Jag har ett gäng invites till den suveräna musiktjänsten Spotify att dela ut. Är ni intresserade, kommentera eller (än hellre) skicka ett mail till anton at superanton punkt se.
Precis som Henrik prioriterar jag vänner, bloggare och andra internetpersonligheter.
Här hittar du förövrigt min topp 10 världens bästa låtar.
OBS! DE ÄR NU SLUT!
Jyri Engeström har skrivit en intressant artikel på ämnet han pratat om tidigare: sociala nätverk kretsar kring sociala objekt, inte huvudsakligen kring relationer. Artikeln är intressant, djupgående och lättförståelig på samma gång och rekommenderas varmt.
Hans inledning fick mig dock att tänka utanför teorin kring sociala objekt och titta konkret på vad som händer i de sociala nätverken och hur jag tror framtiden ser ut.
A while ago I wondered how our relationship to social networking services will change when instead of adding new contacts, we begin to feel like we’d be better off cutting the links to the people who we actually don’t know, stopped liking, or no longer want to be associated with for whatever other reason.
Det Jyri tror är att vi i framtiden inte kommer uppskatta sociala nätverkens ”kapplöppning” efter flest kontakter utan istället börja ta bort kontakter för att få ett litet men väl utvalt kontaktnät i det sociala nätverket med personer man litar på. Något man märker allt tydligare på tjänster som Jaiku – man orkar bara följa de man får ut något av.
På Facebook och Linkedin däremot, där är bruset mycket mer välsorterat. Mycket pga den Techmeme-liknande tanken att det som är gammalt är gammalt. Ingen stor blinkande sak där det står ”300 unread posts”. Och detta gör att det tar mycket längre tid innan man ser som ett problem att ha många kontakter.
Med mina nästan 500 kontakter på Facebook finns dock ett brus och ett behov av uppdelning. Likaså på Linkedin. Visst har man vissa kontakter på Facebook och vissa på Linkedin av en anledning – för att man har olika relationer till olika personer och för att hålla isär t.ex. privatliv och arbetsliv. Men även inom det sociala nätverket finns grupperingar, uppdelningar och olika typer av relationer.
Därför tror jag att sorterandet kommer bli viktigare med tiden. Jag kommer nog vilja ha kvar de flesta kontakterna på Facebook. Om något år eller två är de säkert över 1000 st. Det är då Facebook måste gett mig enkla och tydliga verktyg att placera mina vänner i olika fack, precis som jag gör i vanliga livet. Vissa kvällar umgås jag med en gruppering, en annan kväll en annan gruppering.
Detta är något de sociala nätverken redan börjat med. Än har de dock inte lyckats. Jag vill kunna ha alla mina kontakter i nätverket och styra kommunikation och uppmärksamhet efter mina egna grupperingar.
Därför måste jag ändå säga emot Jyri, på sätt och vis. Inte när det kommer till sociala objekt, grupperingarna i sig är faktiskt ett sätt att ha olika sociala objekt i samma sociala nätverk, men i avseendet att framtiden inte kommer innebära att man tar bort sina kontakter.
Man vill bara ägna olika personer och objekt olika mycket uppmärksamhet vid olika tidpunkter.
Technorati släpper Technorati State of the Blogosphere igen. Varje dag den här veckan publicerar den en ny del ur rapporten.
Läs mer i Technoratis blogg eller se rapporten.
Lite nyheter från de senaste veckorna. Gammalt som nytt. Allt intressant.
Så kom den då, Google Chrome. Googles beryktade webbläsare som varit på tapeten i åratal trots att ingen egentligen vetat att den skulle släppas. Och visst är den bra!
Några tankar:
Svt har idag en intressant artikel om hur vi tittat på OS på webben, på Svt Play. De mest sedda klippen är typiska ”Youtube”-klipp á la Ara Abrahamians protest, tyngdlyftaren som fick sin arm ur led, Susanna Kallurs ramlande och påhoppet på den svenska domaren. Inte några höjdhoppsfinaler.
Så vad innebär detta då? Jag skulle vilja säga att Youtube har skapat ett beteende som Svt nu märker av. Och faktum är: flera av klippen som nämns ovan såg jag också på Youtube. Att de fanns på Svt hade jag ingen aning om.
Alltså: vill du få tv-tittare att använda webben har du en del att göra. Om du inte vill inrikta dig på att visa armar som går ur led, vill säga… då känner folk igen sig.
Att Twingly blivit ett starkt varumärke är oerhört skoj. Att Twingly blivit ett begrepp, ett fenomen och något som hjälpt bloggosfären framåt är också oerhört skoj.
Att Twingly är ett förkunskapskrav på en jobbannons. Det är kanonkul!
”- kunskap om vad Twingly är och hur du kan använda det för att synliggöra bloggen”
Här är lite saker som hänt i veckan:
Den i early-adopter-kretsarna populära bokmärkestjänsten Delicious har redesignats. Äntligen. De har pratat om det länge, visat screenshots, men inte förrän nu har de faktiskt lanserat en ny version. Mina tankar om nya designen är dessa:
Gustav är också rätt kritisk och såg även att de ändrat url från del.icio.us till delicious.com. Vill du hålla koll på mina bokmärken hittar du dem här eller till höger här på bloggen.
Robert Scoble gör i sin post om Cuil en väldigt läsvärd analys. Han har några viktiga punkter:
– Det Google redan har, som Cuil kommer ha otroligt svårt att få, är en naturlig distribution. Google är startsida nästan överallt, är inbyggd sökmotor i både webbläsare och i många datorers färdiginstallerade Windows (Google Desktop) och har dessutom den fördelen i att folk börjat likställa ”söka” med ”Google”. Man kan konkurrera med pris, produkt och med knep – men distributionen har Google i ett järngrepp.
– I mobiltelefonerna kommer distributionen vara ännu viktigare hårdvaluta. På en mobiltelefon får inte en sökning vara längre än ett klick bort. Då kan inte sökmotorn ta flera klick att få fram, vilket gör att den förinställda sökmotorn får en väldigt viktig roll.
– Trots det, kan det gå bra för Google-uppstickare. Microsoft och Yahoo är tvungna att göra allt för att komma ikapp racet på Google och de kommer ösa pengar över minsta lilla innovation.
Fyra nyanser av brunt 