E-handel, Media, trender

Affärslogiken bakom content marketing

7257629252_d506b0ffb3_b

De senaste åren har ”cutting out the middlemen” varit en stark trend inom de flesta branscher. Med hjälp av globalisering, digitalisering och ny teknik har det blivit enklare men också allt viktigare för att vara konkurrenskraftig.

Ett tydligt case på detta är e-handel, där de största ”mellanleden” är dessa:

  • Tillverkare
  • Distributör
  • Återförsäljare
  • Marknads-& försäljningskanaler
  • Logistik

Vad många handlare gör när de når viss skala försöker ta ansvar för större del av den här kedjan för att få en större del av kakan samt mer kontroll. Desto större del av värdekedjan man äger och kontrollerar, desto bättre konkurrenskraft.

De flesta handlare börjar som rena återförsäljare, vilket normalt gör att de första ”mellanleden” man försöker kringgå är distributören och tillverkarna. Exempelvis genom att tillverka egna produkter och skapa nya varumärken. En del försöker även få agenturen för kända märken på de marknader man jobbar i för att kunna kontrollera marknaden. Några som jobbar såhär är Nelly, Gymgrossisten, Junkyard och Zalando i allt högre utsträckning.

Några tar även eget ansvar för logistiken. Som ni kommer kunna höra om i Ehandelspoddens avsnitt med Pierce (släpps inom kort) har de egna lastbilar som går ned till Europa varje dag. Linas Matkasse, Mathem mfl har även de (delvis) egna bilar som kör ut maten.

Det är med samma synsätt jag ser på det man ibland lite förenklat kallar content marketing. Jag tycker det är helt logiskt att även vilja kunna kringgå mellanledet av marknadskanaler. Googleannonsering, Facebookannonsering, tidningsannonser, tv-reklam, radioreklam och de hundratals andra betalda marknadskanaler som används tar en rejäl bit av den slutgiltiga kakan – kontinuerligt.

För bara ett tiotal år sedan var det en stor inträdesbarriär att producera innehåll och skapa intresse för denna, det var inte ett helgprojekt att starta ett medie med både bra content och hitta publik. Att skapa en egen tv- eller radiokanal eller tidning var då ett jätteprojekt. Idag, inte alls. Det är numera billigt att skapa sin egen mediekanal- och att hitta publik till den. Case of point: alla bloggare, instagramprofiler och youtubestjärnor.

Genom att själva bli en mediekanal som drar publik, kan man dra ned på övriga marknadsbudgeten och få mer kontroll över affären. Dessutom med många fina bieffekter. Säljer man skateboards sker kanske inte inköpen så ofta, men som handlare vill man ändå vara top-of-mind. Genom att rapportera och skriva om allt i skejtvärlden får man en mer naturlig anledning att prata med kunderna ofta.

Det är i det här skeendet jag ser satsningar på content hos (e)handelsbolag som Sportamore Magazine, Byggmax filmer, Junkyard Mag eller att Mathem köpt Tasteline. Genom att själva bli en populär mediekanal tar man bara nästa steg á la  ”cutting out the middlemen”. Varför ska man betala mediehusen massa pengar när man själv kan bygga upp en lika stor publik inom rimlig tid?

Standard
Marknadsföring, Personal branding

Fler borde skaffa en Günther Mårder

121217-Rapport-Günther-620x374

Många företag skulle tjäna på att skaffa en Günther Mårder. En person som evangeliserar, som är ”thought leader” i branschen och som är talesperson för inte bara företaget utan för hela expertområdet. Det han gjort på Nordnet som Sparekonom tycker jag är ett perfekt case på en evangeliserande roll. Sparpodden, Nordnetbloggen, Twittrandet, Almedalen, all PR och mediesynlighet, föreläsningar, events, utbildandet. Den här veckan slutade Günther på Nordnet för att bli VD på Företagarna, vilket jag tror kommer bli väldigt bra också. Innan vi får se vad han uträttar där tänkte jag dock resonera lite kring evangeliserande roller på företag.

Det Günther har gjort på Nordnet är inte unikt även om han på grund av sin personlighet, kunskap och trovärdighet lyckats ovanligt väl. PostNord har t.ex. Arne Andersson som e-handelsspecialist, vilket han gör med bravur. Några som tagit det ett steg längre är VC-firman A16Z som låter en stor del av de som jobbar där evangelisera på lite samma sätt: Marc Andresseen, Chris Dixon, Benedict Evans mfl och bygger hela deras marknadsstrategi på detta.

Företaget hjälper personerna bygga ännu starkare personliga varumärken – och företaget bygger sitt eget varumärke starkare i samma veva.

Även jag själv har haft en sådana här roller, inte minst under min tid på Twingly. Det var inte min enda uppgift men det var såhär i perspektiv en av de saker jag tillförde mest – mitt evangeliserande och ”expertande”. Genom mina föreläsningar, bloggande, twittrande och så vidare blev vi ”thought leaders” på sociala medier i Sverige vilket hjälpte oss enormt mycket för att etablera oss som en trovärdig aktör och få in leads på kunder.

Det här konceptet går att kopiera till många andra företag, branscher och områden. Kalla det evangelist, talesperson, expert, specialist eller ”sparekonom”. Till viss del gör företag det här av bara farten, jobbar kommunikativt och evangeliserande och uppmuntrar personal branding. Lifesum har t.ex. dietister anställda som kontinuerligt uttallar sig i medier och bloggar, liksom teknikkonsulter som Valtech är ute och föreläser om t.ex. user experience.

Många skulle dock tjäna på att koppla det tydligare till en person med stark personlighet, trovärdighet i branschen och stor kunskap i ämnet. Det finns några anledningar till att det är viktigt att koppla det till en person:

  • Medier intervjuar hellre personligheter än varumärken
  • Är naturligare i sociala medier att prata med en person, inte ett varumärke
  • Eventarrangörer bokar en intressant person att föreläsa, inte ett varumärke
  • En expert kan uttala sig om många saker, medan ett varumärke endast vill prata om sin egen verksamhet
  • Kritiker blir snällare när de ger en person kritik än till ett anonymt varumärke

Nackdelen är att man bygger upp det kring en person som eventuellt kan få för sig att sluta (som Günther nu gör). Det passar heller inte alla, men många fler företag än som använder det idag skulle tjäna på att ha en Günther Mårder.

Standard
Innovation

Varför stora företag har svårt att vara innovativa

När ett mindre företag tar beslut behövs inte så stort underlag. En enklare budget, lite data man kan hitta och öppna antaganden och sen go. Troligtvis börjar man t.o.m. med att bygga en prototyp och testa att sälja idén med den till potentiella kunder för att kunna ta beslut med riktig feedback, istället för att börja med budget. Dessutom är det få personer som behöver säga sitt eftersom organisationen i sig själv ofta är så liten att den ryms i ett eller två rum.

När ett riskkapitalbolag tar ett investeringsbeslut om miljontals kronor är det ungefär samma sak, med den skillnaden att de kollar marknaden noggrannare, konkurrenter och framförallt personerna.

När ett stort företag tar beslut är det en himla massa underlag som ska fram. Varenda detalj ska dokumenteras, undersökas, räknas på och nagelfaras. Och varje avdelning- finans, produkt, sälj, hr, ”risk”, legal, skatt, communication, brand + 10 till ska säga sitt. Inte bara säga sitt förresten, utan skriva på och säga att de står bakom det. Så ett projekt måste få ok från alla dessa innan de ens kommer fram till de riktiga beslutstagarna.

Mer eller mindre måste hela projektet vara helt klart innan det ens beslutats om. Så långt ifrån agile man kan komma, helt enkelt. Är inte allt undersökt, är inte alla processer snyggt dokumenterade, är inte alla budgetposter exakta så blir det inget JA-beslut. Hur mycket än storbolagen pratar om agile (för det kan jag lova att de gör, hela tiden) så kommer det aldrig bli det så länge investerings-& projektbeslut ser ut på detta sättet.

Så varför är det såhär då? En stor anledning till detta är att man låter det vara samma investeringsprocess på miljardprojekt som små webbprojekt. Ännu en aspekt är att risk alltid anses dåligt. Mest av allt är det dock storleken på organisationen, med många avdelningar är det många som har ansvar. Och ingen vill göra bort sig. Alltså vill ingen stå bakom ett projekt som de inte vet i förhand kommer att lyckas. Chefsjuristen kan inte säga ja utan att vara helt säker eftersom denne sedan kommer få skiten ifall det just är juridiken som projektet får kritik för, eller kommunikationschefen kan inte ge klartecken utan att veta att projektet inte kommer utmynna i dålig publicitet.

Detta gör inte bara att stora företag har svårt att vara innovativa, utan att projekt som har potential att vara det hamnar i en byråkratiskt marsvinshjul som bara snurrar och snurrar fram och tillbaka där man hittar mer och mer att undersöka innan man kan ge slutligt klartecken. Själva projektbeslutet kommer aldrig ens upp till de riktiga beslutsfattarna för att mellan- och avdelningschefer med ansvar för specifika delar vill undersöka mer.

Jag tror att om större företag ska kunna snabba upp sin förändringsbenägenhet och hitta nya innovativa modeller så måste det till alternativa beslutsvägar. Man måste ha möjlighet att ta beslut i mindre grupp utan att alla företagets olika avdelningar ska säga ja och gå att ta beslut utan att ha hela sanningen på bordet. Antingen som en separat avdelning (tänk Google X) med eget ansvar och budget, eller helt enkelt en särskild budget som vissa chefer kan styra över själva och där risken får vara hög.

Och sluta prata om ”agile” eller ”innovationsfokus” när organisationen inte ens är byggd för att få igenom sådana projekt.

Standard
Startups

Berätta en story även i din budget

Ett av de bästa tipsen jag fått när det kommer till att pitcha andra om sitt startup är att lägga fokus på storyn. I early-stage startups är storytelling det som skapar trovärdighet och relevans. Inte minst är det viktigt att ha en fantastisk storyline i sitt pitchdeck. Innehåll i all ära, det är hur bra storyn sitter som berättar mest.

Något jag fått erfara mycket av på senaste tiden är hur detta även måste jobbas med i siffror. I sin budget, sitt business case eller andra finansiella dokument. De måste genomsyras av en berättelse, en story som hänger ihop med pitchdeck och den affärslogik bolaget har. Särskilt i tidiga skeden där få siffror är verifierade och det mesta antaganden.

Det kan handla om att förklara dessa antaganden på ett snyggt sätt, att man får med bakgrunden till siffrorna som kommentarer eller bara se till att navelskåda siffrorna så det inte blir något orimligt som beaktaren fastnar på. Mest handlar det dock om att förklara storyn bakom affärslogiken, finns det en business i detta och vad är vägen dit?

Genom att göra ett upplägg på dessa dokument som genomsyrar bolagets story och att ha vissa poster som kostnads- eller intäktposter kommunicerar man planen även i siffror. Ord och slides är lätt att svamla om, med siffror blir det mer tyngd till storyn.

Standard
Startups

Kom igång, hellre än leta personer som kan bygga

Många startupgrundare är inte utvecklare. Och utan kod, ingen produkt.

Ett fel jag gjort flera gånger och många med mig är att göra detta till ett stort problem. Man lägger allt sitt fokus på att hitta en co-founder som kan ta det ansvaret i bolaget istället för att börja testa, validera, sälja, pitcha, komma igång och bygga bolaget. Vilket troligtvis inte är så klokt, en hel del av bolagsbyggandet sker trots allt utanför koden. Man letar co-founder istället för att komma igång.

Jag tror man snarare ska ha ett öppet sinne och leta olika vägar från idé till verklighet. James Pember lärde sig koda själv för att få ihop en första version av SpartaSales. Många av Rocket Internet-bolagen låter webb- & appbyråer bygga deras produkter. I vissa fall går det även att använda färdiga lösningar á la open source, templates eller plattformar. Hey, ibland kanske det inte ens behövs en teknisk produkt för att komma igång. Kan man lösa kundens behov helt manuellt tills man byggt en produkt?

Jag tycker definitivt man ska leta tekniska co-founder(s) tidigt men det får inte bli det som hämmar att man kommer igång. Även OM man hittar någon utvecklare, låt det inte vara vem som helst. Bara för att det är dåligt om utvecklare måste man se till att det är rätt person.

Troligtvis är det enklare att skaffa 100k SEK till att betala en byrå, än att hitta en utvecklare att ta in som medgrundare. Kom igång, hellre än leta personer som kan bygga.

Standard
tips, Bloggosfären, Podcasting

Så får du fler lyssnare till din podcast

Podcast

I podcastens barndom var jag inget stort fan av formatet, den enda jag lyssnade på kontinuerligt var Whats Next. Jag förstod aldrigt riktigt formatet, eller när jag skulle hinna lyssna. Å andra sidan lyssnade jag heller aldrig på radio, så det var kanske ljudmediet i den bredare bemärkelsen som inte passade min mediekonsumtion just då.

Ej heller i början av renässansen för poddarna förstod jag mig på fenomenet, Filip & Fredriks podcast må vara rolig men det är inget som jag orkar lyssna på. Tillslut blev jag dock frälst. Inte på grund av Filip & Fredrik, Alex & Sigge eller någon av de andra stora svenska poddarna utan för att jag hittade poddar som Börspodden, Startuppodden, Sparpodden, Digitalpodden, Värvet mfl. Helt plötsligt hittade jag poddar som intresserade mig ordentligt och som jag faktiskt fann tillfällen att lyssna på. Framförallt på resande fot (tåg/flyg) och hemma (när man diskar).

Och så förra året drog jag igång två poddar. Alltidpodden (nedlagd efter bara 2 avsnitt) och Ehandelspodden. Nu har jag hunnit göra 16 avsnitt av Ehandelspodden och den växer för var dag som går. Planen är att öka på utgivningstakten och kanske konceptet i sig självt. Jag är väldigt stolt över de 16 avsnitt jag hittills släppt och över det fina intresset som uppstått kring podden. Stay tuned for more!

Allteftersom podden har blivit mer populär har jag fått frågor från andra om hur man lyckas få lyssnare till sin podd. Jag är ingen expert, jag lär mig fortfarande, men då frågan dök upp i en tråd på en FB-grupp tänkte jag ändå ta tillfället i akt och dela med mig lite av mina erfarenheter. Det är även sådana saker jag snappat upp från andra poddar som verkar fungera bra. Många av tipsen är av typen ”ja men det är väl självklart”, men kanske hjälper de nån.

Så får du fler lyssnare till din podcast

1. Ha kontinuerlig utgivningstakt
Detta är jag inget bra exempel på men ser man på de flesta poddar som har många lyssnare så finns ett kontinuerligt flow. Man måste vara i folks medvetanden tillräckligt ofta. 1 gång/vecka helst, men åtminstone varannan vecka. Det har jag som ambition att ha nu, även om jag misslyckas rätt ofta. Rätt självklart tips egentligen, men ack så viktigt.

2. Ha en distributionspartner
Börspodden distribueras ut av Avanza, Sparpodden ges ut av Nordnet, Ehandelspodden samarbetar med ehandel.se, Startuppodden publiceras på Veckans Affärer, Digitalpodden har DI. Att hitta partnerskap med en tidning, en sajt eller annan aktör som har samma målgrupp som din podd är en fantastisk möjlighet att boosta läsandet. Några trix som ger skillnad här har jag märkt är att t.ex. se till att ha en Soundcloudspelare högt upp i artikeln om podden, inte bara länka till t.ex. blogginlägget. Direktspelandet är mycket högre än vad man tror, alla lyssnar inte via iTunes Podcaster, och detta blir rejält mycket högre om man lägger in det direkt i distributionspartnerns artikel.

3. Tagga rätt & SEO
Återigen en sak jag är riktigt kass på, man hittar inte ens ehandelspodden i iTunes när man söker på ”ehandel”. Folk letar dock podcasts, så se till att bli hittad. Förvånansvärt många hittar till ehandelspodden.se via att ha googlat ”podcast e-handel”.

4. Ha gäster med followers
Ett av de enklaste sätten att nå ny publik är att ha gäster i podden som själva sedan sprider episoden i sina sociala kanaler etc. Denna taktik har jag använt under många år för gästbloggande och intervjuer till bloggar, men fungerar såklart lika bra för podcasts.

5. Erbjud möjlighet att prenumerera (på flera sätt)
En av de bästa sakerna vi gjorde med Alltidpodden var att vi gjorde det möjlighet att få ett epost när en ny episod finns ute. Det är lätt att tro att de som vill prenumerera lägger in podden i iTunes prenumerationslista, eller i Soundcloud, men då dessa är så dåliga på att notifiera användare om nya avsnitt kan det vara smart att få sina lyssnare att bli mer engagerade genom att bli påminda/prenumerera på andra sätt. Epostlista är ett sätt, såklart, men även att få lyssnarna att följa på Twitter, Facebook eller Instagram kan vara en bra metod. Många har också podcastspelare där de lägger in RSS (särskilt på Android), så se till att sprida RSS-feedet.

6. Försök bli featured i iTunes
Alla som bygger iOS-appar vet hur stort App Store-featuring kan slå. I podcastvärlden är effekten inte riktigt lika imponerande men det är klart att den gör skillnad. Så hur får man med den? Se till att följa alla krav som Apple gått ut med, för det första. Sedan få massa bra betyg, många nedladdningar (gärna i acceleration, så rätt många samma dag) och ha bra metadata (t.ex. episodtexter, om podden-text) och hög ljudkvalitet. Och se till att du har några episoder ute, för de featurar sällan en podd med 1-2 avsnitt.

7. Hype
Kanske stating the obvious här, men att få upp hypen kring podden är det bästa sättet att skapa intresse. Twittra, Facebooka, Dela och pusha för den. Ens största tillgång är faktiskt de egna kanalerna man redan har. Och såklart, få andra att göra samma sak. Peppa på folk att sprida podden, använda sina sociala kanaler och rekommendera folk. Det är otroligt hur stor skillnad det gör i lyssnandet på episoder jag pushar för hårt och de jag pushat för mycket mindre.

8. Pusha för det i egna, less obvious, channels
Ha med en liten push för podden i epostsignaturen, lägg in notis om det i varje nyhetsbrev du skickar ut, länka från din sajt/blogg, ha med länk i din twitterbio, nämn det i dina dragningar för kunder och andra. Vill man verkligen få spridning, räknas även de små sakerna över tid.

Och ni lyssnar väl på Ehandelspodden?

Standard
Länkar, tips

Artiklar du borde läsa april ’15

Artiklar och bloggposter jag tycker du ska läsa under april 2015.

Långsiktiga regler behövs för att goda idéer ska få växa
Det nya näringslivets behov. Både höger- och vänsterreformer har gjort Sverige till en ledande entreprenörsnation. Men politisk polarisering och oförutsägbarhet ­hotar nu förutsättningarna för ett modernt, innovativt företagande. För oss behövs ­stabilitet och långsiktiga spelregler, skriver sex svenska entreprenörer.

Alternative energy will no longer be alternative
Rebranding is always a tricky exercise, but for one field of technology 2013 will be the year when its proponents need to bite the bullet and do it. That field is alternative energy. The word “alternative”, with its connotations of hand-wringing greenery and a need for taxpayer subsidy, has to go. And in 2013 it will. “Renewable” power will start to be seen as normal.

What Jay Z’s Tidal can and cannot do for musicians
Instead, one of the biggest challenges for artists is how little they get from the labels that hold the copyrights to their recordings. Typically, labels treat streams the same way they do sales, which means artists receive 10% to 20% of their label’s take. But those payments don’t start until after the label has recovered the advances paid and expenses covered, which for some artists happens around the 12th of Never.

Ehandelspodden intervjuar Erik Byrenius, Onlinepizza
Resan med Onlinepizza startade under studietiden i Linköping som ett sommarprojekt 2005 efter att de sett ett typiskt student-bakis-på-söndagen-behov, att de verkligen ville ha pizza men utan att gå och hämta – och betala med kort. Utan särskilt stora planer på att göra det till ett riktigt företag, så blev det ändå så till slut. Med hjälp av att bygga hårdvara (en beställningsskrivare till restaurangerna), rondell-reklam med ihopsatta a4-papper så lyckades de tillslut med det ambitiösa målet de satt upp efter första sommaren om att ”dubbla studiebidraget”. Och resten är, som man brukar säga, historia. För tre år sedan sålde de bolaget till Delivery Hero för mellan 250-500 miljoner kr.

Anders Borgs recept: Mer invandring och sänkt optionsskatt
Han vill se skattesänkningar på aktier och göra om reglerna för personaloptioner så att de beskattas som kapital i stället för som lön. Detta för att anställda ska kunna locka kunniga människor till svenska företag.

Unpacking Etsy’s S1
The filing didn’t disappoint. Etsy is a powerful business with extraordinary network effects. Its customers are extremely loyal, and its committed sellers are earning significant income. But there are legitimate concerns: it is the quintessential case study on the challenge of low margin platforms.

Insights from Etsy’s S-1 filing
The most successful startups build a large organic channel without a heavy reliance on paid marketing.

The energy future, as seen from Denmark
Denmark has committed to renewable energy further and faster than any country in Europe. The Scandinavian nation generates a third of its annual electricity demand from wind, and solar capacity is growing as well. For countries that want to green their energy mix, there is no better place to get a glimpse of the future than Denmark.

SaaS Metrics for fundraising
As investor requests pile up, the fundraising process can sometimes feel like a never ending series of fire drills. Having been through the process a few times we’ve created a list of the most common requests that we’ve seen from VCs.

Ways to think about market size
When you try to work out the market potential for something fundamentally new, you’re actually trying to resolve two, linked problems.First, you have to look past what it is now, and see how much better and cheaper it might become Second, you need to think about who would buy it now, and who else would buy it once it is better and cheaper, and how it might be used.

Standard