om ett par månader? Jag tror de sociala nätverksplatserna måste hitta något större behov än de har gjort hittills. Fylla ett tomrum och ändra ett beteende, som kan vara konstant även fem år framåt. Facebook har kommit längst i denna strävan. Lyckats rätt bra. Men det räcker inte. Inte för mig, i alla fall.