Skulle konceptet Apples App Store till iPhonen, som blivit en stor succé, kunna kopieras till Facebook-apps? Att ta betalt för Facebook-applikationer låter kanske otänkbart för vampyrspel men kanske inte om sådana apps man betalar för på iPhone även kommer direkt in i Facebook på ett smidigt sätt?
Relaterat: Zuora Brings Subscription Billing To Facebook Apps
Tyvärr mina kära gamla lärare. Jag har faktiskt lärt mig mer genom mitt jobb, mitt egna företag och mina egna projekt. Inte minst när det gäller språkkunskaper, historia och förmågan att kommunicera i olika former (föreläsa, t.ex.). Även om jag verkligen inte skulle velat missa skolan heller, den gav mycket annat (läs vänner och många roliga fester).
Att jag utvecklas mycket i mitt professionella liv har till stor del med att göra att jag jobbar med fantastiska människor, roliga saker och med vägledning av grymt kloka personer. Jag har det rentav betydligt bättre än de flesta andra, för att vara ärlig.
Fred Wilsons inlägg visar dock på en sak jag tycker passar in på mig. Så länge man jobbar i entreprenöriella miljöer och med människor som tycker det är positivt att man är ung, (oerfaren) och nyfiken är en akademisk utbildning inget självändamål i sig. Som Zoho kommenterade:
This was such a strong observation that first we stopped caring about where someone went to college, then we stopped caring about whether someone even got a degree, and finally, we took the ultimate step, and started hiring kids right of high school, and train them ourselves.
Självklart är det bra med akademisk utbildning, jag kan mycket väl se mig själv i skolbänken om ett par år igen, men i entreprenöriella miljöer är det inte en självklarhet. Att som Google endast anställa högutbildade kanske innebär att de missar väldigt kreativa människor?
Äntligen har Bloglovin‘s Mattias Swenson börjat blogga. Och det med ett riktigt bra inlägg om varför Twitter är en vinnare och Jaiku en förlorare.
Jag tror inte det bara är de här sakerna som gjort att det blivit som det blivit, även om de såklart haft en rejäl påverkan. Det finns stora skillnader och framförallt tillfälligheter som gjort Twitter till en tjänst med ett par miljoner besök medan Jaiku bara har ett par tusen.
Mattias har dock ett par viktiga poänger i sitt inlägg och använder väldigt tydliga case i Twitter/Jaiku-fallet som jag gillar. Det blir väldigt pedagogiskt att först visa hur Twitter gjort och sedan jämföra mot Jaiku. Twitter är duktiga på att driva trafik och konvertera besökare till användare, medan Jaiku har en hel del svagheter på den fronten.
Ikväll kommer jag blogga från eventet Media Evolution i Malmö, där bland annat Wireds chefredaktör Chris Anderson ska prata. Chris är kanske mest känd för sin bok/teori The Long Tail men ämnet denna gång kommer vara titeln till hans nya bok ”Free”. Hans introduktion till ”Free! Why $0.00 Is the Future of Business” på Wired.com blev väldigt omtalad när han lade ut den och har influerat en del konferenser att ha ett liknande tema.
Stay tuned.
Idag meddelade Spotify att delar av deras musikbibliotek kommer att försvinna på vissa marknader, medan de kommer fungera på andra. Självfallet är det här en väldigt negativ aspekt av deras avtal med skivbolagen. I det här fallet verkar det dock snarare vara skivbolagens avtal med enskilda artister som orsakat detta än Spotifys avtal med skivbolagen. Hursomhaver är det sånt här som är Spotifys största problem, i kombination med skalbarhet. Att när de väl fått in avtal få begränsningar är inte bara ett avbräck för många befintliga användare, det gör att det indirekt gör deras expansion mycket svårare att hantera.
Nästa orosmoln är det ökade problemet med click fraud på annonser. Kommer det öka i samma takt som email- och bloggkommentarspam har har vi inom en snar framtid riktigt, riktigt stora trovärdighetsproblem i internetannonsering.
17.1% of all clickthroughs on web advertising are the result of click fraud
– the act of clicking on a web ad to artificially increase its click-through rate – according to the latest report from Click Forensics
Jag har inte lika fint plugin som Jocke eftersom jag använder wordpress.com. Däremot är jag rätt duktig på att dela ut i Google Reader periodvis, så jag tänkte helt enkelt testa blogga lite utifrån de länkar jag delat ut. Vi får se hur det går.
Länk: Is text really king over video? Compare the results
Kommentar: Simplicity. Allt handlar om hur simpelt det är. Att börja titta på en video på nätet är faktiskt krångligare än att sätta på tvn. Sen kan man förstås styra innehållet bättre på nätet, fast det är fortfarande lättare att bara ta fram fjärrkontrollen och få det rakt i ansiktet. Det är också därför text fortfarande är king över video på nätet. Det är helt enkelt för hög tröskel att börja se på video. Tar för lång tid. Ger för lite. Är för svårt att sålla ut. Text är enkelt. Därför vinner det även i fortsättningen.
Länk: Snart kan du hittarecept.se på din lokala sajt
Kommentar: Bra initiativ och kul för Tomas! Skulle inte förvåna mig om de lyckas skapa en lösning som gör det till en självklarhet för tidningar att ha en egen recept-del. Win-win-win för alla.
Länk: Mobile Payments Getting Traction On Social Networks, But Fees Are Sky High
Kommentar: Tror mobiloperatörernas skyhöga priser kommer dumpas i samma veva som det blir lika naturligt att betala med sms som det är att betala med kort på restaurang idag. Det kommer ske.
Länk: Tweetbacks – när Twitter möter bloggosfären
Kommentar: Det här är riktigt intressanta grejer. I samma veva som Twitter slår i Sverige kommer twittertrackbacks som wp-plugin. Gånger 2. Och det är coolt som fasen, trots att det visar sig vara ett litet fulhack.
Länk: Which Google Products Make Money?
Kommentar: Intressant lista. Speciellt hur de olika tjänsterna drar in pengar. Förvånansvärt många som har ”pro”-versioner som kostar pengar, även om det är helt uppenbart att de flesta är tänkta att dra in stålar via Google Ads. Visste inte att man kunde få revenue-share på de artiklar man skriver till Knol, heller, till sitt Adsense-konto.
Om du gillar den här bloggen får du jättegärna rösta på den i YABA. Och på Twinglybloggen förstås, som jag också skriver på en hel del.
I marknadsföringskategorin tycker jag Kristofer Mencáks blogg är värd en röst.
Det här året har börjat med att en så simpel tjänst som Twply, som skickar ett mail när någon gjort en reply (@användarnamn i början av meddelandet) på Twitter, fått oförtjänt mycket uppmärksamhet. Tjänsten såldes sen för småpengar ska också nämnas och Techcrunch har hittat ett alternativ (som dock är onödigt krångligt).
I det här avseendet är Twitter väldigt osmidigt. Tjänsten i sig (det finns förstås Twitter-apps till sånt här men det är onödigt krångligt att behöva använda sådana för simpla funktioner) har inte någon inbyggd retention loop vilket är en klar nackdel. Konkurrenten Jaiku, till exempel, skickar ut ett mail så fort någon svarat i kommentarstråd du är aktiv i eller startat. Vilket förstås gör att aktiviteten blir högre och att retentionnivån nästan är 100%.
Facebook gör likadant. De skickar ut mail när någon kommenterat en bild som du är taggad på eller som du kommenterat tidigare. Så fort det finns något som gäller din aktivitet eller konversationer du är delaktiga i, blir du notifierad. Facebook har dock tagit det en nivå till för att det ska passa fler och byggt in det i själva tjänsten iform av en statusbar som kallas ”Notifications”.
Precis som på Twitter är det här en svaghet som finns i bloggars kommentarsfält. Nu börjar det förvisso bli lite vanligare med ”Notify me of followup comments via e-mail” men det är fortfarande vanligare att den funktionen saknas. Vilket gör att de som lämnat en kommentar sällan återkommer till konversationen och att de som svarat på kommentaren, ofta bloggägaren, inte kan besvara kommentaren (eller blir inte så motiverad till det eftersom sannolikheten att mottagaren svarar är minimal).
Min trendspaning blir alltså att retention-tjänster som gör att konversationer hålls igång blir allt viktigare, och vanligare, under 2009. Har man kommenterat eller skrivit nånstans är det nånting som är viktigt för sig själv, helt klart, och man är till väldigt hög grad intresserad av att se svaret. Inte minst om det gäller en bild på sig själv, förstås!
Om conversation var 2008 års viktigaste ord, så är conversation retention 2009 års viktigaste ord. Jag lovar att jag får mail om ni kommenterar den här bloggposten. Det borde ni också få!
Uppdatering: det mynnade även ut till en intressant diskussion på Jaiku.
Det här är vad jag trodde skulle hända under 2008. Ärligt talat tror jag inte att jag hade fel, även om jag hade fel, men att det här året gått för fort för att riktigt bekräfta det jag trodde. De kursiva kommentarerna är nya. Här är gamla posten.
En 10-åring (!) har gjort en superbra lista på misstag många gör på Twitter. Jag kan inte annat än hålla med. Det här är än mer aktuellt för företag som försöker använda sig av Twitter, om du frågar mig.
När jag är ute och föreläser brukar jag vara noga med att förklara att det handlar om konversation. Det handlar inte om hur många som ser ditt budskap, även om det förstås är en bra grej det också. En tumregel är att följa fler än vad som följer dig.
Relaterat: Kullin, Stoptwitterspam och Guy Kawasaki.
Fyra nyanser av brunt 