Det kontantlösa samhällets nya möjligheter

I USA har Square nått stor framgång med sin kortläsare och betalningsapp, i Sverige betatestas svenska motsvarigheten Izettle för fullt inför en bredare lansering de kommande veckorna. I kölvattnet har Payson med flera lanserat mobila appar för att smidigt föra över pengar samtidigt som bankernas internetbanker bli alltmer tllgängliga, snabba och mobila. Det är många aktörer som vill få slutanvändare och småföretag att lämna kontanterna till förmån för digitala transaktioner, där det är möjligt att få ta del av procentuellt små pengar men flödesmässigt enorma summor.

Och de gör det bra. I sann Spotify-anda vill Izettle inte vinna marknaden genom att konkurrera med befintliga banktjänster utan med en användarvänlig app och kortläsare som gör att kontanter känns betydligt krångligare. Med genomtänkt och riktigt bra interaktionsdesign gör Izettle det enklare att föra över pengar med kort än att göra det med kontanter. Squares approach är likadan och båda aktörernas design överglappar i mångt och mycket. Precis som Spotify profiterar på bättre användarvänlighet, smidighet och snabbhet gentemot andra sätt att konsumera musik kommer Izettle och Square profitera på detsamma fast för betalningar.

Det intressanta är vilka möjligheter som skapas i de beteendeförändringar som dessa nya tjänster innebär. I övergången från kontanter till digitala betalningar frigörs data och affärsmöjligheter att bli en del av pengaflöden som ej varit tillgängliga förut. Square och Izettle vill bli plattformen för transaktioner mellan personer och företag, precis som kontanter och dyra kortläsare varit det tills idag. Lyckas de är det enorma summor som kommer flöda genom deras plattform. Ett flöde de hela tiden får procent av.

Frågetecken som återstår att överbevisas handlar om förtroende, säkerhet och betalningsvilja att göra. Förtroendemässigt får det inte finnas en osäkerhet i att betala med kort hos frukthandlaren på torget via en Izettle-kortläsare gentemot att betala med kontanter, liksom 10 kr ej heller alltid ska upplevas och i realiteten bli 9 kr genom dessa system. Användarvänligheten och realtidsaspekten måste alltid väga upp för de potentiellt säkerhetsmässiga riskerna varje användare tar genom att använda plattformen.

I slutändan handlar det om en rejäl beteendeförändring för vanliga människor, småföretagare och leverantörer. Lyckas de med den, är det definitivt en oändligt stor affärspotential att bli plattformen för totalt sett många av samhällets största pengaflöden.

Annonser

Silicon Valleys ekokammare

”Silicon Valley är en självförstärkande ekokammare om något. Bra tider är time-to-quit-your-day-job-awesome, dåliga tider är four-horsemen-foretelling-armageddon-fearsome. Tyvärr vet man inte i förväg när de har rätt.” Martin Källström

Via Jaiku

Konsten att hitta en affärsmodell

Det är riktigt lurigt att hitta en affärsmodell. I alla fall på webben. Det går att slingra sig undan med ”annonser” ganska länge och vissa tjänster kan faktiskt hålla sig kvar vid den utan att behöva blinka. Fast att placera ut Google Adsense håller inte alltid. Annonser kan vara en lösning: men ibland behövs det innovation för att tjäna pengar på dem (=svårt, jobbigt och klurigt). Och ibland behöver man ta betalt för sig.

Problemet, åtminstone för mig, är att jag springer runt i dimman. Att hitta en affärsmodell är för mig mer tur än skicklighet. Nu har jag dock hittat en modell för att, lite mer strukturerat, hitta en fungerande affärsmodel. Jude Gomila har nämligen skrivit en väldigt enkel och bra guide (via) som är tydlig, enkel och väldigt bra.

Och by the way, titta på den här videon från Startup School (som jag tipsat om tidigare) i samma veva. Ger ytterliggare en dimension. Nöjer ni er inte med det, kan ni även inhandla boken Founders at work som förutom väldigt bra inspiration och intressant historia innehåller väldigt bra funderingar kring hur man tjänar pengar på internet.

3g-iphone, bloggannonser, diskutera sökresultat och epilepsihack

Kristoffer tipsade på Jaiku om ryktet som säger att iPhone redan i juni kommer med en 3g-version. Vore väldigt grymt om det var sant.

DN har en artikel om bloggannonseringens omsättning, som uppges vara 30-50 miljoner kronor här i Sverige i år. Och precis som det nämns i artikeln kommer ”smygannonsering” att dö ut i den form den finns idag. Blogvertiser-konceptet och Blondinbella är dömda att misslyckas in the long run, även om textreklam är och förblir något som kommer finns i bloggosfären. Något stort hot mot bloggosfären? Nepp.

Beta Alfa skriver förövrigt om att H&M har en hel ”takeover” på kenzas blogg. Vilket påminner mig om att H&M faktiskt haft ett par fräscha annonslösningar på bloggar tidigare, men då på modefeber.

Similarr har ett coolt koncept. I varje sökresultat finns ett diskussionsforum. Att sök kommer bli socialare i framtiden är ingen nyhet och ett diskussionsforum kan mycket väl vara den sociala touch som behövs för att kvalitén ska öka. Jag tror på den här idén. Faktiskt mycket mer än på t.ex. Mahalo. (Via Readwriteweb)

Det här måste vara en av de grymmaste hackattackerna någonsin. Hackare har hackat en epilepsi-organisations hemsida och lagt in snabbt blinkande bilder i syfte att besökarna skulle få epilepsi-anfall.

Rika Google-anställda och vad de gör nu

News.com har en intressant artikel om hur många Google-anställda gått vidare från Google. De flesta som miljonärer. Runt 900 anställda blev nämligen miljonärer vid börsintroduktionen av företaget och eftersom aktien gått från ett utgångspris på $85 upp till över $600 så har deras dollarsedlar blivit betydligt fler med årens lopp.

Det är intressant att se hur Google förlorat stora delar av kärntruppen på grund av för få incitament att stanna kvar. När man är rik, har ett välfyllt CV och motivationen någon annanstans – då kan inte ens Google locka med särskilt mycket.

Alla är inte heller grymma webbgeeks. En massör har också haft otroligt tur, t.ex:

Brown was starting a new career as a masseuse in 1999 when Google, then with only 40 employees, hired her over a rival who couldn’t start right away. At the time, in her mid-40s, she was savvy enough to ask for stock options to complement her lower-than-standard wage of $45 an hour, versus the average $65. She accrued a special deal of automatically vested stock through 2003. That, she said, worked out ”incredibly great.”

Internet större än tv?

DN skriver att nätet är på väg att gå om tv när det gäller reklam. Inget konstigt för oss som känner till hur verkligheten ser ut, nätet har så stora fördelar för både konsumet och annonsör att det vore konstigt om det inte vore så. I undersökningen intill visar även DN:s besökare att en klar majoritet faktiskt använder internet mer än tv… vilket är än mer intressant.

Och jag tror inte man kan generalisera o säga att det är en utveckling som är starkare i någon specifik målgrupp. Både yngre, äldre och medelålders börjar se nätet som viktigaste mediekanalen.

undersokning.png

Gratis är alltid gott, tycker användarna

Jag bad Joakim Jardenberg skriva om varför gratis alltid är gott på internet, i IDGs bloggstafett. Ett intressant ämne, som jag har bett Jocke diskutera tidigare. Synd bara att fokuset alltid ligger på old media-tänket, ny media är så mycket mer än en innehållsleverantör. På internet är alla likställda och då spelar det ingen roll om man gör en nättidning eller ett socialt nätverk, alla har samma problematik när det kommer till inkomstmodellen.

Det går nämligen inte att ta betalt på internet. Inte i det avseendet som många skulle vilja. 

Ett tag går det. Såväl Flickr som Aftonbladet har lyckats relativt bra med sina premiumtjänster och pengarna rullar in. Två helt olika tjänster men det är oväsentligt. Varför? I framtiden kommer nämligen någon smart person göra ett Flickr som är mycket bättre, helt gratis. Och dra in pengarna genom annonser eller kringtjänster som fotoframkallning. Aftonbladet gick emot strömmen och började ta betalt för delar av sitt innehåll. Frågan är inte om, utan när de tar bort spärren. Ingen har så bra innehåll att det är värt att betala för det, när det räcker med en Googling för att få sin underhållning någon annanstans helt gratis. Eller helt enkelt när Expressen får över en Schulman i sitt harem av skribenter.

Premiumtjänster som kostade pengar, var länge en riktig supersuccé för Lunarstorm. Nu har de fått krypa till korsett när de insett att ingen jäkel bryr sig om att betala för något man kangratis. Det är förstås inte hela sanningen, andra innovativa värden hjälpte förstås till vid dissandet.

Men det är å andra sidan ingen osanning. Betalningsmodellarna på internet är en modell som fungerar ett tag. Tills någon gör det bättre och gratis. För det händer, tro mig. Och tro mig ännu en gång, det finns andra sätt att tjäna pengar på än att ha en spärr för det bästa man har att erbjuda.

Även om det kan vara nog så lönsamt till man kommit på nåt bättre…