Kategori: Sociala nätverk

”2010 kommer bli stora sorteringsåret”

Publicerat den av Anton Johansson2 kommentarer


Niclas, jag, Evelina på en Flashy Jacks-spelning. Foto: Helena Sund

Det här med att sortera och gruppera människor i sociala nätverk har jag bloggat om ett par gånger. För ett år sedan skrev jag att ”2010 kommer bli stora sorteringsåret. Om inte för er, så i alla fall för mig”. Då hade Twitter precis lanserat Twitter Lists, Tweetdeck var min desktopklient för Twitter just för möjligheten att ha kolumner med specifika listor och jag efterfrågade fler liknande satsningar, främst från Facebook.

Nu när Facebook Groups har kommit, börjar det kännas som att jag hittade rätt i min analys om vad som skulle hända i år. I Facebook har det funnits ett ökat behov av att kommunicera med grupper av människor på ett smartare, mer konversationsinriktat sätt utan att behöva blanda in andra. När jag skrev om behovet förra året hade jag och mina närmsta vänner Facebooks mailfunktionen som räddning, den kunde man ju cc:a andra på, men den var inte så välanpassad då den ständigt tog uppmärksamhet. Funktionen för meddelanden i Facebook var helt enkelt till för just meddelanden, inte ostrukturerade diskussioner om många olika ämnen. Vilket nya Facebook Groups, eller för den delen de tidigare Jaiku Channels, gör på ett briljant sätt.

Idag uppstod en närliggande intressant diskussion om Facebook (på Facebook, förstås). Fler och fler, visar det sig, har släppt på den mentala spärren att endast ha privata vänner på Facebook. Gamla skolkompisar, jobbkontakter, konferensminglare eller för den delen någon man bara träffat på en fest någon gång, börjar bli självklara som kontakter på Facebook.

Detta är något jag också märkt, och efterlever med ganska stor tydlighet. Jag har gamla dagiskompisar, lärare, rektorer (!), skolkompisar, folk jag träffat på någon fest jag inte ens kommit ihåg, SSWC-vänner, dirigenter från orkestrar jag varit med i och såklart en och annan kontakt jag fått genom konferensminglandet. Fortfarande är jag ganska noggrann med att ha träffat alla personer IRL i någon form, mest för att det verkar vara normen bland de flesta på Facebook.

Joakim Jardenberg har en bra poäng kring detta, att om man inte tillåter sig att adda nya smått okända kontakter så kommer man aldrig skaffa sig några nya vänner. Vilket är extremt sant, och något jag verkligen rekommenderar andra att fundera över. Desto fler bra vänner, desto bättre. Allt. Se bara till att konvertera de nya kontakterna till riktiga vänner.

Och generellt är det ju så att relationer varken har med privat eller professionellt att göra. Precis som man har lösa eller mindre nära kontakter i vanliga livet av människor man träffat någon gång, finns sådana i arbetslivet. Världen är full av olika typer av kontakter, människor och relationer. Facebook är förutom ett bra verktyg att kommunicera med dessa, dessutom den bästa kontaktlistan för dessa. Om sedan den person du lade till för fyra år sedan, som du bara träffat två gånger, inte vill veta vad du åt till lunch – låt den personen bestämma det själv. Facebook har alla möjliga filter, smarta lösningar och bra sätt att sortera in människor i fack.

Ta inte bort Facebookvänner, tänk inte att det bara ska vara för privata kontakter. Det är en ohållbar tanke i 9 fall av 10, och dessutom ett sätt att motsträva verktygets möjligheter. Jag raderar aldrig foton eftersom alla foton är ett minne. Likaså raderar jag aldrig Facebookkontakter då de är en relation. Om än aningens grå, just nu. Chansen att de gråa håren ska försvinna från den relationen ökar dock tusenfalt om Facebookrelationen finns kvar.

Så istället för att radera – sortera. Sätt in personen i facket ”gamla vänner” och klicka ”hide” i nyhetsflödet. Låt den andra personen göra likadant, om den vill, med dina uppdateringar. Facebook har faktiskt sådana filter automatiskt också, pratar eller interagerar du inte med en person på länge dyker den upp alltmer sällan i ditt nyhetsflöde.

2010 ÄR det stora sorteringsåret. Förut har det varit Facebooks fel att man inte kunnat ha alla vänner på ett effektivt sätt där. Nu är det bara upp till dig.

Annons

Underskatta inte fikarastsnacket

Publicerat den av Anton Johansson8 kommentarer

Det här är mitt inlägg i Moving Images bloggserie om realtidswebben. Stafettpinnen fick jag av Anja Gatu på Sydsvenskan och efter mig kommer Pernilla Severson från Malmö Högskola skriva om ”Hur gör vi information till kunskap i en realtidsvärld?” / ”Hur bildar vi oss bäst?”. Enjoy!

När IM-tjänster blev riktigt stort för cirka 10 år sedan blev det nästan lika opretentiöst, enkelt och instängt som vilken fikarast som helst. Den låga barriären för att prata med varandra om allt & inget gjorde att så skedde och den mer vardagliga jargonen började på allvar flytta ut på nätet. IM och mail hade lägre barriär för att starta en konversation än telefoni och blev en solklar succé.

Såhär 10 år senare är Skype, Facebookchatten och MSN Messenger större än någonsin. Fikarasten har blivit digital, oberoende av fysisk plats, och många företag med kontor på flera platser har t.o.m. fredagsfikat ihopkopplat via videochatt.

Senaste åren har dock något ännu häftigare skett – fler och fler av dessa ”fikarastsnack” har hamnat på Jaiku, Twitter, Facebook och i bloggar vilket inneburit att fler kunnat vara delaktiga i diskussionerna. Konversationerna har blivit öppna för alla att delta i, de tidigare så populära gruppchatterna i MSN och Skype fick fler medlemmar när de flyttade ut i öppna nätverk och sociala relationer knöts som aldrig förr. Genom enkla diskussioner som vilken lunchrestaurang som är bäst, eller vilken kaffemaskin man ska köpa in till jobbet, blev de digitala fikarasterna oerhört värdefulla för de aktiva genom att erbjuda alla att svara på alla frågor.

Men förutom de sociala fördelarna har öppenheten även skapat stora affärsmöjligheter. Att det är öppet innebär nämligen inte bara att alla kan svara på allt, utan även att allt blir sökbart i realtid. De här två sakerna ihop, sökbarheten och möjigheten att agera, innebär en underbar möjlighet att äntligen få ta del av fikarastsnacket och kunna använda det till något bra.

Precis som vi på fikarasterna offline pratar vi mycket om produkter, företag och vad vi tycker om saker om ting. Är vi arga på att något inte fungerar, twittrar vi om det, har vi sett en riktigt bra film – ja då twittrar vi om det också. Med några enkla twittersökningar om sitt varumärke blir det simpelt att agera genom ett bra svar, i princip i realtid. Tänk så många sura kunder man kan omvända till nöjda bara genom att agera på deras arga tillrop i sociala medier, som man aldrig kunnat omvända förut!

Underskatta aldrig fikarastsnacket i sociala medier, ty det råkar nämligen betala sig att vara delaktig it.

Om att skapa fans

Publicerat den av Anton Johansson6 kommentarer

Klyschan ”har du 1000 trogna fans så kan du leva på dem” är välspridd och genial. Säkert också sann. Alla behöver fans. Vänner, familj, folk som gillar oss och för företag kunder, användare, journalister, bloggare och potentiella rekryteringar. Alla har fans i någon form, trogna eller ej.

Det fina med fans är att det handlar om en ärlig relation. Ibland personlig, ibland inte, men fansen har på något sätt en relation till dig, ditt varumärke eller produkt. Relationer innebär tillit, hörsamhet, förlåtande och långvarighet. Vilket innebär att fans är de bästa kunderna, budbärarna och dessutom förlåtande även om något skulle gå fel (de kan bli besvikna och ändå fortsätta köpa produkterna, t.ex.).

På senare tid har jag pratat med många personer som jobbar i branscher där att skapa fans är ett väldigt tydligt mål. T.ex. bokförlag/författare, skivbolag/artister och tidningar/krönikörer. Anledningen till att jag pratat med dessa personer är att alla på något sätt vill veta hur de kan använda sociala medier på ett smart sätt i marknadsföringssyfte.

Dvs, hur de kan få fler fans genom att använda social media.

Social media är väldigt välanpassat för att få fler fans. Det som tidigare varit svårt, att hitta kontaktytor för att interagera med befintliga och potentiella fans, är helt plötsligt väldigt enkelt och effektivt. Vem som helst kan börja följa en kändis på Twitter och ha möjligt att kanske även få svar om en fråga ställs. Varje svar från kändisen ger en närmare och bättre relation till den som följer, vilket i slutändan förhoppningsvis gör att personerna som följer tillslut blir fans.

Och desto mer uppmärksamhet fansen (och de potentiella) får, desto mer intressant blir det att vara ett fan till den personen.

”If you want to be interesting, be interested”.

Några konkreta sätt att använda social media för att skapa fler relationer och i långa loppet fler fans:

  • Gå in och svara på alla blogginlägg som skrivs om dig/ditt varumärke eller din produkt. Och glöm ej att om du är t.ex. en artist, gå in och svara själv (inte din pr-byrå) och visa att du lyssnar.
  • Länka och skriv om det folk skriver i sina bloggar om dig/ditt varumärke eller din produkt. I din blogg, på din twitter eller din Facebooksida. Ger trafik till bloggarna som skrivit, vilket gör de glada, och dessutom blir det ”officiellt” att ni gillar det de gör. Se hur t.ex. Lindex har gjort detta på ett briljant sätt.
  • Svara på alla frågor på Twitter, även om det är kort eller ”det kan jag inte svara på”. Var tillgänglig, desto enklare det är att få kontakt desto enklare är det att påbörja någon slags relation.
  • Använd spänningen i realtid. Se till att twittra, bambusa och facebooka saker som händer just nu – vilket gör att fansen måste följa mycket mer aktivt. Genom att blanda in realtidssändingar från t.ex. Bambuser måste fansen ha med dig i sina ”följer mest aktivt”-listor på Twitter, i Tweetdeck eller på Facebook.
  • Tillför värde som inte fås någon annanstans. Bilder, tankar, videoklipp och detaljer som ingen annan än du själv kan berätta om. Lägg inte bara upp pressbilder på din Facebook page, lägg upp snaskiga behind the scenes-bilder från studion.
  • Följ de flesta som följer dig på Twitter. Illusionen av att du lyssnar är bra nog och när du väl visar att du lyssnar genom att dessutom svara någon gång då och då, inges tillit.

Och några generella tips:

  • Var personlig och transparent. Ärlighet varar längst.
  • Att verka svårfångad och ”cool” kan ge sken av att ge en viss hype kring saker. Ödmjukhet, tillgänglighet och raka svar brukar dock vara effektivare. Öppet engagemang ger uppmärksamhet och engagemang tillbaka.
  • Använda många kanaler. Twitter har fördelar, Facebook har andra, Youtube likaså. Alla är bra kontaktytor till nya fans och bör användas. Med olika syften och tillvägagångssätt, dock. Blogg och Twitter är de personligaste och kanske även de effektivaste för nya fans pga deras öppenhet, även om Facebook har störst spridning.

Det går även att få många fans genom att göra oerhört bra saker. Oförglömbara låtar, imponerande ”wow”-produkter eller underbara böcker. Traditionellt är det kanske så många definierar ”att vara ett fan av någonting”. Få har dock så bra ”produkter” och framförallt är de inte fanns förrän de redan blivit kunder (i de flesta fall). Vilket innebär att det då inte handlar om marknadsföring eller att hitta nya kunder och ambassadörer.

I tider då det inte längre krävs en boksigneringsturné, en köpcentrumkonsertsturné eller en rolig reklamkampanj för att få kontakt med potentiella engagerade fans har det blivit möjligt att få fans bara genom att vara en sjysst person som är villig att vara social.

Och att man skapar relationer genom att vara social är ju inget nytt…

Hur skulle du beskriva utvecklingen just nu?

Publicerat den av Anton Johansson1 kommentar

Hur skulle du beskriva utvecklingen just nu?
Om det förra decenniet ofta handlade om Moore’s lag (om den expotentiella utvecklingen i processorkraft), handlar utvecklingen just nu om den mångdubbla (rent otroliga!) hastighet med vilken sociala strukturer utvecklas.

Jag tycker Morris Packers sammanfattning av utvecklingen just nu är helt brilliant.

Återigen, om sorterandet i sociala nätverk

Publicerat den av Anton Johansson5 kommentarer

För lite mer än ett år sedan skrev jag om att jag tror sorterande i sociala nätverk kommer bli allt viktigare. Precis som i vanliga livet kommer vi inte vilja gå ur något socialt nätverk, ta bort vänner etc, utan istället gruppera dem. Sortera in dem i fack.

Antagligen har ni inte missat att Twitter nu lanserat Twitter Lists. Vilket jag tycker är ett bevis på att jag hade rätt. Se t.ex. min lista över Svenska startupmänniskor jag tycker är intressanta att följa. Eller varför inte Kristoffers lista över twittrande Linköpingsbor.

Liknande funktionalitet har funnits i Facebook sedan länge. Skillnaden är att Facebooks grupperingar inte är publika för andra användare och än mindre möjliga att följa, samt att verktyget att gruppera ihop kontakter är väldigt trubbigt. Nu verkar dock Twitter inspirerat dem att fortsätta jobba med den här funktionaliteten, vilket förstås gagnar för ännu mer spridning av det här sorteringsfenomenet.

För att inte tala om Twitterklienter som Tweetdeck, där detta varit en av de klart största USP:arna och där det också fungerat väldigt bra.

2010 kommer bli stora sorteringsåret. Om inte för er, så i alla fall för mig.

Facebook växer med 500 000 nya användare per dag

Publicerat den av Anton Johansson5 kommentarer

Att Facebook är det hetaste företaget just nu är kanske ingen världsnyhet. Antagligen har ni inte missat några av nyheterna kring dem på senaste tiden: över 300 miljoner användare, nått break-even och står för 1 av 4 pageviews på hela internet i USA.

En siffra som imponerar ännu mer på mig är att de växer med cirka 500 000 nya användare per dag. Wow.

Facebook är det hetaste internetföretaget just nu. Samtidigt kan jag känna att de nu officiellt tillhör de stora giganterna, dvs spelar i samma liga som Google, Yahoo, Microsoft & Apple. Även om Mark Zuckerberg inte sitter på en lika fet plånbok. Än. Å andra sidan är de fortfarande egna och har inte blivit uppköpta som ex Youtube.

Vilket gör att man imponeras ännu mer. Wow.

Ta din sajt från en till en miljon användare

Publicerat den av Anton Johansson1 kommentar

”9 Ways to Take Your Site from One to One Million Users”
Kevin Rose från Digg höll en keynote på Future Of Web Apps som jag tyckte var väldigt bra. Jag var där men lanserade Channels precis samtidigt så hann inte lyssna live. Några viktiga punkter i hans talk är:

Ask yourself: Does this feature increase the users self-worth or stoke the ego?
– Gör så att användarna känner sig kick-ass bra på det de gör

If a user is contributing to my system, what emotional rewards do they walk away with? What (visible) rewards will they receive?
– Att hitta konkreta rewards och tydliga känslor är något vi kommer börja jobba hårt med i nya features på Twingly Channels

Engage w/the community, be an active participant your own ecosystem
– väldigt viktigt. Dogfooding FTW. Man visste att Jaiku var på väg att dö ut när Jyri twittrade oftare än han Jaikade.

Talk to the junior bloggers
– det ÄR lättare att få mindre bloggar att skriva. Ibland kan en liten engagerad microcommunity vara mer värd än en stor oengagerad.

FaceBook köper FriendFeed

Publicerat den av Anton Johansson4 kommentarer

Det här är big news. Facebook, med över 250 miljoner användare, köper ”lilla” innovativa Friendfeed med cirka 1 miljon användare.

Friendfeed har redan från början varit väldigt innovativa och Facebook har vid mer än ett tillfälle kopierat deras innovation. På så sätt, och för att Friendfeed har ett välbeprövat och väldigt duktigt team med Paul Buchheit i spetsen (han som utvecklade Gmail från början), känns det här som ett väldigt bra uppköp.

Robert Scoble, en av Friendfeeds mest tongivande användare och evangelister, ringde upp både Friendfeed och Facebook för kommentarer. Lyssna här. Det tråkiga är dock att de inte ger så mycket hopp för Friendfeed. Paul Buchheit säger att de definitivt kommer hålla servrarna uppe men att ”det inte är bestämt” om de ska fortsätta utveckla Friendfeed eller om de kommer fokusera helt på Facebook. Uttalanden som indirekt känns som en dödsdom för Friendfeed.

Mer på Techcrunch , The Next Web och på FriendFeeds officiella blog.

Viral loops vs Viral tools

Publicerat den av Anton Johansson5 kommentarer

(Skrev det här utkastet för några dagar sedan. Avbröt skrivandet, och nu har jag glömt bort poängen. Men jag tyckte ändå det var värt att publicera, så ni  får helt enkelt hjälpa mig i kommentarerna.)

Det är viktigt att få sin tjänst, sitt innehåll eller sin reklam viral på internet. Vare sig det handlar om en PR-kampanj eller att få fler medlemmar så är det spridandet, distributionen, som gör att det lyckas eller inte. Att synas i sökmotorer och att få en slags viral spridning är mer eller mindre de enklaste och klart viktigaste distributionssätten på internet, åtminstone när man pratar om sådan distribution man inte betalar för.

De som jobbar med detta brukar oftast inrikta sig på att producera sådant innehåll som folk gärna sprider vidare. Oftast något väldigt oväntat. ”Bloggbart” eller sånt man vill berätta för sina kompisar om, sånt man vill Twittra om. Drömmen är en positiv bloggbävning, en riktig ”snackis”. Det är inte ofta själva distributionen är en viktig del av kampanjen, tjänsten eller vad det nu är för innehåll (klassiska exemplet: videoklipp), man hoppas på det bästa.

Något jag skulle vilja kalla ”Viral tools” är välanvända. Det är sådant som gör det enklare för folk att distribuera det vidare. Ofta är detta en ”Retweet this”-knapp, en Sharethis-widget eller ”Kopiera den här koden för att visa videoklippet på din blogg”. Detta är något väldigt viktigt, desto lättare att sprida vidare något desto fler kommer göra det. Däremot ska man inte överskatta effekten, det är inte knapparna som gör något viral. Men de hjälper (varför tror ni annars så många stora tidningar i USA har Digg-knappar? Jo, hamnar de på startsidan får de sjukt mycket trafik).

Precis som jag utrönat i en annan bloggpost, som fortfarande är högaktuell, handlar dock ”Viral loops” om något helt annat. Och för webbtjänster är detta väldigt viktigt.

Jag tycker t.ex. Teds kartor är grymma men de har ingen viral loop inbyggd. När jag sprider vidare en recension, ett café eller en karta så stannar det vid det. Mina kompisar fortsätter inte per default sprida vidare dessa. Det blir ingen loop där jag tipsar 10, de 10 tipsar 10 var (dvs 100) och där de 100 sprider vidare till 10 000.

Självklart är det väldigt svårt att uppnå detta och det kanske inte heller vore viktigt för dessa tjänster. Det är dock extremt kraftfullt när det fungerar. Facebook spreds delvis väldigt snabbt för att 1. någon blir medlem 2. denne vill ha kompisar för att få ut något av tjänsten, bjuder in sina kompisar 3. dessa kompisar bjuder in sina kompisar 4. någon lägger upp bilder, taggar två personer men den tredje personen har ännu ej facebook, de bjuder in den personen så han/hon kan se bilden 5. hon bjuder in sina kompisar… och så fortsätter det.

Lyckas man skapa en positiv viral loop har man verkligen lyckats. Oftast krävs det att tjänsten i sig skapar den här virala loopen, att loopen startas för att de som använder tjänsten då får större värde.

Så vad är då egentligen skillnaden på en viral loop och en viral tools? Jo viral tools kan man använda på allt innehåll, det är något av en ”hoppas på det bästa”-taktik, som dock alltid ska användas, medan viral loops är något som startar av sig självt och som nästan alltid är en (ofta omedveten) del av tjänsten/innehållet i sig.

Viral tools ska dock inte vara en taktik för distribution i sig, det är bara verktyget som gör det lättare att distribuera. Viral loops däremot är lika osäkert som söktrafik men en äkta bra distributionsmöjlighet.

Förändringens tid kräver förändringar även av redan bra webbtjänster

Publicerat den av Anton Johansson6 kommentarer

Det är viktigt att våga förändra sin webbtjänst hela tiden. Även förändringar som till en början kan tyckas göra riktigt ont.

Två webbtjänster som verkligen vågat förändra sig ofta och ganska mycket är Facebook och Gmail. Två av web 2.0-världens största succéer.

Facebook ändras varje vecka och beteendet följer med, snabbare än någon annanstans. När de gav större fokus till status updates började de blossande diskussionerna under dessa få bättre fart än någonsin. När de gav tredjepartsapplikationerna mindre fokus fick dessa färre användare men kvalitén ökade.

Gmail har kanske inte gjort lika stora förändringar som Facebook men ändå märks de småändringar de gör extremt tydligt. Deras förbättrade labels som de ändrade i veckan inte minst, vilket åtminstone för mig gav dessa mycket större värde. Och de har ju labs med många innoativa nyheter både nu och då.

Det är förstås att ljuga lite men jag tycker Flickr och Myspace inte förändrats nånting sedan jag började använda de två tjänsterna.

Myspace har väl iförsig bytt design ett par gånger, men jag har ärligt talat aldrig märkt någon skillnad. Och trots hyfsat aktiv användare av Flickr har jag aldrig sett någon förändring där över huvud taget. Det händer säkert mycket utanför mitt synfält (jag är t.ex. inte särskilt intresserad av geotaggning för mitt användande än vilket gör sådana features rätt värdelösa, och uppsnappas inte av mig) men inget som jag märkt av. Inte ens de självklara svagheterna som man kan irritera sig över (t.ex. en ”ladda ned alla mina bilder i originalupplösning”-knapp som jag gärna skulle vilja ha) har fixat sig med tiden. Och sure, konceptet funkar ju. Jag hänger kvar. Men ändock, jag vill se saker hända med tjänsten.

”Varför ändra ett vinnande koncept” är skitsnack. Det är förändringar vi egentligen gillar, speciellt om de i slutändan gör tjänsten bättre. ”Låta tjänsten lyfta ett snäpp till” gäller även för våra älsklingstjänster som redan är sjukt bra. Vi kommer gilla’t om de bara vågar.