Mina projekt

Mitt 2015

Anton Johansson

En snabbsammanfattning av vad jag gjorde 2015, i korta drag. Efter att ha skrivit det här inser jag att jag nog inte ens har med hälften – men i stora drag är det här vad jag kommer ihåg av 2015. Gott nytt, alla!

Hjälpt företag som House of Dagmar, Titeldata, Reco, Kameo, Preem, Fyndiq, Rollup-kungen, Maskinklippet, Norins Ost, Vattenfall mfl. Affärsutveckling den röda tråden. Ofta ehandelsfokuserat eller digital affärsutveckling i fokus men det är ett ganska brett spektrum. Jobbat tätt med House of Dagmar kring deras e-handel och rådgivit de löpande, Titeldata har jag hjälpt med affärsutveckling mot nya segment, Reco har varit en jättekul resa som även gjorde att jag gick in i styrelsen, Kameo började som ett potentiellt konsultuppdrag men som slutade med att jag investerade och gick in i styrelsen och så vidare. Det är få förunnat att få rådgiva- och hjälpa så roliga bolag, VDar, e-handelsansvariga och projekt som jag gör.

Fortsatt hjälpa Vattenfall ta fram version 2 av deras Hallon/Halebop-satsning Alltid.se (som jag tog fram åt de från scratch redan för 2,5 år sedan). Eftersom jag gjort både konceptet, det mesta av all affärs- och produktutveckling liksom projektledningen (är så att säga anlitad mer eller mindre som ”entreprenör”) har det varit både utmanande och lärorikt. Stundtals oerhört tunggrott med byråkrati, juridik och när fel personer blir inblandade men så fort de hindren försvinner är det här ett av de bolag jag lärt mig mest av att starta upp.

Vi tappade extremt mycket Googleranking i Google med Headler framförallt pga ingen mobilanpassad sajt, vilket i kombination med flera andra fundamentala saker gjorde det till ett skitår. Hösten var produktiv med bland annat ny plattform (woocommerce) och en ny deltidsanställd. Fortfarande för litet bolag för att egentligen helt bära sig självt och en ”riktig” VD, samtidigt som det fungerar lite för bra för att sälja billigt eller lägga ned. Tids- & pengabrist är verkligen problemet här, snarare än att vi inte vet hur man ska göra.

Under 2015 har jag och Eric fortsatt bygga Grebban i snabb takt. Vi tangerade förra årets försäljning men har också under året förändrat hur vi jobbar något vilket gör att vi är övertygade om att vi kommer kunna växa snabbare 2016. Mot slutet av året har vi anställt fler utvecklare, försökt organisera oss bättre och har äntligen en heltidsprojektledare på plats. Under 2015 har Grebban även haft några av de mest utmanande projekten hittills för bolaget: ett custom built affärssystem från scratch, byggt om en av Sveriges största receptsajter, byggt 3 st ”designa din egen x”- ehandel m.m. Den största skillnaden mot tidigare är dock att vi jobbar mycket mer långsiktigt med våra kunder. För första gången någonsin har befintliga kunder stått för majoriteten av intäkterna, ungefär  två tredjedelar av omsättningen, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att det så sent som 2013 var runt 90%  av intäkterna från nya ”projekt”/kunder. Några nya riktigt spännande kunder är påväg in vilket känns spännande.

Jag har fått mina två första professionella styrelseuppdrag. För Reco (med Medströms+Bonnier) och i Kameo (en viss utmaning pga särskilda krav från Finansinspektionen). Det här har också varit en ögonöppnare till att jag är rätt så duktig på att vara delaktig i bolag på styrelsenivå.  Ser fram emot att utvecklas mer kring detta framöver och kikar definitivt på att utvidga så att jag har möjlighet för fler uppdrag bredvid mitt egna entreprenörskap. Långsiktigt är min ambition att ej konsulta, endast ta den här typen av mer långsiktiga uppdrag (t.ex. styrelseuppdrag) och följa ett bolag under längre tid.

Jag blev delägare och ”advisor” till Weld och Daily Bits Of, två grymt duktiga startups som båda utvecklats enormt bra under 2015! Det är faktiskt jättekul att få hjälpa de här bolagen framåt och jag är övertygad om att 2016 kommer bli magiskt bra.

Tagit fram tre affärsideer jag vill förverkliga. Ett är redan igång, ihop med min lillebror. Just nu investerar jag snarare pengar än tid i det här men det är inte omöjligt att det blir tvärtom med tiden.

Släppt 17 avsnitt av Ehandelspodden, som hade fler än 100 000 lyssningar under året. Nästan ännu roligare: fått fler än 100 mail med spontana tack, kommentarer och pepp om podden. Helt otroligt fin respons, faktiskt. Flera av gästerna har dessutom fått väldigt fina erbjudanden efter att ha varit med! En av de sakerna jag gjort som fått bäst respons, någonsin, skulle jag tro.

Jag har på riktigt gått in för att lära mig mer om privatekonomi, börsen, investeringar, makro och att göra bra affärer med aktier. So far, so good. Att göra det till en hobby har definitivt hjälp mig bli en bättre affärsman både för min egen ekonomi och bolagens. Ingen ambition om att bli daytrader, dock ;) Stort cred till Börspodden som förutom att elda på mitt intresse även gjort min inlärningskurva mycket snabbare. Enda podden jag lyssnar på varje vecka (oftast när jag flyger eller diskar), även om både Sparpodden (för att lära sig) och Fillorkillpodden (för sina spot-on makroanalyser) också är väl värda sina lyssningar.

Jag har föreläst, modererat osv en del precis som tidigare. Det största uppdraget var att moderera/vara konferencier på PostNords E-handelsforum men ett roligt var även att hålla två föreläsningar under Skid-VM i Falun. Ett skifte är också att jag börjat säga nej till föreläsningar helt fokuserade på sociala medier. Det är så längesen det ämnet var ett fokus för mig att det finns andra mer lämpade. Desto fler förfrågningar om e-handel, trender och affärsutveckling dock.

Jag har jobbat på tok för mycket. Många veckor har jag haft 3-5 möten / dag och sedan jobbat på nätterna plus runt 1-2 resdagar/vecka. Det hinns aldrig jobbas dagtid, utan bara springa runt på olika möten, så jag har fått jobba ifatt på nätterna. Det spårade ur när jag inte kunde vara ledig ens på helgerna och jobbade 7 dagar/vecka i två månader i sträck mer eller mindre. Detta måste förändras till i år så det blir bättre balans. Däremot hade jag en sommarledighet på 6-7 veckor, vilket var rekord sedan jag gick i högstadiet, vilket jag är tacksam för.

Besökte London (x2), Costa del sol (x2), Berlin, Chamonix, Köpenhamn, Edinburgh. I Sverige var jag nästan veckovis i Borås och Göteborg men även ett par gånger i Karlshamn, Helsingborg, Arboga, Lindesberg och då och då i Östersund/Jämtland. Förvånansvärt sällan i Linköping (för lite, sorry kompisar).

Haft distans till startuphysterin. Inte varit på en enda ”meetup”. Däremot har jag träffat en hel del entreprenörer 1-1. Känner väldigt lite dragningskraft till någon slags startupcommunity nuförtiden, snarare till duktiga människor som bygger bra bolag. Däremot älskar jag e-handelskonferensen Emeet. Där finns fortfarande en nybyggaranda med substans som jag hoppas kan finnas kvar ett tag till.

Den här bloggen fyllde 10 år. Jag må ”bara” ha fyllt 26 under 2015 men jag känner mig verkligen gammal i branschen. Blev kallad ”specialistgeneralist” av Sara, vilket nog är ett rätt så bra uttryck för mig har jag insett i efterhand. Jag har hunnit göra så himla mycket sedan jag började jobba professionellt för 10-11 år sedan att jag har detaljkunskap om förvånansvärt många saker, samtidigt som jag nog skulle säga att makro/det större perspektivet egentligen är ett av mina starkaste kort.

Så, 2016?
Kommer jag försöka ha lite större fokus på mina egna bolag – inte minst Grebban och det nya ihop med bror och så vidare. Dessutom mina styrelseuppdrag och några utvalda konsult/rådgivningsuppdrag. Såväl Alltid, Kameo, Grebban mfl av mina engagemang har väldigt spännande Q1-Q2 framför sig så det kommer vara intensiva månader. Resor är bokade till Peking, Paris, Amsterdam och Rom under våren. Planerar även besök i London och på Costa del sol. Vem vet, jag kanske till och med lyckas blogga lite mer?

Gott nytt 2016!

Standard
Kontaktnät

Investera i relationer

De flesta bolag startas tillsammans med ex-kollegor eller någon man lärt känna. Störst chans att få en investerare är att känna de redan innan man startade bolaget. De bästa rekryteringarna är ofta där det fanns en relation sedan tidigare. De första kunderna är nästan alltid de man känner.

Investera i relationer, lär dig vem du vill jobba med i framtiden och bygg upp en ”circle of trust” med sådana du litar på. En stor anledning till att erfarna personer ofta lyckas igen är för att de investerat i bra relationer, att de förstår värdet av de och att de vet vem de vill jobba med igen.

Det största värdet av ett jobb, entreprenörsresa, projekt eller uppdrag är nästan alltid relationerna det skapade. Erfarenhet, pengar, skratt är kortvariga men relationer kan bestå.

Likväl som man kan investera sin tid, pengar eller engagemang för att skapa avkastning åt sig själv bör man investera i de relationer till duktiga människor man arbetar med. Det finns inget med bättre avkastning, är min erfarenhet.

Standard
annonsering, E-handel, Marknadsföring

Vad gör man när det inte är lönsamt med Adwords?

När man vill växa är det lätt att slänga pengar på marknadsföring. Ofta med all rätt. Se bara hur bra många av Aggregate Medias bolag gått efter att de fått medieinvestering. Många satsar på Adwords och Facebook Ads från tidig start. Enkelt att komma igång, kostnadseffektivt och ofta effektfullt.

Min bakgrund är marknadskanaler som inte är ”köpta” – framförallt SEO, sociala medier, ”content marketing” och PR. Jag hade väl aldrig någon budget helt enkelt, så jag fick lära mig jobba i de kanaler där det går att nå bra resultat utan pengar (men tid). Detta gör att jag oftast börjar i den änden när jag gör marknadsföring än idag.

Många bolag börjar tvärtom. De börjar med Adwords, sen först senare gör SEO. Vilket är rimligt och finns en tanke med, ofta. Det är enklare att lägga pengar på saker än att lägga tid. Dessutom ger det snabbare effekt.

Vad många missar är att många affärsidéer har svårt att få kalkylen att gå ihop om alla kunder dras in på betald väg. Även med god retention är customer acqusition-kostnaden kanske inte betald förrän efter 3-4 köp. Det är en himla lång väg till de köpen.

Med låga marginaler tvingas man jobba i de billigaste kanaler.

Detta är något vi lärt oss på Headler. Eftersom vi aldrig hade en marknadsbudget de första åren gjorde vi bara SEO, PR, sociala medier och uppsökande företagsförsäljning. När vi först ett par år senare började testa betalda kanaler så såg vi att det är på tok för dyrt för vår affär (som den ser ut just nu). Det ger tillväxt, men utan någon hållbarhet. Affiliate, boostade FB-poster och prisjämförelsesajter fungerar – men inte t.ex. Adwords.

Många bolag har marginal till köpt customer acquisition. Då är det bara att köra på, även om många borde lära sig de billigare kanalerna snabbare för att öka sin marginal. För oss som inte har det är det dock inte kört. När Adwords inte går ihop sig, kika på SEO. När det inte går att köpa tidningsannonser, gör PR. Det finns möjligheter.

Det fina med detta är att det dessutom blir en konkurrensfördel. Kan du hitta kunder för nära nog noll kronor i customer acqisition-kostnad, är det svårt att konkurrera med. Lägger konkurrenten 20kr och du 1kr, har du en fördel. Dessutom är varje investerad krona i SEO och content marketing avkastning på under flera år framöver, medan ett Adwords-klick faktiskt alltid kommer kosta både första, andra o tredje gången.

Självklart förändras förutsättningarna över tid. Med volym ökar man sin marginal, som gör att marknadskanaler blir intressanta igen. Det är en avvägning man får göra, om det är värt att ha dålig lönsamhet nu för att få högre senare.

Och missförstå mig rätt. Det är bra som bolag att lära sig spendera pengar. Att inte våga göra det är ofta anledningen till att många bolag inte växer. Men kalkylen måste gå ihop tillslut och då är det smart att hitta de marknadskanaler som går att skapa en bra affär kring. Marknadsföring betyder inte per automatik pengar. Det går att göra mycket med tid.

Standard
Affärsmodeller, Startups

Negativa bruttomarginaler

En av mina favoritbloggare, Fred Wilson, publicerade en intressant post i veckan om ”Negative gross margins”.

We have seen a tremendous number of high growth companies raising money this year with negative gross margins. Which means they sell something for less than it costs them to make it.

Det här är en ständigt återkommande fråga inom e-handels och startupvärlden. Hur ska man värdera tillväxt versus lönsamhet? Bloggpostens poäng är att det här fungerar så länge det går att ta in riskvilligt kapital men att när kapitalmarknaden värderar tillväxt med negativ bruttomarginal annorlunda, kommer det visa sig svårare för många bolag att svänga om än vad de idag tror.

Jag själv tror även det skulle visa vilka affärsmodeller som är skalbara på riktigt och inte. För det är lätt att jämföra äpplen och päron. Självklart behöver i princip alla snabbväxande bolag ta risk och dra på sig kostnader som de kanske inte riktigt kan bära just nu. Mer personal, större kontor, mer servrar, mer lager osv.

Men det finns något som skiljer. Och det är om modellen i sig själv har en stor kostnadsbas.

Man kan t.ex. jämföra Uber och Facebook. Uber har en kostnad för förare och bränsle för varenda körning, förutom hela backoffice-delen med tjänstemännapersonal och serverparken. Medan Facebook endast har det senare, de har ingen kostnad för förare och bränsle. Dessutom behöver inte Facebook köpa in sina användare eftersom de har en naturlig nätverkseffekt, något som Uber saknar och därmed behöver ha en mycket dyrare marknadsföringsapparat. Lock-in effekten är därutöver mycket större på Facebook än i Uber, jag är ganska säker på att jag inte är ensam om att ha flera taxiappar på min smartphone. Gissa vem av dessa som kommer få problem om marknaden förändras och det inte längre är populärt av kapitalmarknaden att ha negativa bruttomarginaler?

Ur den aspekten är även Spotify t.ex. mer i farozonen än Avito, eftersom den senare inte betalar något för sitt inventory. Spotify måste betala en liten summa för varje spelad låt till rättighetsinnehavare. Airbnb är med samma resonemang även lite mer på det säkra än Dropbox, eftersom den sista har serverkostnader som stiger i takt med användandet medan Airbnb endast är en marknadsplats. Däremot har Dropbox och Spotify högre inlåsningseffekt (delvis pga prenumerationsmodellen) än Uber.

När det väl kommer blåsa tror jag Facebook, Google, Airbnb, Avito mfl kommer värderas upp medan andra kommer värderas ned. Det är okej att ha negativa bruttomarginaler men då bör skalbarheten finnas utan utökad kostnadsbas. De få som även har god inlåsning i kombination med stark nätverkseffekt kommer då att bli ännu mer premierade.

Standard
Bloggosfären

Den här bloggen fyller 10 år idag

Idag fyller den här bloggen ”Fyra nyanser av brunt” 10 år. Det började som ett test av den då väldigt nya bloggplattformen wordpress.com (självhostade wordpressbloggar hade funnits lite längre), vilket var anledningen till att mitt 16-åriga jag tyckte att adressen ”bajsbrun.wordpress.com” var en bra idé. Det var ju bara ett test. Jag hade bloggat på Blogger innan, precis i början av 2004, men ville testa den nya fräscha bloggplattformen.

Testet övergick till någon typ av ”succé” när ett av mina första blogginlägg om fildelningsdomars straff i jämförelse med andra brott (helt saxat från Piratbyrån, dessutom) togs upp av IDG.se – ”80 dagsböter för fildelning av en film förbryllar”. Tusentals besökare, en massa kommentarer och vips så blev jag fast i att fortsätta blogga på adressen bajsbrun.wordpress.com. Den hade ju så många besökare, helt plötsligt.

Jag fortsatte blogga och blev seriösare med tiden. Efter något halvår av bloggande började jag få epost där läsare uppmanade mig att byta adress eftersom de tyckte det var skämsigt att skicka url:en till sina chefer och kollegor. Det resulterade i adressen fyranyanser.se som bloggen fortfarande har idag.

Efter mindre än ett års bloggande gav den mig dessutom jobb som just bloggare på Primelabs (som sen blev Twingly). Det dröjde inte länge innan jag gjorde mer än bloggade men det var faktiskt det jag från början blev anställd för. Jag fick ett par hundra kronor per blogginlägg (helt okej deal för en gymnasieelev). Sedan jobbade jag över 5 år på Twingly med att bygga upp bloggtjänster till företag och bloggare i hela Europa. Utan att tveka har jag den här bloggen att tacka för att jag fick chansen att göra den karriär jag sedan gjorde både där och efter. Det var startskottet på hela min karriär. En rolig kuriosa är att det var till mailadressen bajsbrun@gmail.com Primelabs mailade mig när de ville träffa mig första gången (det mötet som resulterade i jobbet). Det var roliga tider.

Jag har haft många bloggar genom åren: Superanton.se, Superwebb.se, Headlerbloggen, Twinglybloggen, Bloggvärldsbloggen och säkert ett 10-tal till (de flesta preskriberade vid det här laget) men ingen annan har levt lika länge som Fyra nyanser av brunt. Och jag tror ingen haft lika mycket besök, heller. Mina blogginlägg om Swebits, Spotify-invites, Adblock, fildelningsdomen och ett par till har varit starka pådrivare av det. Ett tag fick jag flera epost per dag med förfrågan om Spotify-invites. Jag rankade rätt bra på den söktermen, kan man säga.

Nu har jag bloggat i 10 år på Fyra nyanser av brunt. Det hinner hända en hel del under så lång tid. I början av bloggens livstid skrev jag till exempel om när Google Analytics lanserades, när Delicious köptes upp av Yahoo, .istheshit-sajter och när Disney köpte Pixar.  Det är också många jag träffat som ett resultat av att jag startade den här bloggen. Bloggare, gamla kollegor, Jaikububblan, entreprenörer. Varav många jag idag ser som goda vänner.

Tack alla läsare, tillfälliga och trogna, för att ni varit med på den här resan. Det kan mycket väl bli 10 år till.

Standard
E-handel

Ehandelns konkurrensfördelar

2829985075_3812e5c539_b

Vad är det som gör att ehandeln har en så stark tillväxt? Vilka konkurrensfördelar är det som skapar detta?

Först och främst låt oss klargöra att ehandel är en försäljningskanal jämte andra sådana som fysisk butik, postorderkatalog, hemsida med kontaktformulär, appar, online marknadsplatser, mässor, events,  säljare (b2b) eller säljare (p2p). Det är ett sätt att sälja helt enkelt. Olika affärsidéer behöver olika försäljningskanaler och oftare än sällan används hybrider.

Alla försäljningskanaler har sina konkurrensfördelar. För att ta några exempel:

P2P-sälj á la t.ex. Tupperware eller Oriflame har fördelar som

  • Får testa produkterna direkt
  • Ens kompis som säljer
  • Du kan också tjäna pengar
  • Social pressure

Fysisk butik á la t.ex. Mediamarkt eller H&M

  • Kan känna, testa produkterna
  • Man får med sig varan direkt
  • Går kontinuerligt förbi (A-läge)
  • Kan få hjälp av personal
  • Är en rolig aktivitet

Så vad har då ehandel för konkurrensfördelar?

Det här här det spännande är, för ehandel har en himla massa fördelar. Några exempel:

  • Oändligt djup i sortimentet
  • Shoppa från varsomhelst
  • Leverans hem, eller nära
  • Transparens
  • Prissättning
  • Personalisering
  • Global marknad
  • Möjlighet till nya affärsmodeller

Låt mig gå igenom några av dessa för att förklara på vilket sätt:

Sortiment

På grund av att ehandeln ej behöver ha i åtanke någon butiksyta går det i princip att ha oändligt sortiment (case Amazon). The Long Tail är numera en klassisk bok som alla som jobbar inom ehandel har läst. Lika aktuell, och sann, än idag. En aspekt av detta som gör det ännu mer fördelaktigt är att det går att ha oerhört stort sortiment utan att sitta på lager, eftersom det med bra inköpsprocesser går att synca lagersaldon hos leverantörerna och så läggs ordern från de först när slutkunden beställt.

Prissättning

Prissättning är konkurrenskraftig för ehandeln ur flera synvinklar. Dels är det ehandelns förmåga att kunna hålla lägre priser pga högre effektivitet och skala. Det är dock även möjligheten att kunna använda dynamisk prissättning, att kunna höja och sänka priser i mer eller mindre realtid beroende på hur konkurrenterna opererar eller hur lagerhållning ser ut med mera. Sist men inte minst blir prissättningen transparent via prisjämförelsesajter och marknadsplatser, vilket gör att konsumenten har hela prisbilden av marknaden framför sig som på ett silverfat vilket gör att de kan ta bättre köpbeslut.

Logistik

Ehandeln är intressant ur logistikhänseende gentemot den traditionella handeln för att den vänder på strukturen. Tidigare var det oftast konsumenten som åkte till handlaren och inte tvärtom, som nu med ehandeln. Vilket betyder att handlaren har tagit bort ett steg i processen för att handla och gör det enklare för konsumenten. Detta är en del av innovationen i ehandeln som ofta glöms bort och som är en stor anledning till att jag är så kritisk till att vi fortfarande behöver gå till ett uthämtningsställe som Ica eller Hemköp för att hämta våra paket. Det tar bort en så stor del av en av ehandelns viktigaste konkurrensfördelar. Hemleverans är dock på gång stort i Sverige nu med nätmatbutikerna, möbelhandlarna, bygghandeln och läkemedelsbranschen i spetsen.

Personalisering

Ett annat hett område inom ehandeln som än så länge varit ganska underutnyttjat är personalisering. Dels kan man se det som ett sätt att personalisera erbjudandet till mottagaren (t.ex. Outfittery) eller via rekommendationer som Amazon/Nosto. När tillverkare och försäljningskanal allt oftare är samma aktör går det dock även att personalisera allt från köpprocessen till vad man faktiskt kan köpa. Några bra exempel på detta är Mymuesli och Mycuff.

Nya affärsmodeller

Även om stor del av ehandeln är relativt traditionell är en stor konkurrensfördel dess möjlighet till nya affärsmodeller. Vare sig det gäller att ta bort mellanled, sälja testprodukter på prenumeration eller att inte låta kunden välja själv (Linas, Outfittery).

Tillgänglighet

Den mest självklara fördelen med ehandel är kanske tillgänglighet. Det går att handla varifrån som helst, när som helst. På tunnelbanan, i bilen, hemma, på natten, på jobbet. En annan viktig del av tillgänglighet som konkurrensfördel är rent geografisk, i de flesta städer- eller ställen som är bebodda i världen finns inte särskilt många produkter att tillgå via fysiska butiker. Tittar man rent krasst på hur många produkter en liten stad i norra Sverige kan tillgå inom 5 mils radie så är det inte så många tusen olika. Med ehandel kan de här nå miljarder av produkter från hela världen. Det är en fantastisk konkurrensfördel.

Internationalisering

Globalisering och ehandel är väldigt tätt länkade. Att kunna nå hela världen istället för bara en lokal marknad är ur ett så väsentlig skillnad i skalbarhet att det är svårt att ta in jämförelsen.

Automatisering

Automatisering är något som inte syns på ytan men som är en oerhört viktig del i ehandelns infrastruktur som gör den konkurrenskraftig. För att kunna ha den effektivisering som krävs för att hålla låga priser, bra tillgänglighet, nästintill oändligt stort sortiment, nå kunder och ändra priser krävs en förfinad automatiserad process. Utan automatiska inköpssystem, avancerade system för adwords och prissättning skulle ehandeln inte vara hälften så konkurrenskraftig som den är. Automatisering gör ehandeln skalbar och konkurrenskraftig i sin effektivitet som är omöjlig att uppnå i andra försäljningskanaler.

Sammanfattningsvis kan man säga att det som gör att ehandelns tillväxt är så stark är för att den både tar försäljning från traditionella handeln, att den når en större marknad utan att för den skull ha högre kostnader, effektivisering och nya affärsmodeller. Med många svårslagna konkurrensfördelar mot andra försäljningskanaler.

Den här bloggposten är baserad på mina föreläsningar om e-handel.

Standard
E-handel, Media, trender

Affärslogiken bakom content marketing

7257629252_d506b0ffb3_b

De senaste åren har ”cutting out the middlemen” varit en stark trend inom de flesta branscher. Med hjälp av globalisering, digitalisering och ny teknik har det blivit enklare men också allt viktigare för att vara konkurrenskraftig.

Ett tydligt case på detta är e-handel, där de största ”mellanleden” är dessa:

  • Tillverkare
  • Distributör
  • Återförsäljare
  • Marknads-& försäljningskanaler
  • Logistik

Vad många handlare gör när de når viss skala försöker ta ansvar för större del av den här kedjan för att få en större del av kakan samt mer kontroll. Desto större del av värdekedjan man äger och kontrollerar, desto bättre konkurrenskraft.

De flesta handlare börjar som rena återförsäljare, vilket normalt gör att de första ”mellanleden” man försöker kringgå är distributören och tillverkarna. Exempelvis genom att tillverka egna produkter och skapa nya varumärken. En del försöker även få agenturen för kända märken på de marknader man jobbar i för att kunna kontrollera marknaden. Några som jobbar såhär är Nelly, Gymgrossisten, Junkyard och Zalando i allt högre utsträckning.

Några tar även eget ansvar för logistiken. Som ni kommer kunna höra om i Ehandelspoddens avsnitt med Pierce (släpps inom kort) har de egna lastbilar som går ned till Europa varje dag. Linas Matkasse, Mathem mfl har även de (delvis) egna bilar som kör ut maten.

Det är med samma synsätt jag ser på det man ibland lite förenklat kallar content marketing. Jag tycker det är helt logiskt att även vilja kunna kringgå mellanledet av marknadskanaler. Googleannonsering, Facebookannonsering, tidningsannonser, tv-reklam, radioreklam och de hundratals andra betalda marknadskanaler som används tar en rejäl bit av den slutgiltiga kakan – kontinuerligt.

För bara ett tiotal år sedan var det en stor inträdesbarriär att producera innehåll och skapa intresse för denna, det var inte ett helgprojekt att starta ett medie med både bra content och hitta publik. Att skapa en egen tv- eller radiokanal eller tidning var då ett jätteprojekt. Idag, inte alls. Det är numera billigt att skapa sin egen mediekanal- och att hitta publik till den. Case of point: alla bloggare, instagramprofiler och youtubestjärnor.

Genom att själva bli en mediekanal som drar publik, kan man dra ned på övriga marknadsbudgeten och få mer kontroll över affären. Dessutom med många fina bieffekter. Säljer man skateboards sker kanske inte inköpen så ofta, men som handlare vill man ändå vara top-of-mind. Genom att rapportera och skriva om allt i skejtvärlden får man en mer naturlig anledning att prata med kunderna ofta.

Det är i det här skeendet jag ser satsningar på content hos (e)handelsbolag som Sportamore Magazine, Byggmax filmer, Junkyard Mag eller att Mathem köpt Tasteline. Genom att själva bli en populär mediekanal tar man bara nästa steg á la  ”cutting out the middlemen”. Varför ska man betala mediehusen massa pengar när man själv kan bygga upp en lika stor publik inom rimlig tid?

Standard