IMC: ”How to create outstanding content”

Jag sitter på Internet Marketing Conference och lyssnar på en paneldebatt om hur man skapar outstanding content, vilket är viktigare (enligt dem) än rena kommunikationstjänster. Själv tror jag inte det riktigt är sanningen men det finns viss sanning i det, utan innehåll ingen revenue.  När någon från Spray frågade vad de egentligen menade med ”Outstanding Content” kunde ingen riktigt svara. Svårt att definiera något sådant men jag skulle nog vilja säga att innehåll på internet idag är allt som inte är kommunikation.

När jag frågade panelen om vad de tror om widgets och mashups, där innehållet inte längre är ”hemsidan” hade de dock inget bra svar. Fredrik Samanta (VD på Jaycut) hade iförsig lite tänkvärda tankar om att det inte längre är viktigt med att ens innehåll distribueras via ens egna kanaler. Trots det, de hade inget bra svar på hur man ska kunna marknadsföra eller göra pengar när widgets/mashups dominerar internet.

Mycket video-fokus på denna paneldebatt. Och framförallt mycket fokus på stora annonsörer. Varför istället inte fråga sig ”Hur kan man göra ett kontextuellt annonssystem för videoinnehåll?”. Det vore mer intressant än reklamspottar från Coca-Cola.

Återkommer med mer tankar senare från dagens sessions. Kanske på SuperAnton, där jag redan för-bloggat.

Mashup-containers gör att vi redan är i klipp-o-klistra-eran

Andreas Krohn har skrivit ett intressant inlägg där han funderar över Facebook som en ”Mashup-Container”. Jag tycker han har mycket sunda tankar om Mashups, Facebook, Widgets och plattformar för innehåll och interaktion. Han berättar helt enkelt att vi, på sätt och vis, redan är här.

A Mashup is according to wikipedia a web app that combines several data sources into one experience. Thinking about it that is exactly what millions of users do everyday on Facebook using the Facebook applications. Basically every application is a widget that is running in the Mashup Container Facebook. […]

iGoogle and other widget platforms are not Mashup Containers in my definition until they allow the widgets to interact with the world around it.

Samtidigt får man se det som ett bevis på att widgets, mashups, plattformar och alla definitioner vi använder oss av idag (och som vi precis lärt oss använda) redan är på väg att smälta samman. En hisknande tanke men kanske inte helt lustig. Mer komplext men också mycket mer användbart, tekniken sätter inte längre gränserna.

Tips för konferensbloggare

Det har varit ett antal internetevents senaste tiden. SIME, HubbHub och senast idag Disruptive Media. Webbrävarna (hej Jocke, Lotta, Niclas och Björn) har vid dessa events livebloggat och varit aktiva i framförallt Jaikus backchannels. Sällan skådad aktivitet i en backchannel har jag sett som på idag på Jaiku-channeln för Disruptive Media! Vilket jag som inte kunde närvara uppskattade mycket!

Om jag skulle tipsa en livebloggare om tre saker skulle de vara:

  1. Ha med egen 3g-uppkoppling. Wifi-anslutningar har en tendens att gå ned på sådana här events…
  2. Spara ofta, publicera ofta!
  3. Sammanfatta, inte berätta.

Nu är det faktiskt så väl att två rävar i liveblogg-sammanhang gjort ett litet digitalt häfte (pdf) med tips för den som tänkt blogga på konferenser! Väldigt konkreta och bra tips. Många är ganska underförstådda men jag tror det kan vara bra att fundera över upplägget för sitt bloggande ibland. Inte minst när man gör det i racerfart…

Wsj.com har redan börjat

Wall Street Journals onlineversion har länge kostat pengar. De har 1 miljon betalande prenumeranter som årligen drar in mellan 50-70 miljoner dollar. Det är inga dåliga pengar men trots det tänker de ta bort betalningsspärren, enligt ett uttalande av Rupert Murdoch. Varför?

Martin Jönsson förklarar:

* en extremt hög tillväxttakt för reklamen på internet – där de riktigt stora varumärkena, som kan dra en global storpublik, har stoira möjligheter att öka sina webbintäkter
* en förändring av webbtrafiken, så att alltfler läsare kommer till de stora sajterna via sökträffar (mellan 25 och 40 procent av trafiken är i dag styrd på detta sätt).

Om läsarna
, när de kommer till WSJ, möts av skylten ovan: du måste betala för att få läsa, ökar risken att de backar ur sajten och inte kommer tillbaka. Men med en öppen sajt går det att generera längre besök och fler sidvisningar, vilket gynnar intäktsbilden. 

Rupert förklarade tidigare i år att ”det är bättre med 10-15 miljoner gratisbesökare utspridda över hela världen, än 1 miljon betalande”. Det ligger något i det uttalandet, vilket kanske även Aftonbladet med sin Plus-tjänst förstår efterhand?

Bara en vecka efter Rupert Murdochs uttalande har Wsj.com redan börjat öppna upp sig. De har inte tagit bort betalningsspärren men har lagt till Digg-knappar på alla artiklar och därigenom tagit bort spärren för alla premiumartiklar som är extra intressanta. Går man genom Digg är nämligen betalningsspärren borttagen.

Merläsning:
Digg the blog
Techcrunch
Sfnblog

E-boksläsare? Vem har saknat en Kindle?

När Amazon idag släppte sin e-boksläsare Kindle blev jag långt ifrån imponerad. Hur tror Amazon att de ska kunna ändra på ett beteende när deras manick är den fulaste som gjorts på flera år? Hallå vi gillar inte beigevita datorprylar längre! Apple har lyckats av en anledning…

Sen har jag aldrig fattat det här med e-boksläsare. Det är klart att jag inte vill läsa böcker på min bärbara dator, det räcker som det är med alla långa blogginlägg jag otåligt läser. Trots det tycker jag att pappersformatet är alldeles för överlägset (och tillräckligt miljövänligt) för att få fortleva. Jag kan inte se något stort behov av att läsa böcker på en liten manick. Gör ni?

Okej, jag ska inte klaga allt för mycket. Det finns en hel del coola saker med Kindle också. Att den är uppkopplad via mobilnätet och att Amazon betalar trafikavgifterna, det är faktiskt riktigt bra. Sånt gör att folk ändå väljer Amazons lösning framför exempelvis Sonys motsvarighet.

Vi får väl se vad som händer. Om nåt år står väl jag också med en Kindle och är helt frälst.

Lite merläsning:
Beta Alfa 2.0
Adam Erlandsson
Prylfeber
Engadget (som har specifikationerna)
Techcrunch x två
Newsweek (som även visar videoklipp)

Historien om betalningsmodeller, media och annonsernas nya värld

Det är intressant att se hur företag, främst traditionella medieföretag, försöker ta betalt för innehåll på internet. Många påstår att vi inte är beredda att betala på internet, att vi är allt för vana vid gratisinnehåll och att på grund av närheten (endast en Googling bort…) till gratisinnehåll inte gör det heller. Det är inte sant. Vi betalar visst för innehåll på internet men vi gör det inte för vad som helst.

Nu när e-handeln blir allt större är vi heller inte så rädda för att ta fram kortet, använda sitt Paypal-konto eller betala för saker och ting. Visst är säkerhetsaspekten fortfarande en stor hake men vi är å andra sidan rätt så förskonade med att det fungerar ändå, ytterst få kortbedrägerier och liknande görs. ”Jag har aldrig känt någon som råkat ut för något sådant” tänker man och så tar man gladeligen upp kortet.

Detta beteende ska inte underskattas. Skulle vi inte konsumera på internet skulle inte heller annonsmodellen fungera. Utan konsumtion, inga annonser. Därför är det egentligen inte så att vi inte vill betala för saker och ting, vi betalar mer än gärna för tjänster och varor. Problemet kommer till innehåll av typen information och media. Då blir vi helt plötsligt mycket snålare. Innehåll ska vara gratis!

Trots det gör det inte så mycket. För nånstans ska annonserna finnas och då är information helt plötsligt en hårdvaluta att omgärda av annonser. Problemet, som de traditionella medieaktörerna börjar känna doften av, är att annonsmarknaden inte längre är byggd kring medieinnehåll. Helt plötsligt finns miljontals ställen där kvalitativ information finns och där annonserna faktiskt konverterar bättre. Och det värsta av allt (enligt mediabolagen), är att Google ger massor kvalitativ trafik till alla dessa ställen. För att inte tala om Google själva, som faktiskt är en av de största platserna med annonser utanför mediesfären.

Annonserna har alltså förskjutits från media till sök till småaktörer i the long tail-andan. Inte konstigt att medieaktörerna skakar, Google köper annonsnätverk av bara farten och att jag själv tjänar tusentals kronor varje månad på det lilla innehåll jag har omgärdat av reklam. Framtiden är ljuv.

Detta är ett ämne som jag kommer återkomma till under veckan. Håll ut och kika in igen, det är väldigt intressant… 

Google Mobile Ads även till skandinavien!

Enligt Jocke som är på SIME släpps idag Google Mobile Ads även i skandinavien. Internationellt sett har det funnits ett tag men det känns ändå helrätt att de släpper det precis nu även till skandinavien. Släpps iPhone framåt våren här så har annonsörerna redan hunnit leta sig in i mobilerna och det blir en perfekt tajming från alla håll.

Yey! Kul att det händer saker inom mobilvärlden också, som är betydligt större än datavärlden!

Jocke har även hunnit blogga om det, snabb som han är!

Aftonbladet ska börja dela annonsintäkter med bloggare.. men hur?

Vi har under en period tittat på olika sätt att dela annonsintäkter med bloggarna här på Aftonbladet Blogg. Nu har vi kommit en bra bit på väg, och har träffat en intressant samarbetspartner. Vi håller på att utarbeta ett system där bloggar med mycket besök ska få en del av kakan.

Det där ”bloggar med mycket besök” är väl lite av ett antiklimax men i övrigt låter det mycket intressant. Är det Tailsweep som är samarbetspartnern, måntro?

Jag tycker det är bra och intressant att de vill dela med sig till bloggarna. Metrobloggens grundidé är lite halvsmart men ack så klumpigt utförd. Vi får hoppas att Lotta hittar på något bättre, som inte bygger på den uråldriga annonsmodellen betalt per sidvisningar. I mina ögon är  en Google Adsense-lösning det enda vettiga med kontextuella annonser som betalar per klick. Det vore väl dock otroligt om Lotta flirtat med Google men tyvärr finns det inte allt för många konkurrenter. I Sverige faktiskt ingen.

Det vore skoj om de börjar samarbeta med Tailsweep på ett sätt, eftersom de är duktiga, men vad Aftonbladets bloggverktyg skulle behöva är ett kontextuellt annonssystem som fungerar för alla. Google Adsense-utmanarna, var finns ni?   

Kindo låter dig bygga släktträd

Kindo är en svensk webbtjänst där släktträdet står i centrum. Väldigt lik den amerikanska konkurrenten Geni.com som jag skrev om i början av året. Största och kanske viktigaste skillnaden är att Kindo är på svenska.

Jag ska vara ärlig och erkänna att jag till en början inte blev allt för imponerad av Kindo. Framförallt eftersom jag fått andra familjemedlemmar att faktiskt vara aktiva på Geni.com, vilket gjorde att det kändes dumt att påbörja ett nästan identiskt sökande på en likadan tjänst. Nu när jag testat den lite noggrannare tycker jag dock den har många bra funktioner och ett trevligt användargränssnitt som dock har många likheter med Geni.

Jag ser inga klara fördelar med vare sig Geni eller Kindo i dagsläget och det kvittar vilken man använder för att på ett socialt sätt göra ett släktträd. Kindo är aningen enklare men har å andra sidan inte riktigt lika mycket funktioner men har å tredje sidan gjorts av svenskar. Sånt gillar jag.

Något jag saknar på Kindo är dels automatiska sökningar som återkopplar redan befintliga medlemmar när man fyller i namn. Det är en av de häftigare funktionerna på Geni, att släktträd kan börja haka i varandra! Kindo är dock mer centrerad kring familj istället för släkt, vilket torde vara en anledning till att funktionen inte finns i dagsläget.

Jag gillar’t i alla fall. Det är skoj med svenska webb 2.0-tjänster som både satsar lokalt och internationellt. Lycka till Kindo! Det kan gå bra!
Note: en till internationell konkurrent har jag hittat, Kincafe.

kindo.png