Vilken e-handelsplattform ska man välja?

En vanlig fråga är, senast i en Facebookgrupp för de som arbetar med e-handel, ”vilken är den bästa e-handelsplattformen?”. En bred fråga men också relevant ur många perspektiv. Och något jag arbetar med en hel del för många aktörer.

”Bäst” eller vilken just du ska välja beror självklart på dina behov. Det finns inte en som är bäst för alla, utan det är väldigt behovsstyrt. Dock finns det en till aspekt som är den jag själv oftast behöver förklara, vilket är vilken it-strategi man vill ha. För det här med plattformsval, liksom teknikval i stort, handlar lika mycket om strategi som det är att lösa ett konkret behov.

Att välja en it-strategi handlar om att bestämma sig för på vilket sätt man ska vara mer konkurrenskraftig än sina konkurrenter. Vad för konkurrenskraft skapar just den här strategin, tekniken och plattformen? I grund och botten, vad för förmåga att affärsutveckla verksamheten får jag med den här strategin och de här teknikvalen? Huruvida man lyckas med sin e-handel handlar ganska lite om nu nu nu, utan om sin förmåga att affärsutveckla i framtiden.

Så vad innebär det här i praktiken? Jo en himla massor av olika vägar – som nästan kan kännas som helt olika filosofier.

SaaS och headless:

Här tror man på API-ekonomin och att en stor del av ens affärsutveckling i framtiden kommer handla om externa tjänster, API:er och att sätta ihop olika typer av möjligheter till en större helhet. Det är också viktigt med snabbhet i frontenden och man vill inte vara inlåst med en enda leverantör, utan man separerar plattformen från frontendlösningen (CMS:et). Passar snabbfotade och ambitiösa aktörer som sätter teknik och kundupplevelse högt i sin affärsutveckling. Man tror också på ”äkta SaaS” och versioner t.ex. är borta ur ekvationen i e-handelsmotorn. Alltid partnermodell där en byrå bygger frontenden/kundupplevelsen i CMS:et.

Mellanting mellan SaaS och stängda plattformar:

Ofta ganska stor frihet men inte lika separerade system och lite mer stolpig SaaS (med versioner t.ex.). Målsättningen från plattformarna är ändå ofta att paketera en relativt färdig tjänst med ”all in one”, men med lite större frihet än de helt stängda plattformarna. Främst för att de här har relativt bra API:er de flesta och att alla har en partnermodell där man alltid arbetar med en byrå för att leverera lösningen.

Stängda plattformar:

”All in one”-plattformar där allting finns i plattformen (eller de vill det i alla fall). Fördel är ofta att väldigt mycket finns på plats redan vid start, nackdel är att man är väldigt låst. De här har också en konsultdriven modell där de levererar både plattformen och alla konsulttimmar, vilket gör att man verkligen lägger ”alla ägg i samma korg”. De här passar ofta de som inte tänker ha teknik som sin största konkurrensfördel – men fungerar ofta bra för bolag från någon miljon i omsättning upp till 100M+ som vill ha en allt-i-ett-lösning som bara fungerar.

Large enterprise:

De här är stora enterprise-plattformar byggda för större företag. Många av aktörerna på ”SaaS/headless” och ”mellanting mellan SaaS och stängda” konkurrerar med de här om många case- framförallt Storm, Epi, Demandware och Litium. I många fall är de här aktörerna dock on its own, framförallt när större globala aktörer ska upphandla lösningar.

För mindre:

För de mindre e-handelsaktörerna finns det hur många lösningar som helst på marknaden. Ofta är de ”allt i ett”-lösningar med viss flexibilitet. Många av de här går att växa sig riktigt stor i – så det behöver absolut inte vara en kortsiktig lösning bara för att man är ambitiös.

Open source:

Sist men inte minst finns det en väldigt stor uppsjö möjligheter inom open source. Här har det varit stark tillväxt senaste åren och de här plattformarna är, by far, de mest använda om man ser ur ett bredare perspektiv. Dock med för- och nackdelar. Det finns poänger i open source och under många tillväxtresor inom e-handel är de här väldigt klockrena. De flesta växer dock ur de här tillslut, precis som det kan vara enklare och smartare att gå med en billig färdig plattformslösning i början. Mycket positiva saker med de här plattformarna – men ett större ansvar att du vet vad du gör infinner sig by default.

Så vilken är bäst för just dig?

Alla de här plattformarna är bra. På riktigt. Jag har testat eller kollat på i princip alla. Det som det handlar om är snarare vad är bra för dig i framtiden. Gör inte bort dig och tänk att det ska lösa ett behov nu, utan klura på vad som skapar rätt förutsättningar i framtiden. Teknik är affärsutveckling, extra mycket när det kommer till e-handel.

Att veta hur, vad och varför man väljer som man gör är nyckeln här. Vilka andra system finns på systemkartan, vilka löser vilka behov, vilka möjligheter vill man ha i framtiden, hur har man tänkt att bygga trafik, hur viktigt är snabbhet, vem gör att man ökar sin sannolikhet att lyckas eller inte och så vidare. Gör din hemläxa. Inte genom en upphandling, utan genom en förstudie och att reda ut de här frågorna. Fundera över din affärsutveckling som sker genom dina teknikval, inte bara vad som passar dina behov just nu. Ska du exempelvis utöka ditt sortiment med 10 000-tals produkter, eller ha världens snabbaste sajt, eller integrera med massor coola externa tjänster, eller ha en b2b-lösning, eller är content väldigt viktigt…

Min poäng är – vilka möjligheter det finns! Och den här listan och genomgången är ju bara att skrapa på ytan. Leta något som passar dina ambitioner, din filosofi om affärsutveckling och vad som gör att du skapar rätt förmåga att lyckas i framtiden. Och det går ju att byta i framtiden. Många gör faktiskt klokt i det – att ständigt utvärdera om man valt rätt eller inte. Att våga tänka till lite innan valet är dock en smart grej om chansen att slippa dyrt byte ska undvikas.

P.S. Ett tips om du vill lära dig mer om den här vidunderliga världen av olika plattformar rekommenderas MKSE.com, som skriver om vad olika aktörer väljer för plattformar och deras övriga teknikval. D.S.

Annons

När vår (kultur)konsumtion blir digital, skapas även ett hårdvaruskifte som påverkar (e)handeln

Det är oftast skivbolagen och upphovsmännen som utmålas som de stora förlorarna på fildelningen av musik. Även hårdvarutillverkarna förlorar dock stort på detta men tillskillnad från rättighetsinnehavarna finns ingen lösning i sikte. De blir orelevanta. När vårt beteendemönster förändras från exempelvis att lyssna på musik via CD-skivor till streaming, blir det även ett skifte för den tekniska infrastrukturen bakom. Fildelning eller streaming spelar ingen roll.

Fasta och portabla CD-spelare, högtalarsystem och förstärkare ersätts av en smartphone med ett par hörlurar.

När allt större del av vår konsumtion är via mobiltelefonen, ökar behovet av till exempel hörlurar och mobilabonnemang. Hörlurar och uppkoppling blir den nya digitala kulturens infrastruktur – inte skivor, dvd-spelare, tv-apparater och surroundsystem. Playknappen försvinner inte, den dyker bara upp på en annan plats.

Det är samma sak för skiftet från böcker till eböcker (bokhyllor), dvd-skivor och kabel-tv till film- och tv-streaming (dvd-skivor, dvd-spelare, bluray-spelare, tv-apparater, surroundsystem, tv-tidningar och fjärrkontroller). När vi läser böcker på vår tablet, ser film på vår dator och lyssnar på musik via vår mobil försvinner många av de behov av hårdvara vi haft tidigare. Även om de stora hårdvaruaktörerna lär hitta nya tekniska prylar vi behöver, så är det med stor sannolikhet många av de inte kommer finnas kvar i ett teknikskifte där tv:n är detsamma som en datorskärm. Eller för den delen, en smartphone detsamma som en kamera.

Ett av de tydligaste exemplen på hur hårdvara blir orelevant infrastruktur snabbare än någonsin är 3g-dongeln. För bara 2-3 år sedan hade 3g-dongeln sin storhetstid, medan de idag i allt större utsträckning är inbyggda i datorerna, våra tablets och smartphones. Är de inte redan inbyggda, använder vi vår smartphone som dongel. På bara några år har 3g-dongeln gått från att vara en av de mest sålda (och mest lukrativa) hårdvaruprylarna till att i princip redan vara uttagerad av ny teknik.

Detta skifte, som är som tydligast för tv, film och musik där streaming på mycket kort tid blivit de facto standard för vår konsumtion, påverkar i hög grad de gamla aktörerna. Sony må vara en stor spelare på mobilmarknaden men de är ingen teleoperatör.

Likaså är det lätt att tänka att Ginza och Cdon (två imperium byggda på försäljningen av  CD- och DVD-skivor) är de stora förlorarna inom ehandeln på det nya digitala skiftet för kultur. Och de tragglar säkert med verkligheten att Bluray- och dvd redan hann bli old-school innan de slagit stort. Skiftet från skivor till ett bredare sortiment med böcker och allt möjligt (från kosttillskott till skor) pågår för fullt. Ändå är det inte omöjligt att det är Inwarehouse, Netonnet, Siba och Webhallen som kommer bli de största förlorarna, liksom de varumärken som säljs där (Sony, Panasonic, Samsung, LG). Den nedåtgående försäljningstrenden för cd- skivor är troligt mycket starkare än den för dvd-spelare idag men det kan också skapa en segrörlighet. Ett exempel på en aktör som redan reagerat är Cyberphoto som börjat sälja hushållsmaskiner efter vikande försäljningssiffror av kameror.

Det finns en anledning till att mobiltillverkare köper hörlursmärken, mobiloperatörer säljer mobiltelefonerna i sina egna butiker istället för via partners och att datortillverkare även vill sälja tv-boxar. De sitter på framtidens infrastruktur.

I skiftet till digital konsumtion skapas även ett hårdvaruskifte. Streaming och fildelning dödar inte några rättighetsinnehavare. De dödar de som tillverkar skivorna, de som tillverkar cd-spelarna och de som säljer dessa. Vi fortsätter lyssna på musiken men vi fortsätter inte köpa lika många prylar.

Foto (CC): Mikey G Ottawa

Plazes uppköpt av Nokia

Det kokar om positionering, mobiltjänster och geodata i synnerhet. Idag köptes Berlinbaserade Plazes upp av Nokia för okänd summa pengar, vilket får ses som en ganska stor nyhet i startup-europa.

Google har Jaiku, Nokia Plazes… man kan undra vad det blir av dessa tjänster i framtiden! Helt klart är i alla fall att geotjänster för mobilen är hett och att det (uppenbarligen) är något som storföretagen letar efter att köpa upp.

Det saknas inte heller initiativ från svenskt håll. Tuurf kommer bli coolt säger Hjalmar och jag tvivlar inte. Förhoppningsvis går de in i någon slags betafas snart så att vi verkligen kan få se vad de håller på och bygger, även om de förstås släppt Tuurf lite. Ett annat svenskt hypat företag är annars Wayfinder som alldeles nyligen släppte en gratisvariant av deras GPS-mobilapplikation-webbcommunity-mjukvara.

Framtiden är 3d, länge leve kulturen!

Som av en slump (?) fylldes min rss-läsare idag av ett antal intressanta inlägg om vad vi vill läsa på en skärm, jorden är inte platt och inte framtidens gränssnitt heller. Och så blev det lite touch-feeling också.

Visst är visualiseringar, 3d, touch-skärmar á la iPhone och bättre läsbarhet på skärmar ett område där det kommer hända mycket närmaste tiden. Det har inte minst iphone, kindle och kanske framförallt Worldwide Telescope visat nyligen.

Jag kom dock att tänka på en sak:

Musikalscenerna är välbesökta som aldrig förr. Artister lever idag på sina turnéer snarare än cd-skivor och festivalerna har aldrig haft så mycket besökare tidigare. Att de tjänar mer på spelningar beror självfallet inte bara på fildelningen och Spotify utan även att vi blir allt mer intresserade av att göra saker ”irl”. Sitta på rummet och lyssna på sina blandband är sååå 80-tal.

Min slutsats är denna: i tider då vi kan göra allt fler saker framför datorn… t.o.m. spela kort, blir kulturen en av de få sista utflyktsposterna som faktiskt har en fördel av att vara IRL. Känslan av live går aldrig att få online.

Vänta bara… och kom ihåg var ni läste det först: Inom ett par år har teatrarna fått ett riktigt uppsving och folkparkerna återuppstått!

Scoble grät, jag jublar – Worldwide Telescope är här!

Robert Scoble grät när han fick testa det ett par månader före alla andra. Länge spekulerades det om vad det var för något som Scoble börjat gråta över hos Microsoft Research Lab och det visade sig lite senare vara Worldwide Telescope, som nu äntligen släppts!

Och visst är det något att jubla – eller gråta – över. Worldwide Telescope är utan tvekan det coolaste jag sett i visualiseringsvärlden, och jag har ändå varit på Nvis i Norrköping och sett många coola visualiseringar och faktiskt en liknande variant för just rymden.

Worldwide telescope

Läs mer om Worldwide Telescope hos: Datamining, Businessweek, Cnet och så slutligen Microsofts eget pressmeddelande.

Sun Microsystems en webbaktör att räkna med

Lifefeed har en intressant post om Sun Microsystems, som länge varit ett av de allra tyngsta it-företagen men som jag aldrig förstått mig på eftersom de allt för länge höll sig från webben. Precis som Lifefeed skriver är de dock på god väg att bli en riktig trevlig framtidsaktör på internet med ledord som öppenhet (open source och VD:ns blogg, framförallt) och stabila lösningar, inte minst för stora krävande system.

Dessutom har de en ganska ny, ung VD i Jonathan Schwartz:

Han kanske inte är någon ny Steve Jobs men vem vill inte ha en VD som ser ut som Anders Borg?

På tal om Anders Borg, som uppenbarligen har bloggat, så tycks han gilla bröst.

vd.jpg

VideoPlaza levererar annonslösning till Kanal5.se

VideoPlaza, Sorosh Tavakolis startup som fokuserar på annonslösningar för videoinnehåll på nätet, har nu fått sin första kund. De ska leverera annonslösningen till Kanal5.se:s webb-tv med formatet overlay.

Jag har länge varit ett fan av kanal5.se och deras webb-tv. De är de facto den enda traditionella tv-kanalen som inte har som mål att få fler tv-tittare på folks nya plasma-tv, utan att få dem att stanna för att webbsajten ger besökarna vad de vill ha. Deras webb-tv sänder hela program och förvisso en del trailers, men då är det riktiga trailers eller klipp innan programmet publiceras. Alla kanal5:s egna produktioner finns att se på hemsida.

Hittills har de enda annonserna varit inledningsannons, avslutningsannons och ett kort avbrott i mitten. Något som jag själv tycker fungerat mycket bra, en enda reklampaus  mitt i ett 50-minutersprogram är precis vad man tillåter när man sitter framför en dator. Jag tror overlay-annonser kan vara en bra vidareutveckling utan att förstöra för oss användare. Snart lär vi få se om jag har rätt…

videoplaza.jpg

Läs mer:
E24.se
VideoPlaza.se

Wikia lanseras

Wikia search, Wikipediagrundarens Google-killer, lanserades idag enligt uppkopplat. Jag har hela tiden tyckt att det är ett intressant projekt och nu när jag testar tjänsten blir jag förvånad över hur välfungerande, snygg och clean den känns. Den t.o.m. hittar svenska resultat mitt ibland japanska, engelska och tyska ihopblandat. Språk är, as always, ett stort problem.

Det verkar som om Wikia gillar två saker. Förstasidor (man ser inte många undersidor i resultaten) och vertikal scrollning. När man klickar sig fram till fler resultat kommer resterande resultat nämligen upp nedanför, inte på någon ny sida. Fungerar bra, även om javascriptlänkarna är lite halvdåliga.

Wikia verkar väldigt häftigt, det är både snyggt och välfungerande från första början. Det är lätt att bli medlem men tyvärr känns det som ett slag i bältet när det är ”ännu ett socialt nätverk”. Gud vad jag längtar till gränsöverskridande medlemskap.

Kort och gott, en bra sökmotor helt klart. Lite smådetaljer behöver filas på men jag tror det helt klart finns en publik som gillar wikia bättre än Google.

E-handel en svaghet för Google

Techcrunch har gjort en lista på företag de tror Google kommer köpa eller kopiera under 2008. De nämnde Amazon, SixApart, Ning och Reuters som tänkbara möjligheter. Dvs väldigt stora succéer, stora företag och områden där Google hitintills inte varit så lyckade.

Amazon är kanske en av de största internetsuccéerna inom e-handel någonsin och när de nu även lyckats lansera tjänster som Simpledb och Amazon s3 (dvs it-infrastrukturlösningar per smarta betalningsmodeller) finns mycket incitament. Infrastrukturlösningarna har fått mycket bra kritik och Google lär vara mycket intresserade av sådana saker, samtidigt som e-handel faktiskt är en av Googles största svagheter.

Yahoos satsning på e-handelslösningar är populär och är en av de bästa lösningarna som finns tillgängliga medan Googles satsning på checkout aldrig riktigt slagit väl ut. Inte riktigt samma produkt men Google har aldrig riktigt lyckats med e-handeln, där har de fortfarande ett stort svart hål. Deras product-search är förvisso ganska intressant, där har de ett koncept som lyckats relativt bra. Trots det finns troligtvis en anledning till att de inte översatt konceptet till t.ex. svenska Google.se, vi har aldrig fått se skymten av något Froogle här inte.

Jag tror Google kommer skapa fler tjänster för e-handel och även infrastrukturlösningar. Det är områden som passar Googles befintliga verksamheter väldigt bra och som kan understödja dessa. Ren e-handel som Amazons webbutik kommer de dock inte syssla med, tror jag. De vill skapa tjänster och inte sälja varor. Amazon är lite för stor för att köpa upp också även om man aldrig ska säga aldrig när det gäller Google.

Sedan finns stora fördelar med att ha ett system som Ebays Paypal. Säkerhet kommer bli en allt viktigare nyckel för Google och att ha fungerande och accepterade system är en nyckelfaktor, vilket Paypal har visat sig vara för Ebay.

En sak är i alla fall säker, Google behöver ett ess i rockärmen. Och varför tvivla på att de har ett?